This thesis examines the virtual social world of the Massively Multiplayer Online Role-Playing Game, Runescape. I observed several locations in the Runescape world, conducted in-depth interviews with players, and participated in clan activities. I analyzed how individual players develop and extend concepts of self through their participation in the game. Players attach patterned meanings to in-game social objects, particularly their character (avatar) that mediates their experiences in the game. Many players refer to their character’s appearance and accomplishments as an extension of the self, particularly when they master game skills or accumulate in-game wealth. How players spend and think about time in the game suggests that they experience a blurred boundary between “play” and “work.”

This Exegesis and accompanying artworks are the culmination of research conducted into the existence of surveillance in virtual worlds. A panoptical model has been used, and its premise tested through the extension into these communal spaces. Issues such as data security, personal and corporate privacy have been investigated, as has the use of art as a propositional mode. This Exegesis contains existing and new theoretical arguments and observations that have aided the development of research outcomes; a discussion of action research as a methodology; and questionnaire outcomes assisting in understanding player perceptions and concerns. A series of artworks were completed during the research to aid in understanding the nature of virtual surveillance; as a method to examine outcomes; and as an experiential interface for viewers of the research. The artworks investigate a series of surveillance perspectives including parental gaze, machine surveillance and self-surveillance. The outcomes include considerations into the influence surveillance has on player behaviour, security issues pertaining to the extension of corporations into virtual worlds, the acceptance of surveillance by virtual communities, and the merits of applying artworks as proposition.

<p>Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod. Resultatet visar att problematiskt spelande haft en stor påverkan på respondenternas liv, både prestationsmässigt och socialt. Något exakt samband med kemiska beroenden berättas det inte om och gränsen för ett problematiskt spelande uppges vara dels en känsla av tvång och dels att spelandet går ut över spelarens övriga liv. MMORPG-spel beskrivs som speciellt problematiska både genom sina sociala möjligheter och sin dynamiska uppbyggnad. Respondenterna berättar även om hur andra sociala faktorer i MMORPG-spelen som tävlingsinstinkt, statusjakt och grupptryck kan leda till ett problematiskt spelande. Den behandling bestående av kognitiv beteendeterapi och regelbundna samtal med en psykoterapeut som respondenterna upplevt skildras som hjälpfull. Andra delar av behandlingen som begränsad tillgång till datorer och sociala aktiviteter tillsammans med andra beskrivs även de som gynnsamma. Genus är enligt resultatet en komplicerad fråga eftersom spelarens och avatarens kön kan skilja sig åt, och att spelarna sällan kan vara säkra på vilket kön den de möter har i det verkliga livet. MMORPG-spelen beskrivs dock överlag som mansdominerade med stereotypa och sexualiserade framställningar av framför allt kvinnor. Bemötandet av kvinnliga spelare beskrivs däremot inte som speciellt annorlunda av respondenterna.</p><p> </p>

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod. Resultatet visar att problematiskt spelande haft en stor påverkan på respondenternas liv, både prestationsmässigt och socialt. Något exakt samband med kemiska beroenden berättas det inte om och gränsen för ett problematiskt spelande uppges vara dels en känsla av tvång och dels att spelandet går ut över spelarens övriga liv. MMORPG-spel beskrivs som speciellt problematiska både genom sina sociala möjligheter och sin dynamiska uppbyggnad. Respondenterna berättar även om hur andra sociala faktorer i MMORPG-spelen som tävlingsinstinkt, statusjakt och grupptryck kan leda till ett problematiskt spelande. Den behandling bestående av kognitiv beteendeterapi och regelbundna samtal med en psykoterapeut som respondenterna upplevt skildras som hjälpfull. Andra delar av behandlingen som begränsad tillgång till datorer och sociala aktiviteter tillsammans med andra beskrivs även de som gynnsamma. Genus är enligt resultatet en komplicerad fråga eftersom spelarens och avatarens kön kan skilja sig åt, och att spelarna sällan kan vara säkra på vilket kön den de möter har i det verkliga livet. MMORPG-spelen beskrivs dock överlag som mansdominerade med stereotypa och sexualiserade framställningar av framför allt kvinnor. Bemötandet av kvinnliga spelare beskrivs däremot inte som speciellt annorlunda av respondenterna.

Fler timmar och större intresse läggs idag ner på onlinerollspel vilka under de senaste åren blivit omåttligt populära. Våra sociala beteenden har idag förändrats och vi behöver inte längre fysiskt beträda det rum vi vanligen kommunicerade i. Vi öppnar istället upp dörrarna till en ny dimension där du “är” en virtuell identitet, och där du kanske har väldigt många fler möjligheter än i ditt fysiska liv. World of Warcraft är just ett sådant spel vilket underhåller tusentals av spelare och som kommer ligga till grund för denna uppsats. Syftet är att skapa en dokumentation av och ge en insyn i dessa nya sociala miljöer som vi finner i World of Warcraft. Vad har tillexempel en online identitet för betydelse för jaget (spelaren) och kan det som händer i ett community på internet påverka våra fysiska sociala liv? Samma sak händer om man vänder på frågan, vad händer med spelvärldens sociala liv om man inte spelar tillräckligt mycket, hur påverkar det spelandet i sig? Är en spelare tvungen att välja bara en social arena, eller finns det en god möjlighet till en balans mellan miljöerna? Frågor om interagerbarhet, interaktivitet och kommunikation i spelet kommer också att vara centrala i uppsatsen, eftersom dessa i någon form påverkar oss som individer och sociala varelser. Alltså vad är det som lockar och varför kan vi som individer bli påverkade av detta? De komponenter jag finner mest bidragande till delaktighet i World of Warcraft diskuteras och analyseras sedan utifrån utvalda teoretiska utgångspunkter. Syftet är också att utifrån videoinspelade intervjuer med spelarna ge en slags bild av hur fenomenet kan se ut. I Själva dokumentärfilmen ( som tillhör uppsatsen och som finns på separat DVD) läggs Fokus på intervjuerna, (där de intervjuade får en chans att säga sin mening) och de spelmiljöer man kan stöta på i World of Warcraft . Vi följer spelaren in i världen .Med dessa rörliga bilder kan vi också få större förståelse för vad World of Warcraft är och vad det betyder för miljontals människor. I intervjuerna med dessa respondenter försöker jag att gå in i samtal som är mer djupgående och kvalitativa. Denna form av undersökning, där så få personer medverkar kan inte kvantitativt framlägga ett övergripande mönster av hur majoritetens spelvanor ser ut.

Massively multiplayer online role playing games (MMORPG) open new worlds and new societies in the virtual space. Those worlds and societies rapidly expand and become important to the real world. Therefore, to understand them, this thesis examines the meanings and impacts of resistance in the MMORPG worlds and gaming culture from the case of an unprecedented grassroots revolution in Lineage II, which is called the “Bartz Liberation War.” By using the concepts of “oppositional reading,” “emergence,” and “hegemony,” this thesis examines how playing for resistance emerges and becomes dominant and explores the impact of resistance in both the gaming and real worlds. Also, this thesis shows the cultural struggle for hegemony in the game world and gaming culture as well as in the real world culture and politics.

This thesis examines the architecture and space simulated in massively multiplayer online role-playing games (MMORPGs) and argues that the hand which guides the design of virtual architecture and space in these games originates from the same primogenitor of traditional mythology. The simulation of the game-world and the performance of in-game elements which include, avatars, player characters, non-player characters (NPCs), and artifacts, is regulated by the semantics of an in-game narrative that maintains a core structure of hierarchical spaces and traditional and modified architectural paradigms. Hierarchical spaces and architectural interventions are used to curate a mythologically derived model of personal transformation known as the ‘Hero Cycle’ that is based on hermeneutic principles whereby the identity of the collective is required to understand the identity of the individual. As a result, this cycle of personal transformation relies on the integration of the individual with the collective and is a revitalizing process within society. While it is believed that contemporary (computer) role-playing games (RPGs) are built on the shoulders of early pen and paper (PNP) role-playing games, both the early PNP and later RPGs are in fact founded on principles of ritual movement through space, developed by traditional mythology to enact Hero Cycles and by ritualized religious worship, to symbolically enact mythology. Role-playing games can bring forth the benefits of the experience of mythological progenitors of cultural narratives and religious theology. In-game, a narrative is presented to players as the face of the collective identity of the game-world and incorporates many traditional (and modified) iconographic and architectonic typologies that support the semantics of game-play and the theology that ties the game-mechanics to the narrative.

This thesis examines the architecture and space simulated in massively multiplayer online role-playing games (MMORPGs) and argues that the hand which guides the design of virtual architecture and space in these games originates from the same primogenitor of traditional mythology. The simulation of the game-world and the performance of in-game elements which include, avatars, player characters, non-player characters (NPCs), and artifacts, is regulated by the semantics of an in-game narrative that maintains a core structure of hierarchical spaces and traditional and modified architectural paradigms. Hierarchical spaces and architectural interventions are used to curate a mythologically derived model of personal transformation known as the ‘Hero Cycle’ that is based on hermeneutic principles whereby the identity of the collective is required to understand the identity of the individual. As a result, this cycle of personal transformation relies on the integration of the individual with the collective and is a revitalizing process within society. While it is believed that contemporary (computer) role-playing games (RPGs) are built on the shoulders of early pen and paper (PNP) role-playing games, both the early PNP and later RPGs are in fact founded on principles of ritual movement through space, developed by traditional mythology to enact Hero Cycles and by ritualized religious worship, to symbolically enact mythology. Role-playing games can bring forth the benefits of the experience of mythological progenitors of cultural narratives and religious theology. In-game, a narrative is presented to players as the face of the collective identity of the game-world and incorporates many traditional (and modified) iconographic and architectonic typologies that support the semantics of game-play and the theology that ties the game-mechanics to the narrative.

The purpose of this paper was to study the information behaviour of players in an online computer game, namely the MMORPG1 World of Warcraft. To this end a survey was constructed to gather empirical data about the habits of players. In the survey the respondent was presented with four different scenarios and asked to first rank these by complexity and then answering which path they usually take to satisfy the informational need. The complexity was introduced as a possible contributing factor influencing the path taken. A study of different principles relevant to information behaviour was completed and in addition to the main theory, theory regarding social capital and information gatekeepers was included. Some background to what kind of different online games there are and what an MMORPG is. A total of 58 responses was collected and although the data wasn't deemed descriptive of the population as a whole, it showed quite clearly that within the context of World of Warcraft the most common way to fulfil an information need is by visiting a third-party website to obtain the needed information. Out of 229 possible responses spread over the four different scenarios, a staggering 177 answered that they visit a third-party website. This however resonates well with the principle of least effort, where a seeker always aim to use the path that over time results in the least effort.

none