Questa ricerca ha l’obiettivo di dare nuovi contributi alla conoscenza della pittura di paesaggio francese nell’Ottocento attraverso lo studio dell’opera di Paul Flandrin (1811-1902). Flandrin si colloca al crocevia di esperienze fondamentali nella ricerca artistica di metà Ottocento: l’eredità di Camille Corot, l’insegnamento di Jean-Auguste Dominique Ingres, la pratica del lavoro en plein air, la tradizione del paesaggio neoclassico. Il corpus di opere del pittore lionese Paul Flandrin (1811-1902) ricostruito in questa tesi è frutto di una sistematica operazione di ricerca sul campo e viene in seguito analizzato alla luce dei recenti studi sulla pittura di paesaggio neoclassico in Francia nel XIX secolo. La ricerca si fonda su una grande quantità di materiale inedito: dipinti, disegni, taccuini di studio en plein air, corrispondenza con colleghi e amici. Da questa ricerca la fisionomia artistica di Paul Flandrin emerge ben individuata singolarmente e al tempo stesso ancorata al contesto storico-artistico attraverso le relazioni con i colleghi, l’utilizzo di determinate tecniche, la frequentazione di mete comuni ai paesaggisti suoi contemporanei, la decisa presa di posizione a favore del paesaggio neoclassico. / This research aims at improving the knowledge of landscape painting in France during the 19th century through the study of the work of the painter Paul Flandrin (1811-1902). Flandrin is situated midway different artistic experiences between 1840-1870: the neoclassical tradition, Camille Corot heritage, the teaching of Jean-Auguste-Dominique Ingres. This dissertation offers new original insights to the subject by examining a great amount of unpublished material. The leading lines of this research are: the use of the catalogue raisonné method; the analysis of the work process of a landscape painter from the oil sketch to the finished painting and from drawing to painting; the analysis of written sources, both letters between painters and archive documents or newspaper articles; the analysis of the artist’s cultural context, such as the relationship with colleagues, the influence of his master Ingres, the role he played as the most remarkable representative of 19th century landscape neoclassical school.

Utställningstexten är en del av utställningen och skall därför läsas som en sådan. Den är beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhälle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet är en institution som har fått ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmänheten och det är bland annat genom utställningstexterna som denna kommunikation sker. Då en väggtext på ett museum av funktionella skäl bör vara kortfattad för att nå ut till sin publik så anser jag att Moderna Museets väggtexter är en komprimerad form av den viktigaste informationen. Den informationen besökaren bör ha eller få i samband med besöket. Jag har undersökt vad den viktigaste informationen är, vad det är försanning som de vill att allmänheten skall ta del av men även hur de väljer att framställa texten och med vilka ord detta sker. Helt enkelt Hur definieras det som är värt att veta? Jag utgick ifrån de statliga uppdraget och skapade en ordning och ett innehåll i vilket jag placerade och sorterade in texterna. Den information som museet anser att vi som besökare bör veta. Samtliga texter är fyllda av påståenden som fyller funktionen av att förmedla något. Jag har även gjort ett gestaltande arbete som fungerar som en påminnelse om vem som äger makten att tolka. Jag har placerat olika verk , som jag har skapat själv, lutade mot väggen och skrivit en väggtext bredvid. För att utgå från min undersökning finner ni därför bara en struktur i vilken verken ska tolkas utifrån. Att skriva ut det viktigaste men aktivt undvika att delge någon information är både ett sätt att förhålla sig humoristiskt till sanningen och poetiskt till sättet den kan förmedlas.

<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ”Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet?”, ”Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk?”, ”Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?” och ”Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning?”. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning. Kompletterande intervjuer gjordes också med lärare i spanska på respektive skola. Resultaten i studien visade att många elever väljer bort moderna språk för att de inte är intresserade och för att det är för många läxor och prov. De tror heller inte att de kommer att ha nytta av att kunna språk. Ett intressant fynd som framkommit i studien är att det är fler killar än tjejer som väljer bort språk av ovanstående anledningar. Elever på landsbygdsskolor med icke – akademikerföräldrar väljer till större del bort språk för att de anser att det är för jobbigt än vad elever på stadsskolor med akademikerföräldrar gör. Det har också framkommit genom intervjuer med lärarna att det finns brister i förstärkningsundervisningen, något som konstaterats i tidigare forskning.</p>

Detta examensarbete består av en kritisk diskursanalys i form av en textanalys, vars syfte är att undersöka hur fyra läroböcker i tyska, skrivna för att användas i den svenska gymnasieskolans kurs moderna språk 3, geografiskt definierar och presenterar identiteten hos de delar av världen som är tysktalande. Studien utgår ifrån Norman Faircloughs teori att språket styr vår verklighet samt Charles Ogdens semiotiska triangel.   Studien behandlar följande frågeställningar: Vilka tysktalande länder, områden, regioner och orter förekommer i läroböckerna och hur ofta förekommer de? Finns det något dominerande land? Utifrån vilka teman presenteras de olika tysktalande länderna i läroböckerna och hur påverkar det bilden av den tysktalande identiteten?   Textanalysen består dels av en kvantitativ innehållsanalys där tyskspråkiga länder, områden, regioner och orter identifieras och räknas i läroböckerna, och dels av en kvalitativ analys där de tysktalande länderna presenteras tillsammans med de teman som de framställs med i läroböckerna. Temana är inte förbestämda kategorier, utan är empiriskt genererade. Resultatet visar på stor Tysklandsdominans. Av totalt 895 förekomster av tysktalande länder, områden, regioner och orter i läroböckerna återfinns 749 i Tyskland, 111 i Österrike, 27 i Schweiz, tre i Luxemburg och fem utgörs av det gränsöverskridande området Alperna. Landet Tyskland framställs dels som ungdomligt och dels som ett land med en problematisk historia. Landet Österrike presenteras tillsammans med turism i huvudstaden Wien och musik. Landet Schweiz nämns bara helt kort. Åt det gränsöverskridande området Alperna konstrueras en fritidsidentitet med skidåkning.

Orientador: Omar Khouri / Banca: Rita Luciana Berti Bredaroli / Banca: Hugo Fernando Salinas Fortes Junior / Resumo: O presente texto reúne uma série de fragmentos que buscam mapear a "margem" do trabalho de arte, por meio de digressões que se estendem em torno e a partir de um conjunto recente de trabalhos. Tais comentários marginais, por outro lado, definem os epicentros a partir dos quais os processos e o imaginário poético de tais trabalhos se dinamizam, gerando um ciclo em que epicentro e margem coincidem. / Abstract: The present text gathers a series of fragments, that aim to map the "margins" of the work of art, through digressions that extend from and around a recent set of works. That marginal comments define, on the other hand, the epicenter from where the processes and poetic imagery of the cited works are set in motion, generating a cycle in which epicenter and margin are coincident. / Resumen: El presente texto reúne una serie de fragmentos que buscan mapear el "margen" de la obra de arte, por medio de digresiones que se extienden al rededor y a partir de un conjunto reciente de obras. Estos comentários marginales definen, por otro lado, los epicentros desde los cuales los procesos e imaginário poético de dichas obras se dinamizan, generando un ciclo en el cual epicentro y margen coinciden. / Mestre

Orientador: Carla Gandini Giani Martelli / Banca: João Carlos Soares Zuin / Banca: André Ricardo de Souza / Resumo: Ao contrário do que previa a tese clássica da secularização, a religiosidade não combaliu. Na realidade, o que temos observado na contemporaneidade poderia ser definido como um caso de reconfiguração religiosa de características próprias, um processo de reenquadramento. Dentre as mais diversas e significativas mudanças no cenário religioso brasileiro dos últimos anos destaca-se a desinstitucionalização cristã, sobretudo evangélica. Os desigrejados, termo usado para designar os que se encontram nesse processo, estão inseridos numa variável crescente. A presente dissertação busca levantar as características de tal grupo, bem como estudar a relação entre o seu crescimento vinculado aos aspectos próprios da modernidade radicalizada nele reverberados. Para tanto, toma a comunidade Caminho da Graça, liderada por Caio Fábio D'Araújo Filho, como principal caso de campo a ser observado. / Abstract: Contrary to the classical thesis of secularization, the religious field did not lower. In fact, what we have observed in contemporaneity could be defined as a case of religious reconfiguration of its own characteristics, a process of reframing. Among the most diverse and significant changes in the Brazilian religious scene of the last few years, it is worth mentioning the christian deinstitutionalization, above all evangelical. The desigrejados, portuguese term used to refer to those who are within this process, are inserted in an increasing variable. The present work seeks to analyze the characteristics of such a group, as well as to study the relationship between their growth linked to the aspects of radicalized modernity reverberated therein. To do so, it takes the Caminho da Graça community, led by Caio Fábio D'Araújo Filho, as the main field case to be observed. / Mestre

Magíster en artes con mención en dirección teatral / La presente investigación realiza un traslado de algunos conceptos de dos teorías que proviene de la danza a la dirección teatral. Se trata de la Coreútica, que abarca la noción de espacio desde una mirada bajo la perspectiva de la física, proporcionando datos concretos por dónde se mueve un cuerpo en la escena. Mientras que la otra, se trata de la Eukinética, que considera las dinámicas del movimiento a través de los factores de tiempo, espacio y energía, y nos indica cómo se mueve un cuerpo en un espacio determinado. Entendiendo que la dirección teatral maneja ciertos campos que en su totalidad articulan un espectáculo: espacialidad, temporalidad, musicalidad, ritmo, dirección actoral, vestuario, iluminación, mencionando los más relevantes, se propone para esta investigación determinar qué elementos de la Coreútica son factibles de aplicar o trasladar a la dirección, centrada en el campo de la espacialidad. Mientras que desde la Eukinética, se plantea hacer esta misma aplicación pero en la dirección de actores. Entonces, los objetivos de este estudio es saber en qué campos son aplicables estas teorías, y cómo facilitan el trabajo de un director de escena. La metodología de trabajo plantea abordar las materias a investigar desde dos ámbitos. Uno teórico articulando las bases fundamentales de ambas teorías, y otro práctico, desde la aplicación de las herramientas planteadas durante el proceso de la puesta en escena.

Esta tese aborda a Arquitetura Moderna de Curitiba e investiga a adequação desta ao conforto ambiental particularmente enfocando as tensões entre o desenho dos dispositivos de controle solar a favor da composição formal do edifício e vice versa (e não controle versus composição). O pressuposto é que edifícios pertencentes a determinado recorte temporal não tenham sido “protegidos” e sim tenham sido concebidos conscientemente por meio de decisões técnicas integrativas e relacionadas com o projeto global visando resolver inúmeras variáveis de maneira adequada ao peculiar clima de Curitiba. Ou seja, que houve controle compositivo e controle ambiental aliados, objetivando criar uma interface ideal entre meio externo e interno para abrigar o usuário. A pesquisa selecionou 10 (dez) edifícios ícones da arquitetura moderna de Curitiba, pertinentes ao recorte temporal 1948 – 1978, todos casos singulares e ainda existentes na cidade. O recorte temporal propiciou que o primeiro e último caso fossem dois projetos do arquiteto João Batista Vilanova Artigas, as residências Bettega e Niclewicz, entre as quais estão mais oito edifícios públicos, significativos e exemplares. O objetivo principal é analisar tais estudos de caso a fim de validar ou não a adequação e eficácia do controle compositivo e controle ambiental decididos pelo arquiteto em relação ao clima local. Como objetivos secundários a pesquisa intenciona documentar e registrar a história de tais ícones, imaginando valorizar o arquiteto e a arquitetura moderna de Curitiba. Além disso, esta pesquisa pretende incentivar a conservação do patrimônio histórico edificado e ser uma fonte de estudo e sugestões para estudantes e arquitetos. / This thesis approaches the Modern Architecture of Curitiba and investigates its adequacy to the environmental comfort particularly focusing the tensions between the design of the solar control devices in favor of the formal composition of the building and vice versa (and not the control versus the composition). The assumption is that buildings belonging to a certain temporal cut have not been "protected" but have been consciously conceived through integrative technical decisions that were related to the overall project, aiming to solve several variables in an appropriate way to the peculiar climate of Curitiba. That means, there was compositional and environmental control allied, aiming to create an ideal interface between external and internal environment to shelter the user. The research selected 10 (ten) iconic buildings of the modern architecture of Curitiba, relevant to the temporal cut 1948 - 1978, all of them, unique cases that still exist in the city. The temporal cut fostered that the first and the last cases were projects of the architect João Batista Vilanova Artigas, the Bettega and Niclewicz residences, among them, there are eight other public buildings, significant and exemplary. The main objective is to analyze the case studies in order to validate or not the adequacy and effectiveness of the compositional and environmental control established by the architect in relation to the local climate. As secondary objectives the research intends to document and record the history of those icons, meaning to enhance the architect and the modern architecture of Curitiba. In addition, this research intends to stimulate the conservation of the built heritage and be a source of study and suggestion for students and architects.

O objetivo deste trabalho é revelar as diferentes maneiras que a realidade da arquitetura moderna na segunda metade do século XX foi contada no Brasil e na Argentina através do estudo de duas revistas de arquitetura: Módulo, publicada entre 1955 e 1989 no Rio de Janeiro e Summa, publicada de 1963 até 1992 em Buenos Aires. Este estudo demandou dois momentos que caracterizam dois tipos de aproximação: o primeiro, uma pesquisa historiográfica das revistas, trata do contexto de surgimento das revistas, seu desenvolvimento e mudanças editoriais ao longo do tempo além da relação entre a produção arquitetônica e a crítica presente na revista; o segundo, consiste no levantamento e classificação dos projetos publicados nas duas revistas ao longo de sua existência com objetivo de traçar linhas do tempo com a transformação da revista. O conjunto das duas aproximações realizadas permitiu a reconstrução da narrativa editorial da Summa e da Módulo, acrescentando uma nova camada à pesquisa historiográfica, mais próxima às fontes primárias. O trabalho apresenta uma visão complementar aos livros e catálogos de exposição, apresentando novos subsídios para a discussão da arquitetura latino-americana. / The goal of this research is to reveal the diferent ways modern archicteture’s reality has been told in Brazil and Argentina in the twentieth Century through the study of two magazines: Módulo, published between 1955 and 1989 in Rio de Janeiro and Summa, published between 1963 and 1992 in Buenos Aires. This study demanded two acts that characterize two different approaches: the first one, a historiographical research of the magazine, deals with the foundation of both magazines, their development and editorial changes through time, as well as the relationships between architectural practice and the critic published by them. The second acts deals with cataloging and classification of all the projects published in the magazines throughout the years aiming at plotting timelines of their evolution. These two approaches combined allowed for the reconstruction of the editorial narratives of both Summa and Módulo, adding a new layer to the historiographical research, closer to primary sources. This work presents a complementary vision to the ones at books and exposition catalogues, thus adding new subsidies to the discussion of Latin American Architecture.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciencias da Educação. Programa de Pós-Graduação em Educação / Made available in DSpace on 2012-10-16T10:37:04Z (GMT). No. of bitstreams: 0Bitstream added on 2013-07-16T17:28:36Z : No. of bitstreams: 1 105563.pdf: 14209293 bytes, checksum: 9b08929cfadd1cae1b413b847d1eda13 (MD5) / O tema central desta dissertação é investigar a possibilidade de inserção da Física Moderna no 2o grau, a partir de uma consulta a professores da Região de Ponta Grossa-PR, com relação a sua prática didático-pedagógica e suas reflexões sobre o tema em foco. A proposta é construída a partir das necessidades teóricas, da consulta a docentes, da análise bibliográfica de diversos livros didáticos que incluem o assun-to pesquisado e da análise crítica de documento da SEED/PR. Reflexões conceituais sobre a grandeza "tempo" e sobre "dualidade onda-partícula", são contribuições que pretendem viabilizar a proposta. A pesquisa é qualitativa, de cunho etnográfico.