Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av att använda Alkohol Drog Diagnos Instrumentet ADDIS Ung i missbruksvården. Studien baserades intervjuer medyrkesverksamma som använder sig av bedömningsinstrumentet. Den insamlade informationenfrån intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade attsamtliga intervjupersoner ansåg att ADDIS Ung var ett bra verktyg och att instrumentetsstyrka låg i de djupgående frågorna och den helhet som dessa skapar. Resultatet visade även att intervjupersonerna var samstämmiga gällande svårigheterna avseende att det kan ta långtid att genomföra en ADDIS Ung när klienten använder flera droger. De var ävensamstämmiga angående att vissa frågor var svåra för klienterna att förstå vilket också upplevssom en viss svårighet / The purpose of the study was to examine professionals' experience of the assessmentinstrument ADDIS Ung in substance use treatment. The study was based on qualitative research and the data has been collected through interviews with professionals using theassessment instrument. The data that has been collected through interviews has been analyzed with content analysis. The results showed that all of the interviewees believed that ADDIS Ung is a good tool and that the instrument's strength lies in the depth of the questions and thewholeness that these create. The results also showed that the interviewees were in agreementregarding the difficulties that exist with the instrument.

The purpose of this study is to investigate how gender perceptions appear in judgments on compulsory care of persons with ongoing substance abuse (LVM) in Sweden, to develop an understanding for how these perceptions may influence the way that the court relates to judging men and woman. By analysing 20 court cases, of which 10 are on women and 10 are on men, we have been able to examine which gender perceptions appear in these court cases. Earlier research has shown that gender perceptions appear in the general field of social work and specifically in the field of substance abuse treatment. Earlier research also mentions that the gender perspective is quite absent in research regarding social work. The study shows that there are gender perceptions that appear in judgements on compulsory care and that certain descriptions are connected to each gender. I.e. the study shows that woman often is described as vulnerable, passive, and more likely to be seen as mentally ill, while men tend to be described as aggressive, active and their mental health are more likely to be ignored. In this study, we also discuss how these perceptions may affect the outcome of the judgements.

Social workers make decisions about client’s treatment. Problems arise when these assessments are not based on different needs, but rather a result of different biases towards gender. The purpose of this thesis is to study social workers in the addiction treatment field’s reasoning behind their justification concerning gender differences in their work. We used a vignette as a common reference for two group interviews and one individual interview, which were carried out on a social service office and an outpatient clinic. The interviews resulted in three forms of legitimacy: organizational requirements, professionalism and the will to do right. Organizational requirements refer to social workers relying on guidelines and research to justify their actions. Professionalism means that social workers reinforce their reasoning through previous experiences or other profession’s knowledge. The will to do right refers to the determination to live up to the ideals of society. Participants struggle with a complex and sometimes conflicting task, and to act justifiable they use reasoning based on different premises. The social workers are motivated and educated on the subject, and their goal is to make assessments based on individual needs. But it appears to be difficult to fully utilize these skills in practice

<p>Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det.</p> / <p>The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as<em> </em>deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.</p>

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det. / The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Studien visar att faktorer som gemenskap, ökad självkänsla, nya identiteter och andlighet varit betydelsefulla för informanternas varaktiga drogfrihet. Studiens slutsats är att informanterna från AA och frikyrkan upplever en högre grad av dessa faktorer i den hjälp de fått än informanterna som fått hjälp från offentlig sektor, faktorer som i studien kopplats till teorier rörande identitet, empowerment och trygghet i strukturer och fostran eller i att lägga sitt liv i Guds händer. Denna studie kan bidra med nya perspektiv som missbruksvården inom offentlig sektor kan ha nytta av för att bättre anpassa missbruksarbetet till individernas behov. / Many people go in and out of addiction programs without any long lasting results. The voluntary sector provides an alternate help to this group. If we look from the perspective of the individual, the question is what the organizations in the voluntary sector do provide that is helping the individual to become free from abuse? Existing research does not answer the question of why individuals choose to turn to organizations in the voluntary sector, like AA and the Free Church, when there is addiction treatment to be received through the public sector. This study aims to examine the experiences of people with substance abuse when receiving help from Alcoholics Anonymous, the Swedish Free Church and the traditional addiction treatments of the public sector, to gain an understanding of what has been working for these people. This is a qualitative, hermeneutic study based upon semi-structured interviews with seven interviewees. The study displays that factors such as fellowship, enhanced self-esteem, new identities and spirituality are important for them to be continuously abstinent. The result of the study shows that the interviewees from AA and the Free Church experiences that the help they received provide them with a stronger sense of these factors than the interviewees from traditional addiction treatment experiences. These factors are in this study connected with theories involving identity, empowerment and sense of security in ruling, frames and fosterage or relying on God. This study can contribute with new perspectives that the traditional addiction treatment can find useful to adjust the treatment to the needs of the individuals.

Personalens erfarenheter av missbruk är centralt inom tolvstegsbehandling – en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksvård. Syftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk påverkar deras förståelse för och förmåga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori. För att få en djupare förståelse inom det valda området genomfördes sju kvalitativa intervjuer med behandlare som har bakgrund av eget missbruk. Studien genomfördes på fyra olika behandlingshem med koppling till tolvstegsbehandling. Resultatet visar att erfarenheterna kan bidra med en djupare förståelse för klienten och underlätta alliansskapandet. Studien implicerar att det utmärkande med erfarenheter av eget missbruk är möjligheten att fungera som förebild för klienterna, då dessa behandlare kan visa att ett nyktert/drogfritt liv är möjligt och eftersträvansvärt. Distans och självreflekterande förmåga lyfts fram som viktiga aspekter i förhållande till de egna erfarenheterna. Diskussion förs kring förutsättningar för att erfarenheterna ska bidra till adekvat förståelse och bemötande av klienten. / In Sweden the twelve-step program is commonly used in treatment of persons with addiction. A central aspect of the program is the use of staff with own experiences of substance abuse. The aim of this study is to explore and examine the extent to which staffs’ previous experience of addiction influences their understanding and ability to manage their role as an addiction counselors. The study and data analysis was conducted on the basis of empathy and role theory. A qualitative approach was applied to the seven interviews that were conducted amongst addiction counselors; all of whom had own experiences of addiction. Interviews were carried out in four different treatment centers applying the twelve-step program. The results indicate that personal experiences can be of importance for a deepened understanding of clients situation and also in the establishing of alliance. Attributable to the counselors’ own experiences of addiction is an unique ability to function as models for the clients. Their story is proof that life without drugs/alcohol is both achievable and beneficial. In regard to these findings, experiences need to correspond with an ability of distancing and self-reflectiveness. Important aspects relating to counselors own experiences of substance abuse are discussed in regard to their ability to understand and intervene with the client.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Personer med missbruk och komplexa behov är en utsatt grupp som ofta kräver olika insatser från socialtjänsten parallellt. En sammanhållen vård kan antas utgöra en förutsättning för individens förändringsprocess. Samtidigt blir de människobehandlande verksamheter inom offentlig sektor som möter dessa personer allt mer organisatoriskt specialiserade och fragmentiserade. Det innebär att organisationer har avgränsningar i form av verksamhetsområden, uppdrag och arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorgen (IFO) är inget undantag. Enheternas avgränsningar kan antas försvåra för långsiktiga samordnade insatser från flera olika enheter inom IFO. För att få ökad kunskap om och insikt i vad som kan påverka förutsättningarna för en sammanhållen vård inom verksamhetsområdet missbruk genomfördes en studie med utgångspunkt från IFO och dess socialarbetares perspektiv. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur två olika former av organisatoriskt specialiserade IFO påverkar förutsättningar för att skapa en sammanhållen vårdfläta inom verksamhetsområdet missbruk. För att möjliggöra en jämförande analys, och få en djupare kunskap, valdes två olika IFO- organisationer ut för att studeras med hjälp av kvalitativ metod. Studiens syfte har preciserats med två frågeställningar: vilka materiella faktorer (bl.a. organisering, samarbete) påverkar utformningen av den kommunala missbruksvården och vilka immateriella villkor (bl.a. ekonomi, ledning/styrning, kompetens) påverkar förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta. Studien visar att kommunal missbruksvård kan betraktas som ett intraorganisatoriskt fält med flera olika logiker. Dessa logiker skapar immateriella villkor och materiella faktorer som tillsamman påverkar varandra och genererar en dynamik inom det organisatoriska fältet kommunal missbruksvård. En dynamik som har en inverkan på utformning av och förutsättningarna för en sammanhållen vårdfläta inom den kommunala missbruksvården. För IFO med problem- och funktionsbaserad specialisering (IFO 1), medförde organiseringen hinder när det gällde helhetssynen, vilket inte gynnade samarbetet mellan olika enheter eller medarbetare. När det gäller IFO med problembaserad specialisering (IFO 2) främjade organiseringen helhetssynen och möjliggjorde samarbetet mellan olika enheter. Som förslag på vidare forskning inom området vore det intressant att forska vidare på vårdflätan utifrån ett klientperspektiv. Ett annat perspektiv som vore intressant att studera är anhöriga och närståendes uppfattning om IFO:s förutsättningar att utforma en sammanhållen vårdfläta.  Ett tredje område som vore av intresse att studera är hur samordningen av insatser ser ut mellan de båda huvudmännen, socialtjänst och hälso- och sjukvård, när en individ har pågående stödinsatser hos båda.

No description available.