Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.   Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.   Resultat & slutsats: Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.   Förslag till fortsattforskning: En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.   Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten.

No description available.

Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet.   Metod Uppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster.   Empirin Samtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden.   Teoretiska perspektiv De teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra teorier samt resultat.     Slutsats ISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata.

Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför därför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjälper företagen att arbeta på ett systematiskt sätt för att minska sin miljöpåverkan. Rapporten syftar till att kartlägga de positiva effekter som ISO 14001 haft på certifierade företag mellan år 1998 och 2008. Dels har enkätundersökning genomförts 1998 på 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 på tio andra uppsatser och rapporter inom området. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft många positiva effekter såsom ordning och reda, bättre målstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvändning och förbättrad effektivitet samt förbättrad kontroll av miljöpåverkan. Företagens produkter har också blivit mer miljövänliga. Varumärket stärks och förtroendet för företagets miljöimage ökar. Marknadsandelar, konkurrensfördelar, försäljning och kvalitén på produkterna ökar också. Företagen får också bättre relationer med myndigheter och bättre förmåga att möta myndighetskrav.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor. Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.

Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat. Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. . Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål. Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.

<p>Allt fler företag väljer att föra ett aktivt miljöarbete och marknadsföra sig som miljöanpassade. Många företag väljer att följa olika miljöstandarder som är ett verktyg för att miljöarbetet utförs på strukturerat och effektivt sätt. Enligt miljöstandarden ISO 14001 kan företag införa och certifiera ett miljöledningssystem, som är en arbetsmodell som företaget skall följa i sitt miljöarbete. Rapporten syftar till att genom intervjuer kartlägga de förändringar införandet av ett miljöledningssystem innebär för mindre företag. Rapporten kartlägger både fördelar och nackdelar systemet medfört. Rapporten tar även upp följande frågor: Vilka förväntningar hade företagen innan implementationen av miljöledningssystemet och har dessa förväntningar uppfyllts? Har den kostnad miljöledningssystemet skapat uppvägts av de ekonomiska fördelar miljöledningssystemet skapat. Hur har företagens miljöpåverkan förändrats efter införandet av miljöledningssystemet? Undersökningen visar att miljöledningssystemet medfört ett förändringar för företagen till exempel bättre miljötänkande och rutiner för miljöarbete, kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och positivt inställda medarbetare.</p>

<p>Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas.</p><p>Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.</p><p>Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem.</p><p>Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.</p>