Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpåverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frågor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades på en enkätundersökning utförd av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Enkäten vände sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar från 1 933 elever i åldersintervallet 15 – 21 år. De statistiska analyserna innefattade χ2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt såg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet. Dock trodde de inte i riktigt lika hög utsträckning att bästa kompisen såg det som oacceptabelt. Det som visade sig ha störst påverkan på ungdomarnas intentioner till att köra mopedonyktra var hur troligt de ansåg det vara att bästa kompisen skulle köra i samma situation. Resultaten visade även att personer som tidigare kört påverkade besitter en klart högre intention att åter köra mopedonyktra. / The overall objective of this report was to examine what affect young moped driver’s intentions to drive after drinking alcohol. A further aim was to illustrate Swedish adolescent’s attitudes towards alcohol and traffic in general. All results and analysis are based on a survey created by Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI). The survey was addressed to high school students and the analysis consisted of answers from 1 933 students in the age of 15 - 21 years. The statistical analysis included χ2-tests as well as an ordinal logistic regression model. The results showed that adolescents in general thought it was an unacceptable behavior to drink and drive. However, the extent of expected acceptance level was higher when assessing their friend’s opinion. What proved to be most essential for the adolescent’s intentions was how likely they considered it to be that their best friends would drive in the same situation. The results also showed that a person with earlier experience of driving a moped with influence of alcohol or drugs has a clearly higher intention to drink and drive again.

Ces travaux de recherche s’inscrivent dans le cadre de la théorie des représentations sociales. Il s’agit de mettre à jour la représentation du cyclomoteur chez les adolescents, ainsi que les modèles normatifs de références qui l’influencent, afin de mieux comprendre ce qui sous-tend les pratiques des jeunes usagers. En nous inspirant des travaux considérant la représentation sociale comme un système normatif, nous avons testé auprès d’un groupe d’adolescents conducteurs de scooter, l’influence de deux modèles normatifs; celui des parents et celui des pairs. Dans cette optique nous avons utilisé un questionnaire des choix alternatifs avec lequel nous avons testé plusieurs types de consignes de substitution. Il apparaît au fil de nos travaux que la représentation du cyclomoteur chez les adolescents est organisée autour de valeurs de groupe, et de transgressions valorisées par les pairs. Le cyclomoteur est perçu comme un outil d’émancipation vis à vis des parents et d’intégration au groupe à travers des usages ludiques plutôt que comme un moyen de transport au premier degré. Nous avons adapté des outils qui nous ont permis de montrer que les pairs constituaient le groupe d’ancrage normatif des jeunes mais que les parents impactaient la représentation sur des points précis et jugés comme non conditionnels. Les deux pôles normatifs apparaissent indissociables incitant les jeunes à sans cesse trouver des compromis entre eux au moyen d’une « négociation normative » (Gaymard 2003). La difficulté pour les jeunes réside dans l’équilibre à trouver au cours de cette négociation normative, certains principes non-négociables pour les parents allant à l’encontre d’éléments importants pour les pairs. Si la transgression, valorisée par les jeunes, apparaît comme le « billet d’entrée » dans le groupe, elle fait néanmoins l’objet d’une modulation selon ses formes et thématiques. / This research fits into the framework of the theory of social representations. The aim is to seek adolescents’ representation of the moped, as well as the normative models that influence it, in order to better understand what underlies young users’ practices. Drawing inspiration from works on social representation as a normative system we tested the influence of two normative models with a group of young moped riders, the models of parents and peers. To do so, we used an alternative choice questionnaire with which we tested several types of substitution instructions. It appears from our work that the representation of the moped among adolescents is organized around group values and transgression valued by peers. The moped is perceived as a tool of emancipation from parents and of group integration through fun practices rather than a basic means of transportation. We adapted a tool that allowed us to show that peers are the normative anchoring group of young people but that parents influence the representation on specific and unconditional points. Both normative poles appear inseparable leading teenagers to reach compromises between them thanks to “normative negotiation” (Gaymard, 2003). The difficulty for young people lies in finding a balance during this “normative negotiation” because some of the non-negotiable principles for parents remain important elements for peers. If the transgression valued by the adolescents appears as the “entry ticket” into the group, it is nevertheless subject to modulation according to its shapes and themes.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV. Som en konsekvens av detta har de oskyddade trafikanterna blivit undanträngda, både bildligt och fysiskt talat, från dessa vägtyper och därmed begränsas deras förflyttnings-möjligheter. Ytterligare resultat är att det behövs mer utredning kring hänvisning för de oskyddade trafikanterna på MLV, detta för att i möjligaste mån separera trafikantgrupperna.I arbetet har också utförts en kostnadsberäkning av en GCM-lösning (GCM står för Gång, Cykel och Moped) på en vägsträcka, riksväg 80 mellan Falun och Hofors. Kostnaden blev 1,1 - 2,2 mn kr, vilket motsvarar en projektfördyring med 4,4 - 11 %, beroende på alternativ. De viktigaste slutsatserna i arbetet är att man bör anstränga sig till det yttersta för att erbjuda ett alternativ till en MLV, och att man då också måste förbättra skyltningen, för att undvika att oskyddade trafikanter irrar sig in på MLV:n, trots acceptabla alternativvägar. För detta har ett förslag till ett nytt vägmärke framtagits, Alternativ GCM-väg längs MLV, se Bilaga 5.