The Swedish government’s objective regarding information technology is to be world-leading in using the possibilities that digitization provides. In some aspects this has already been done, but in some areas much is yet to be accomplished. Although sports and recreational fitness activities are amongst the fastest growing areas of personal and consumer-oriented cloud computing-based technologies around the globe, there are areas within the genre that’s not evolving as quickly. In Sweden, football is the biggest sport but it lacks in the use of technology. Related research shows that usable technology exists, but the using of it is hampered by its accessibility. Meanwhile, Urban Computing is an growing, interdisciplinary field which pertains to the study and application of computing technology in urban areas. This made us raise the question whether the technology used in Urban Computing can influence the field of Sport-IT and provide valuable insight in designing the next generation football coaching tool. The purpose of this study is therefore to examine the outcome of integrating IT-solutions from Urban Computing into environments suited for team sports and combining them with the individualized technologies that already exists in Sport-IT. We also explore what technology requirements football coaches have and how the weather and the climate effects designing the next generation coaching tool. The result of the study indicates that the needs of football coaches, as of today, is not met and that Urban Computing very well may influence the development of the next generation coaching tool.

No description available.

<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>

Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.

Låg- och mellanstadieskola för 600 elever i Hjorthagen.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor. / In this report, Sandra Petersson describes her process of transforming a specific public environment from being a path between two points, to become a momentary breathing space. The purpose of the project has been to create a space, where the visitor will be able to slow down for a moment, and therefore become more aware of his surroundings and his fellow beings. / Kandidatexamen 2009

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet. Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet. Där studeras bland annat byggnadens utformning, materialval samt ljusinsläpp men också byggnadernas omgivande miljö och hur grönområden påverkar människans hälsa. Samspelet mellan byggnader och utemiljön studeras också. Förslaget ritas som en visualiseringsmodell där identiteten avgränsas till den yttre miljön där utformningen på byggnaderna och omgivningen studeras.

En stor del av barnens liv spenderar de i skolornas lokaler. I skolans klassrum ska eleverna utvecklas och undervisas och där ska även många olika typer av aktiviteter och interaktioner ske. Förutsättningarna som skolbyggnaden och klassrummen har påverkar elever och lärare exempelvis ergonomiskt och ljudmässigt. Det är därför viktigt att reflektera över den fysiska miljön och vilka pedagogiska konsekvenser den medför. Det är relevant för oss som lärarstudenter att få kunskaper om hur vi som framtida lärare ska planera lärandemiljön. Vilka krav vi kan ställa samt vem som bär ansvaret så att vi också kan påverka framtidens skola och klassrum. Studien har gjorts i syfte att få reda på hur de intervjuade lärarna tänker kring den fysiska miljön när de möblerar och utformar sina klassrum. Vi önskar att med denna studie visa att klassrumsmöbleringen är mer än bara bänkar i olika formationer. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat tre lärare och en rektor inom Stockholmslän angående klassrumsmöblering. Studiens resultat visar att de intervjuade ser klassrumsmöblering och lärmiljön som viktig och att det har en stor betydelse för eleverna och undervisningen hur dessa utformas. Vi konstaterar att ett tydligare ansvar gällande skolbyggandet och skolans fysiska miljö vore eftersträvansvärt. Likväl vore det positivt med ett övergripande samarbete mellan pedagoger, lärare, arkitekter, kommuner och beslutsfattare för att kunna planera byggandet och upprustningen av skolor som då kan anpassas efter de behov och syften som undervisningen kräver.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutvecklandemiljöer, hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gällerspråkundervisningen i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer med förskolepersonal, vilket innefattar barnskötare och förskollärare. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att informanterna var överens om att språkutvecklande miljöer är en viktig aspekt inför barnsspråkutveckling. Även att förskolepersonals förhållningssätt och arbetssätt kan ha eninverkan på barns vidare språkutveckling. Det framkom även att förskolepersonalsnärvaro utgjorde en stor betydelse för barns språkutveckling. Slutsatsen är att miljönoch dess utformning utgör en viktig del av den didaktiska planeringen i språkundervisningen i förskolans utbildning.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer. Undersökningen baseras på svaren från sex lärare. I resultatet redovisas lärarnas svar utifrån kategorierna bibliotek, läromedel och andra texter, kommunikation, elevinflytande, undervisning och språkutvecklande miljöer. Eftersom vår studie är av liten omfattning kan vi inte dra några generella slutsatser. Men vi kan inte se att det förekommer några klara skillnader i de språkutvecklande miljöerna i de olika arbetslagen.Nyckelord: språkutvecklande miljöer och profilklass