Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva. För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010. Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt. Att genomföra utvärderingar är ett sätt att inför framtida planeringar veta vad som var bra och vad som måste förbättras. Därför är det viktigt för en ledning, oavsett evenemangstyp, att genomföra utvärderingar över sitt evenemang.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöarbetet ser ut i två tillverkningsföretag och ett grossistföretag. Studien tar sin utgångspunkt i respektive företags miljöansvarigas definition av miljöarbete. Målet med undersökningen är ta reda på vilken strategi respektive företag har avseende miljöarbetet.Studien är gjord i samarbete med Interpares, en frivilligkedja samt inköpsorganisation av byggmaterial, som valt ut tre av företagets leverantörer till den här studien. Studien bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med personer som har nyckelroller avseende miljöarbetet på de tre företagen: Festool, Thomée och Nordsjö. Resultatet av undersökningen visar att företagens miljöarbete har olika kännetecken och att de går att dela in i tre miljöstrategier. Ett företag med en anpassande strategi som ser behoven av förändring och dess möjligheter. Ett företag med en förebyggande strategi som proaktivt söker förändring, ser möjligheterna och griper dem. Ett företag med en överträffande strategi som uppvisar extremt proaktiva drag. / The purpose of this study is to investigate environmental management at two manufacturing companies and a wholesale company. The study is based on the environmental manager's perspective on each company and how they define environmental management. The survey aims to find out what strategy each company has towards environmental management.The study is done in collaboration with Interpares, a voluntary chain and a purchasing organization of building materials, who has chosen three of its suppliers for this study. A number of qualitative interviews were carried out with the people most involved in the environmental management at the three companies: Festool, Thomée and Nordsjö.The results of the survey shows that the environmental management of the companies has different characteristics and that it is possible to put the companies in different environmental strategies. One company with an accommodate strategy which recognize need for change and its opportunities. One company with a preventive strategy that proactively seeks change, recognize and seize opportunities. One company with a trancendent strategy that displays extremely proactive traits.

Vid hållbar utveckling av turism framhäver tidigare forskning hur viktigt det är med envetenskaplig grund och rätt kunskap för att hållbart utveckla en turistverksamhet på ett socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljöanpassat sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lokalaturistföretag i nordvästra Skåne arbetar med hållbar utveckling och hur turistföretag samarbetarmed varandra och kommunen för hållbar utveckling av destinationen. För insamling av mittempiriska material har jag utfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken turistföretag inordvästra Skåne och en kommunrepresenterad organisation i nordvästra Skåne. Resultatet idenna studie visade på att det finns ett utpräglat arbete och samarbete för hållbar utveckling avturism bland turistföretag i nordvästra Skåne. Det är ett arbete som skulle behöva mer strukturoch samarbete för att turistföretagen kan hjälpa varandra utveckla arbetet med hållbar utveckling. Studien visar också att detta arbete skulle behöva kommunens hjälp att sätta riktlinjer och mål, men även för att uppmuntra turistföretag till att arbeta mer för hållbar utveckling.

<p>By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool.</p><p>The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has.</p><p>Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development.</p><p>Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences</p>

By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool. The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has. Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development. Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences

No description available.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete. De barriärer som hindrar företagen från att införskaffa eller utveckla sitt miljöarbete är främst samförståndsbarriärerna och kunskapsbarriärerna, där ridsportverksamheters miljöpåverkan och dess betydelse ifrågasätts, samt kunskapsluckor kring ämnet. Vidare är även de ekonomiska barriärerna betydelsefulla, exempelvis genom att det kan finnas fördomar om att ett miljöarbete bara är något kostsamt. Tillsist är de tekniska och de sociala barriärerna identifierade, men dessa ses som mindre i jämförelse med de tidigare nämnda.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

Denna rapport är skriven på och om Ringhals. Den beskriver i stora drag hur Ringhals jobbar för att hålla säkerheten på en hög nivå och hur de jobbar med miljön i fokus, som med t ex avfalls-och utsläppshanteringen. I rapporten kan man även läsa om underhållets och driftens organisation. På teknikavdelningen Nuclear teknik instrumentation analys (NTIA) pågår ett projekt där alla skrivare som sitter i kontrollrummen (KR) ska inventeras. Dessa skrivare ritar trender, från normalt ett flertal olika mätvärden, på papper. Inventeringen görs för att sammanställa information som status, fabrikat, placering och vilken information respektive skrivare presenterar. Det ska också undersökas om informationen som skrivarna presenterar finns tillgänglig i andra system. För att förstå var informationen eventuellt skulle kunna hämtas någonstans så beskrivs i rapporten system som blockdator (BUR), vibrationsdator, reaktorövervakningssystem (RÖS), turbinsystemet 800xA och processinformationssystem (PIS). Huvudsyftet är att detta arbete ska vara en del av det underlag som ingår i ”R34 Målkontrollrum”. ”R34 Målkontrollrum” ska i sin tur vara vägledande gällande hur anläggningarna ska kunna vidmakthållas till en effektiv kostnad. Resultatet av denna rapport visade att det inte var speciellt många mätvärden som kunde fås från de andra systemen utöver pappersskrivarna. Det ligger nu i övriga projektmedlemmars händer att med hjälp av denna inventering besluta vilka skrivare som kan plockas bort och vilka som bör bytas ut till s.k. Loggers.