<p>Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler.</p><p>Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus.</p><p>Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.</p>

<p>Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.</p><p>Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan. Tävlingarna fungerar som en metod att skapa kortsiktiga konsekvenser av beteenden som vanligtvis endast ger långsiktiga konsekvenser. Genom metodiken och ett positivt budskap hoppas projektet kunna motivera till nya energivanor. För att det ska bli möjligt att ge återkoppling på energiförbrukningen används EnergiKollen, ett Internetverktyg som visar hushållets energianvändning. Resultatet visar även att vanor utgör ett stort hinder i det pedagogiska arbetet med att förändra attityder och beteende, medan fokus på lärande, relevanta mål och ett positivt budskap utgör möjligheter. Möjligheterna att använda SAMS-strategin i andra typer av miljöarbete ses som goda.</p>

<p>Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem.</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat.</p><p>Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. .</p><p>Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.</p>

Att ställa miljökrav inom leverantörskedjorna har blivit allt vanligare i takt med ökat miljöarbete. Det är dock bristfälligt dokumenterat hur väl eventuella miljökrav uppfylls kedjan igenom. För att organisera miljöarbetet har strategier uppkommit vilka tar hänsyn till kedjans miljöpåverkan, såsom Green Supply Chain Management (GSCM). Genom en fallstudie kartlades vilka miljökrav som ställdes, om kraven var konsekventa längs leverantörskedjan och hur kraven kunde relateras till företagens övriga miljöarbete. Fallstudien hade sin utgångspunkt i Liljeholmens Stearinfabriks AB med fokus på värmeljuskoppens leverantörskedja. Genom en semistrukturerad intervju har företagen inom kedjan svarat på frågor kring bl.a. miljökrav. Dessutom har en LCA gjorts på värmeljuskoppen för att se huruvida miljökraven var adekvata med tanke på produktens miljöpåverkan. Resultatet visade att företagen ställde miljörelaterade krav. Dessa krav berörde främst leverantörens allmänna miljöarbete snarare än själva produkten. Typen av ställda krav var ej konsekvent med företagens miljöarbete. LCAn visade på att produktens största miljöpåverkan härrör från aluminiumet. Miljökraven borde således inriktas på större andel återvunnet material.

Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas. Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen. Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem. Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.

No description available.

<p>Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför därför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjälper företagen att arbeta på ett systematiskt sätt för att minska sin miljöpåverkan. Rapporten syftar till att kartlägga de positiva effekter som ISO 14001 haft på certifierade företag mellan år 1998 och 2008. Dels har enkätundersökning genomförts 1998 på 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 på tio andra uppsatser och rapporter inom området. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft många positiva effekter såsom ordning och reda, bättre målstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvändning och förbättrad effektivitet samt förbättrad kontroll av miljöpåverkan. Företagens produkter har också blivit mer miljövänliga. Varumärket stärks och förtroendet för företagets miljöimage ökar. Marknadsandelar, konkurrensfördelar, försäljning och kvalitén på produkterna ökar också. Företagen får också bättre relationer med myndigheter och bättre förmåga att möta myndighetskrav.</p>

2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

Allt fler företag väljer att föra ett aktivt miljöarbete och marknadsföra sig som miljöanpassade. Många företag väljer att följa olika miljöstandarder som är ett verktyg för att miljöarbetet utförs på strukturerat och effektivt sätt. Enligt miljöstandarden ISO 14001 kan företag införa och certifiera ett miljöledningssystem, som är en arbetsmodell som företaget skall följa i sitt miljöarbete. Rapporten syftar till att genom intervjuer kartlägga de förändringar införandet av ett miljöledningssystem innebär för mindre företag. Rapporten kartlägger både fördelar och nackdelar systemet medfört. Rapporten tar även upp följande frågor: Vilka förväntningar hade företagen innan implementationen av miljöledningssystemet och har dessa förväntningar uppfyllts? Har den kostnad miljöledningssystemet skapat uppvägts av de ekonomiska fördelar miljöledningssystemet skapat. Hur har företagens miljöpåverkan förändrats efter införandet av miljöledningssystemet? Undersökningen visar att miljöledningssystemet medfört ett förändringar för företagen till exempel bättre miljötänkande och rutiner för miljöarbete, kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och positivt inställda medarbetare.