During the 1970s the day care centrs expanded in Sweden. Since then a large number of children have attended such centers. For the first time in western history peiople grew up in two systems: the family home and the day care center. The aim of the present study is to find out how young people look upon growing up in a day care center. The children´s perspective is related to the perspective of adults to find out if and in what respects they differ. The study is based upon Bronfenbrenner´s ecologiacal theory of human development. Stern and Emde are used as complementary authorities. Forty young people, 16-17 years old, from middle and lower classes in Stockholm participating in the Family Support and Development (FAST) project from approximately four years of age, were interviewed about their memories of their childhood in daycare centers. They were asked about their pshysical, social and emotional environments and their daily schedule.their narratives are related both to observations from the time when they were approximately four years old and to their situation today including school results, interests and views of the future. Their memories agree with the observations and their school results are good. They have a great belief in their future. They memorize according to strong positive or negative emotions. Situations in which they are personally involved are most important. The results show that three young people dislike the day care center mostly because of their experience of loss of interest and lack of affecrton from the pre-schoolteachers. The remaining 37 young people see the day care center as a complement to their family home. None of the youngsters would like to grow up "only" at home. The childhood is looked upon ass a whole and not as being part of two systems. Most important are the companions and playing together with them. In their own world and in the hidden curriculum the children explored the world. In addition there is a demand also for learning to read and write. They look upon the pre-school teachers as significant adults - not having the same importance as the parents - but serving as models. Adults are sorted out according to those who understand children and those who do not. Humor is of great importance as well as the adult´s grasping ofthe child´s wish to perceive reality from a child´s perspective. Most important is the grown up´s ability to comprehend the child and to let the child be the person he or she feels himself to be.

From the perspective of self-determination theory this studyexamines whether affective memories of fictional reading and early reading activities have an impact on the reading motivation in lateradolescence. This studyalso highlightsstudentssuggestions on how teachers can enhance reading motivation.We conducted a survey with studentsin upper secondary school. The results showsome correlations between affective memories and motivation. Studentswith negative memories of reading tend to be more amotivated orhave controlled motivationto read, whilst studentswith positive and neutral memories tend to have more autonomous motivation. The studyalso noticed a difference between reading attitudes,whether the reading takes place in school or in the studentsspare time. The students suggestions on how teachers can motivate them to read are mostly related to (1) their own choice of literature and (2) an accessible wide range of literature that appeals to their interests. Many students also wish for their teachers to engage more in their personal reading interests. Our study has shown that reading as an activity is very complex and that teachers have an opportunity to affect the reading motivation,regardless of what memories the students have

Jag tampas ständigt med känslan av att inte veta vad jag håller på med. Jag funderar och funderar kring mitt arbete och försöker hitta något att greppa tag i, som kan förklara allt. Ett ord jag har hittat längs vägen och fastnat för är ordet ”minnesbilder”. Till en början var det ett ord som löst beskrev ett projekt, två keramiska tavlor med abstrakta, intuitivt målade motiv. När jag har arbetat intuitivt har fälten fått växa fram allt eftersom vad som känns bra och någonstans längs vägen har jag formulerat att färgerna, formerna och stämningen i målningarna kommer från en inre värld av bilder: minnen.

Ett arbete där två designförslag presenteras, inspirerat av hur vi människor samlar, förvarar och ställer ut föremål i hemmet. Hur föremål vi vill minnas ofta glöms och undangöms av olika anledningar. I en kuliss av förvaring som våra hem har börjat bestå av. Dessa föremål, kopplade till minnen och händelser ur ens liv, skapar ett porträtt av oss men får inte den värdiga plats de förtjänar. Jag presenterar en kompromiss mellan ett förlängande av ett objekts värde och vårt nuvarande interiöra uttryck; en möbel som filtrerar ut antalet intryck och lämnar ut fragment av de objekt vi väljer att förvara i den, och en möbel som samlar dessa objekt i ett grafiskt mönster och låter oss påminnas av dem.

After the Spanish civil war broke out, thousands of international volunteers travelled to Spain to help fight the fascist forces. Among these were over five hundred Swedes, of which around a third perished. Even though they are considered heroes in Spain and in the Swedish left, they are not greatly represented in Swedish history writing. Based on these assumptions, the primary aim of this essay has been to examine memory culture and history use in relation to the Swedish volunteers. First and foremost, I have studied their experiences in relation to Swedish society after the war. While there is great variance in their experiences, a few common and relevant factors have been made visible. These are primarily regarding difficulties getting jobs, persecution, abuse, and veterans being put in detention camps. Secondly, I have examined the memory culture in the Swedish left regarding the volunteers. Here, we can clearly see a tendency to use their stories to inspire modern activism and relating their fight against Spanish fascism to the contemporary struggle against similar tendencies.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de olika motiv som finns i samband med att turisterna gör souvenirinköp som de tar med sig hem.   Metod: Uppsatsen bygger på en hypotetisk-deduktiv ansats för att skapa en djupare förståelse för hur motiv speglar souvenirer. Den empiriska datan samlades in genom strukturerade intervjuer där 320 respondenter deltog.   Slutsatser: Studiens resultat visar att det finns olika motiv till souvenirinköp. Det framgår även att det finns skillnader i motiven gällande genus. Studien visar att inköp av souvenirer går att koppla till turismshopping

For a long time, few historical studies have focused on the life of girls, especially rural, working class girls’ experiences. Within the field of Swedish educational history, scholars have tended to delve into the lives of the daughters of the bourgeoisie rather than the girls in the public elementary schools (folkskolan). Because of this, the dominant image that comes to mind when thinking of a turn of the century schoolgirl is someone from the upper class attending an all girls’ school. This master’s thesis aims to widen both the field of girlhood studies and that of educational history by looking at the “process of girling” taking place in the Swedish public elementary school between 1900 and 1930. A starting point is the notion explored by Judith Butler and Fanny Ambjörnsson: that gender is a result of repeated actions, such as running in a certain way, playing with your friends, or wearing specific clothes – or the absence of these actions. This thesis explores these actions, in addition to the reaction of the worlds around them. Utilizing data collected from nine school related questionnaires sent out between the 1950s and 1990s by The Institute for Language and Folklore, it compares the experience of an average schoolgirl with the dominant bourgeoisie ideal and the ideal taken from a dominant periodical for public elementary school teachers. Actions of resistance, queer or “skeva” acts and how they play a part in the process of girling, will also be explored. The primary conclusion drawn from the analysis of this material is that the situation for working class girls differs somewhat from that of more privileged peers, as well as the ideal constructed in the periodical. While girls from the bourgeoisie were also expected to fulfill the role of wife and mother, the conditions differed. One example is the kind of rural crafts or handicraft made by the working class girls from an early age. This activity was an important contribution the economy of the family and definitely not a past time as it was in the upper class. Even though a ban on child labor had been passed, it seemed as though children working was a very normalized part of life in rural areas as more often than not, it was children that were responsible for bringing water into the classroom and tending the iron stove. The possibilities for working class girls appears to have been limited continuing into the 1920s as the only secondary education available for a majority of the girls was in domestic skills for the purpose of managing a private household. Although young women from the upper class were shut out from many professions, they still had greater access to higher education. On the contrary, most working class women did not even attend secondary school as evidenced by the source material report showing women staying on the home farm, or starting work somewhere else. Firmness and austerity of mind can be identified among the girls at a time where the everyday work at home and in school needed to be done and sulking simply was not an option. The many reports of actions of resistance to the social norm show that the limits of girlhood were constantly being challenged by the schoolgirls in the study.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll. När information ges innebär det att vederbörande får inblick om sin vård och sitt tillstånd, detta medför ökade kunskaper och en ökad befogenhet över sin situation. Drömmar och illusioner upplevdes av patienterna, det var svårt att skilja på vad som var dröm eller verklighet. Patienter upplevde rädsla då de inte visste vad som kommer att hända med dem samt vad som förväntas av dem som vårdtagare. Bristen på kommunikation gör att patienterna inte får den information som de är berättigade till och utsätts därför för onödigt lidande genom rädsla och oro. Sjuksköterskan har en uppgift att se till att patienten får den information de har rätt till. Dagböcker och fotografier hjälpte patienterna att lämna vårdtiden på IVA bakom sig. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Streaming och användandet av digitala musiktjänster tar upp en allt större del av våra vardagliga liv, vilket kan komma att påverka musikens mening och betydelse för oss som musikkonsumenter.
 Syftet med denna studie är att undersöka hur tre stycken utvalda respondenter förhåller sig till musik via dagens strömmande musiktjänster, samt ifall den digitala musikkonsumtionen påverkat respondenternas musikkonsumtion och på så vis skapat några vardagliga mönster eller beteenden hos dem. 
 Studien utgår från ett antal teoretiska ramverk, som alla stärks med tidigare forskning. Studien bygger på tre stycken huvudsakliga teman; vilka är identitet, där teorier om medierade minnen och psykologiskt ägande ligger i fokus, följt av temat musikens kulturella betydelse vilken lyfter teorier om konvergens och kulturell cirkulation. Till sist innefattar studien även temat musikens påverkan, vilken i sin tur lyfter teorier om påverkan samt om postdigital sensibilitet. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer som utförts med musikintresserade personer i åldrarna 20-30 år. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats via en tematisk analys, där analysen strukturerats utifrån teman med respektive underkategorier. I analysen vävs respondenternas åsikter och tankar ihop med de teorier och den tidigare forskning som lyfts i teoridelen, där kombinationen av åsikter och teori leder till fram till analysens resultat. Resultatet av analysen visar på hur respondenterna i denna undersökning har en stark relation till musiken, där musiken spelar en väsentlig roll i det vardagliga livet. Musiken agerar många gånger tidsfördriv eller bakgrundsbrus vid andra sysselsättningar, alternativt som ett sätt att påverka re- spondenternas humör eller för att öka deras handlingskraft. 
 Digitaliseringen av musik har bidragit till en ökad lättillgänglighet och mobilitet, som har påverkat respondenternas musikkonsumtion samt bidragit till att respondenterna idag upplever musiken som mer individualiserad än någonsin. Respondenterna upplever även att den digitala musikkonsumtionen har bidragit till att skapa vissa mönster, dels i samhället och dels hos respondenterna 
själva.

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande. Däremot har de flesta uttryckt ett missnöje över musikundervisningen under högstadietiden, som de uppfattade som en stökig tid. Informanterna anser att lärarens roll och uppdrag är att inspirera eleverna och hjälpa dem att hitta sin roll och utvecklas kreativt. De som valt att studera musik vidare hade redan under grundskoletiden ett stort intresse för ämnet. Musikundervisningen vid sidan om skolan blev mer tagen på allvar eftersom alla valt att vara där och eleverna kunde inspireras av varandras utveckling.</p>