Den urbana miljön är en av de mest komplexa miljöer som svenska förband ska kunna strida i. Bristfällig information, tredimensionellt hot, korta stridsavstånd och civila är bara några av de utmaningar soldater ställs inför i urban miljö. Vissa av dessa utmaningar skulle kunna minskas genom nyttjande av obemannade sensorer, som skulle kunna ge chefer en tydligare lägesbild. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där ett representativt flygande system har jämförts med ett markgående. Syftet med studien är att utröna vilket system har störst militär nytta. Utgångspunkt för jämförelsen är en konceptmodell för militär nytta, där systemen jämförts inom tre dimensioner; militär effektivitet, militär lämplighet samt ekonomisk överkomlighet. Utfallet av studien tyder på att det markgående systemet, UGV, har en något högre militär nytta än det flygande systemet. Vidare påvisar studien att det finns tydliga skillnader i kravuppfyllnad beroende på var och i vilken strid som systemen används. Det flygande har en tydlig fördel utanför byggnader under anfallsstrid, medan det markgående har en fördel inne i byggnader. Studien påvisar även att båda systemen bidrar med militär nytta till förband i urban miljö. / The urban environment is one of the most difficult environments that Swedish units are supposed to fight in. Inadequate information, a three-dimensional threat, close range combat and civilians are just a few of the challenges that face soldiers in urban environment. Some of these challenges could be reduced by the use of unmanned sensors, which could enhance the situational awareness. This study has been conducted as a comparative case study, where a representative aerial system has been compared with a ground system. The aim of the study is to determine which system has the highest military utility. The study is based on a concept model for military utility that has compared the systems within three dimensions; military effectiveness, military suitability and affordability. The result of the study indicates that the ground system, UGV, has a slight advantage in military utility compared to the aerial system. Further the study indicates that there are apparent differences between the systems depending on where they are used and in what combat situation. The aerial system has a clear advantage when used outside buildings and in offensive actions, whereas the ground system has an advantage inside buildings. The study also shows that both systems contributes with military utility to units in urban terrain.

In this paper the military utility of additive manufacturing of spare parts during international deployment is explored. We also analyze the effect that additive manufacturing has on technical availability. International deployment can be tough for logistical reasons and this leads to a difficulty in supplying ground troops with spare parts. If the spare parts cannot be acquired in the deployment area these have to be shipped from central distribution centers or be ordered directly from the industries. Some spare parts are uncommon and not stored in distribution centers but only get manufactured on order. This type of production can lead to delivery times of up to 40-50 weeks. With additive manufacturing this process could be shortened to 4-10 weeks. Conclusions that can be drawn is that additive manufacturing has military utility and can give a higher technical availability, given that a few technical difficulties are resolved. At this point there is a shortcoming in the number of qualified materials for printing spare parts for regular vehicles and this makes it difficult for the industry to approve of spare parts constructed with additive manufacturing. The winning in technical availability is directly linked to how difficult the deployment area is to reach for logistical units. Additive manufacturing has a higher positive effect in areas that are hard to reach. / I denna uppsats undersöks den millitära nyttan med additiv tillverkning av reservdelar för markförband under internationell insats och hur detta kan påverka den tekniska tillgängligheten på systemen. Internationella insatser kan kräva långa logistikkedjor vilket innebär att reservdelar som inte kan införskaffas i närområdet måste fraktas från en bakre underhållsnivå eller beställas direkt från leverantör. Vid vissa tillfällen med skador på system som kräver nyproduktion av reservdelar från tillverkare, kan det i dagsläget ta upp till 40-50 veckor. Med additiv tillverkning kan förloppet kortas ner betydligt och tillverkningstiden blir istället 4-10 veckor. Slutsatser som kan dras är att additiv tillverkning har en militär nytta och kan ge en högre teknisk tillgänglighet, förutsatt att en del tekniska svårigheter klaras ut. I dagsläget finns det brister i mängden kvalificerade material för utskrifter till vanliga fordon vilket gör det svårt för industrin att godkänna reservdelarna som en ordinarie reparationsmetod i sina produkter. Vinsten i teknisk tillgänglighet är också kopplad till hur svårtillgängligt insatsområdet är. Desto svårtillgängligare området är desto större vinst medför additiv tillverkning.

Luftvärnsradarns lokalisering av flygföretag genom emittering av energi gör den sårbar för fientliga motmedel och verkan. Passiva radarsystem, som inte sänder egen energi utan parasiterar på icke-kooperativa sändarantenner undersöks i detta arbete som potentiellt komplement tillluftvärnsförbandets befintliga aktiva radarsystem. Syftet med arbetet är att beskriva hur användandet av passiva sensorer påverkar luftvärnets förmågor inom ramen för luftförsvaret över Sverige. Arbetets frågeställningar är:- Hur skulle en implementering av passiva radarsystem påverka luftvärnets grundläggande förmågor? - Vilken militär nytta har passiva radarer inom ramen för luftvärnsförbandet För att besvara frågeställningarna har MUAFT-metoden använts som en teoretisk ramverksmodell för att analysera och bedöma passiva radarers militära nytta genom att analysera deras påverkan på luftvärnsförbandets grundläggande förmågor. Inledningsvis konstruerades två spelkort utifrån nuvarande luftvärnsorganisation med och utan tillförd passiv radar, vilket presenterades i en SWOT-analys. Därefter bedömdes det passiva systemet påverkan utifrån de militära grundläggande förmågorna, samt faktorerna DOTPMFLI för att slutligen kunna bedöma systemets militära nytta. Resultaten från studien pekar mot att passiva radarer påverkar samtligagrundläggande förmågor, dock främst förbandets uthållighet och överlevnad. Vidare slutsatser tyder på att implementering av passiva radarsystem skulle ge militär nytta inom ramen för luftvärnsbataljon när de nyttjas i synergi med befintligt aktivt radarsystem / In the search of hostile aircraft air defence radars emit electromagnetic waves making them vulnerable to enemy countermeasures and effects. Passive radars, lacking dedicated transmitters utilize the electromagnetic radiation of non-cooperative transmitters. The possible introduction of passive radars is examined in this report as a potential complement to the currently used active radars of the Swedish Air Defence. The purpose of this study is to explore how the utilization of passive radars within the Swedish Air Defence effects the military capabilities regarding Air Defence over Sweden. The research questions of this report are:- How would an implementation of passive radars affect the military capabilities of the Swedish air defence?- Would passive radars within the Swedish Air Defence provide military utility? To answer the questions, the MUAFT-method has been used as a theoretical framework model to analyze and assess the military utility of passive radars and their impact on the Air Defence’s military capabilities. Initially, two conceptual technical systems were presented based on the current organization of the Swedish Air Defence. One system with and one without added passive radar. Both systems were then subjected to a SWOT-analysis. Thereafter, the passive radar system was assessed on the basis of its impact on the military capabilities, as well as its footprint according to DOTPMFLI. Finally, the military utility of passive radars in Air Defence was assessed. The results indicate that an implementation of passive radar would impact all of the military capability factors, although most prominently regarding endurance and survivability. Conclusions regarding the implementation of passive radars indicate that the system does have military utility within the Air Defence unit, provided they are used as intended, in synergy with existing active radars.

No description available.

Försvarsmakten är under en återuppbyggnad och står inför en stor nyanskaffning av materiel till samtliga delar av organisationen. 161. Stridsledning- och luftbevakningsbataljonen skall utöka och ersätta delar av den befintliga sensorkedjan med nya system där det finns utrymme för anskaffning av rörliga markbaserade radarsystem.  Tidigare forskning och rapporter från bland annat FOI och Försvarsmakten kopplat mot framtidens radarsensorer tyder på att AESA-radarer är väl lämpliga vid en framtida anskaffning. Arbetet är av tekniskt beskrivande karaktär och använder teorin om militär nytta samt analysverktyget multimålmetoden. Arbetets syfte är att undersöka om de framtagna värderingskriterierna kostnad, rörlighet, masthöjd och målupptäckt skulle kunna användas vid en svensk anskaffning av ett rörligt markbaserat radarsystem. Slutsatsen är att värderingskriterierna som tagits fram i arbetet kan och bör användas vid en anskaffning av ett rörligt markbaserat radarsystem. Dock behöver värderingskriterierna fördjupas ytterligare för att i framtida användning få fram ett mer precist resultat. / The Swedish Armed Forces are undergoing a re-establishment and are facing a major new acquisition of equipment for all parts of the organization. 161. Combat Control and Air Surveillance Battalion will increase and replace parts of the existing sensor chain with new systems where there is room for the acquisition of mobile ground-based radar systems.  Previous research and reports from, among others, FOI and the Swedish Armed Forces related to future radar sensors indicate that AESA radars are well suited for in a future acquisition. This report is of a technical descriptive type and uses the theory of military utility and the analysis tool multi-criteria decision. The purpose of the report is to investigate whether the valuation criteria’s cost, mobility, mast height and target detection should be used as criteria in a Swedish acquisition of a mobile ground-based radar system. The conclusion is that the evaluation criteria concluded in the report can and should be used in the acquisition of a mobile ground-based radar system. However, the evaluation criteria need to be further deepened to obtain a more precise result in future use.

Den ökade tekniska utvecklingen och användandet av obemannade system ställer krav på en förståelse för dess inverkan på krigföringen. Urban miljö är ofta oundviklig vid markstrid och medför utmaningar som korta stridsavstånd, ökad risk för vådabekämpning och snabba stridsförlopp. Ett system som patrullrobot kan bidra till förbandens förmågor genom spaning, verkan och möjlighet till flexibel manövrering. Arbetet besvarar frågeställningen ”Hur kan patrullrobotsystem medföra militär nytta vid ett markförbands anfall i bebyggelse?” med utgångspunkt i den teoretiska referensramen militär nytta. Analysverktygen utgörs av SWOT-analyser och teorins dimensioner för militär effektivitet, militär lämplighet samt överkomlig kostnad. Syftet med arbetet är att utforska hur patrullrobotsystem kan medföra militär nytta vid anfall mot hastigt uppkomna mål. Resultatet visade att patrullrobotsystem kan anses ha flera möjligheter till att medföra militär nytta. Anledningen är främst de karaktäristiska egenskaperna gällande dess sensorer och en inbyggd verkansdel som bidrar till möjlighet för spaning och precisionsbekämpning. Det tekniska systemet har således en god övergripande förmåga att utföra uppdrag i urban miljö genom exempelvis ökad underrättelseinhämtning och reducerad risk för sidoskador. Patrullrobotsystemet tyder även ha en god förmåga att kunna interageras med andra system och bidra till en synergieffekt. Vidare är den ekonomiska faktorn oftast lägre i jämförelse med andra vapensystem som har liknande precision vid långa avstånd. Likt andra militära system är det dock av vikt att användandet övervägs och är i enlighet med de lagar, förordningar och etiska principer som är fastställda. Tydliga målsättningar underlättar ett optimerat användande av systemet. / The increased technological development and the use of unmanned systems are requiring an understanding of their impact on warfare. Urban environments are often unavoidable in ground combat and bring challenges such as short combat distances, increased risk of friendly fire and rapid combat progress. A system such as a loitering munition can contribute to the unit's abilities through reconnaissance, damage and the possibility of flexible maneuvering. This thesis report answers the question "How can loitering munition systems entail military utility in the context of a ground unit's attack in urban warfare?" based on the theoretical frame of military utility. The analysis tools consist of SWOT analysis and the theory's dimensions of military effectiveness, military suitability and affordability. The purpose is to explore how loitering munition systems can entail military utility in attacks against rapidly emerging targets. The result showed that loitering munition systems can be considered to have several opportunities to entail military utility. The reason is mainly the characteristic features regarding its sensors and a built-in warhead that contributes to the possibility of reconnaissance and precision strike. Thus, the technical system has a comprehensive ability to carry out missions in an urban environment through, for instance, increased intelligence and reduced risk of collateral damage. The loitering munition system also indicates a great ability to interact with other systems and contributes to a synergy effect. Furthermore, the economic factor is usually lower in comparison to other weapon systems with equivalent precision throughout long distances. Nonetheless, as for other military systems, it is important that the use is considered and is in accordance with the laws, regulations and ethical principles that have been established. Clear objectives make it easier to optimize the use of the system.

The traditional landings with large warships near the coastline have been replaced by means of vessels moving beyond the horizon from the coast where the landing will take place. The old landing crafts have been replaced by transport helicopters and close air support, a threat that the amphibious battalion lacks resources to meet. The Swedish Armed Forces faces a possible acquisition of MANPADS and therefore the main purpose with this study was to examine the systems: FIM-92 Stinger RMP, Mistral and RBS70 NG, in order to assess which one of them who had the greatest potential to be effective when used by the amphibious battalion in a coastal defense operation. The study was conducted as a multiple criteria decision analysis, based on the concept of military utility. The result indicated that the RBS70 NG was the system that best met the requirements and demonstrated the greatest potential to be military efficient, although Mistral with minor exceptions fulfilled the requirements. As the study was delimited to a theoretical study based on three specific scenarios, further studies are recommended with simulations, as well as field trials before the result can be given a higher validity. The result, however, already helps us to understand how MANPADS contributes with military utility in coastal defense operations. / De traditionella landstigningarna med stora fartyg uppträdandes kustnära har ersatts med metoder innebärandes att fartygen rör sig bortom horisonten från den kust där landsättningen/landstigningen ska ske. De gamla landstigningsbåtarna har i hög grad ersatts med helikoptrar som understödda av attackhelikoptrar och flygplan utgör den nya dimensionerande hotbilden. En hotbild som amfibiebataljonen saknar resurser för att möta. Då Försvarsmakten står inför en eventuell anskaffning av ett buret luftvärnssystem till amfibiebataljonen har denna undersöknings främsta syfte varit att bedöma vilket av systemen FIM-92 Stinger RMP, Mistral eller RBS70 NG som uppvisat störst potential att vara militärt effektivt när de nyttjas av en amfibiebataljon i kustförsvarsoperationer. Undersökningen genomfördes som en komparativ analys med multimålmetod och tre olika typfall som grund. Jämförelsen tog sin utgångspunkt kring teoribildningen om militär nytta och då mer specifikt militär effektivitet. Resultatet indikerade att RBS70 NG var det system som bäst mötte amfibiebataljonens krav och därmed uppvisade störst potential att vara militärt effektivt, även om Mistral med enstaka undantag också uppfyllde kraven till synes utan begränsningar. Då studien avgränsats till en teoretisk jämförelse i tre specifika typfall, rekommenderas fortsatta studier med såväl simuleringar som praktiska prov innan resultatet kan ges en högre validitet. Resultatet bidrar däremot redan nu till en förståelse för vad som ökar den militära effektivitetenvid genomförande av kustförsvarsoperationer.

Sverige har idag några av Europas äldsta militära transportflygplan av typen TP 84 Lockheed Martin C-130H Hercules. Försvarsmakten har beslutat om att modifiera flygplanen så att de kan fortsätta att flyga fram till 2030 men på sikt måste ett nytt system köpas in. Uppsatsen avhandlar det beprövade flygplanet Lockheed Martin C-130J mot det nya Embraer KC-390. Analysen avhandlar en komparativ jämförelse mellan två olika transportflygplan samt systemens införande i Försvarsmakten. Fallet är en del av en jämförelse mellan flygplanen med turboprop-och turbofläktmotorer. Jämförelsen kommer att kopplas mot Andersson et al:s teori om militär nytta. Slutsatserna från analysen är att vid ett införande av C-130J kommer ett driftsäkert system med lång erfarenhet av att operera i konfliktzoner med provisoriska landningsbanor tillföras Försvarsmakten. Flygplanets prestanda och begränsningar är redan kända. Vid införandet av KC- 390 är uppgifterna om prestanda och begränsningar en osäkerhet då systemet ännu inte är i tjänst. Osäkerheter som förmågan att operera från provisoriska flygfält måste tas i beaktande. Dock är flygplanet bättre avseende räckvidd, lastkapacitet samt hastighet, detta på grund av flygplanets turbofläktmotorer. / This thesis considers the problem of Sweden currently having some of Europe's oldest military Hercules transport aircraft of the type TP 84 Lockheed Martin C-130H Hercules. The Swedish Armed Forces have decided to modify the aircraft to extend it to 2030, but in the long term a new system must be procured. This thesis deals with the proven aircraft Lockheed Martin C-130J compared to the new Embraer KC-390. The approach uses Andersson et al's theory of military utility to compare two different transport aircraft as well as the system's introduction into the Swedish Armed Forces. The case is part of a comparison of aircraft with turboprop against turbofan engines. The conclusions from the analysis are that the C-130J is an operational system with long experience of operating in conflict zones from provisional runways, and the aircraft's performance and limitations are already known. With the KC-390, performance and limit data are an uncertainty whilst the system is not yet in service; as is its ability to operate from temporary airports. However, this aircraft is better in terms of range, load capacity and speed, due to the aircraft's turbofan engines.

There is a rapid development within the unmanned aerial systems (UAS) technologies and the logistics industry leads the research, motivated by potential future profits when used for last-mile deliveries. The military have used unmanned aerial vehicles (UAV) for many decades, but the military usage of UAVs for deliveries is almost unheard of.  The main purpose of the study is to theoretically evaluate if existing payload carrying UAVs could increase the Swedish defence-logistics organizations capabilities. This study is delimited to tactical deliveries and UAVs with a maximal takeoff weight of less than 250 kg.  This study begins by investigating the Swedish Armed Forces logistical needs and the capabilities of the existing UAVs. It then performs a research overview in the subject to be updated on the latest insights which are complemented by discussions with expertise in the subject. The theory utilized are Systems Science, Systems Engineering and Military Capability which lay ground to the Military Utility concept which is developed to evaluate the value of military systems to support decision-makers when acquiring new complex systems. To evaluate the military logistics performance, Mosh Kress book Operational logistics was used.  The research is split into three phases, phase one utilizes the insights from the background research to select UAVs to evaluate and to develop three potential scenarios. In phase two the Military Utility evaluation models are developed for each scenario. Phase three evaluates the concept systems performance for the scenarios. The conclusion is that there is circumstantial Military Utility with UAS within the Swedish logistics organization. The potential exists when used for their strengths such as low response time in hard-to-reach areas, and where there is a desire to remove the operators from danger during the transport. Further there is a potential to save operative costs in terms of man-hours, but UAVs are quite vulnerable to electronic disturbances and the cold and windy Swedish climate. The civil airspace regulation is also a major hinder for UAS effective use as well as their limited payload capacity. / Den teknologiska utvecklingen inom obemannade flygande system (UAS) går snabbt framåt. Det är logistikindustrin som leder forskningen motiverade av framtida vinster när tekniken används för sista kilometern-transporter. Militären har använt obemannade flygande fordon (UAV) i flera decennier, men inte för materielleveranser i någon betydande utsträckning. Det huvudsakliga syftet med den här studien är att teoretiskt utvärdera om befintliga transport UAV:er kan öka den svenska försvarslogistiska förmågan. Studien är avgränsad till taktiska leveranser med UAV:er som har en maximal startvikt på 250 kg. Studien börjar med att undersöka de svenska försvarslogistiska behoven samt förmågorna av existerande UAV:er. Den genomför sedan en forskningsöversikt i ämnet för att uppdateras om de senaste insikterna som även kompletteras av diskussioner med experter i ämnet. Teorin som används är Systemteori, Systemteknik och Militär förmåga som lägger grunden för det Militär Nytta-konceptet. Konceptet är utvecklat för att utvärdera värdet av militära system och förse beslutstagare med stöd vid anskaffande av nya komplexa system. För att utvärdera den militära logistikprestandan används Mosh Kress bok Operational Logistics. Genomförandet delas upp i tre faser. I fas ett används insikterna från initiala undersökningen för att välja ut UAV:er att utvärdera samt utvecklas tre potentiella scenarier. I fas två utvecklas Militära Nytta utvärderingsmodellerna för vartdera scenario. I fas tre utvärderas systemkonceptens prestanda i scenarierna. Slutsatsen är att Militär Nytta med UAS finns till varierande grad beroende på omständigheterna. Potentialen för tekniken finns främst när den används för sina styrkor till exempel vid behov av snabba leveranser till svåråtkomliga platser, samt när det finns ett behov att få bort förare från farliga platser. Vidare så finns det potential att spara operativa kostnader genom reducering av man-timmar, men UAV:er är ganska sårbara till elektroniska störningar och det svenska klimatet. Även luftrumsregelverken är ett hinder för effektiv användning samt dess begränsade lastkapacitet.