No description available.

Den här studien analyserar brottsrapporteringen i kvällspressen. Syftet är att undersöka vilka förändringar som skett i brottsrapporteringen de senaste tre decennierna, mot bakgrund av ett förändrat medielandskap med nya förutsättningar. 18 artiklar från Expressen och Aftonbladet om tre uppmärksammade mordfall – Sommarstugemordet, Knutbyfallet och massmordet i Falun – analyseras genom kvalitativ textanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om samtida och historisk brottsrapportering, samt om medieutvecklingen de senaste decennierna. Resultatet visar att flera trendbrott har skett: Referenserna till andra medier har ökat kraftigt, de nyaste artiklarna innehåller färre stilistiska finesser, men är rikare på fakta och detaljer.

No description available.

No description available.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2006

Kvinnor som mördare är underrepresenterade i Sverige, vilket gör att medias intresse blir stort när det faktiskt händer. Christine Schürrer, även kallad Arbogamörderskan, dödade två barn och försökte även mörda deras mamma. Detta är ett fall som fick extremt mycket publicitet i media. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Christine Schürrer framställs i fyra svenska dagstidningar: Upsala Nya Tidning, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Totalt valdes 47 artiklar ut från dessa dagstidningar. För att göra en analys av dessa 47 olika tidningsartiklar används en kritisk diskursanalys, vilket innebär att det som studeras i artiklarna i första hand var vad de innehöll, samt genusteori och media, som syftar till att förklara eller jämföra hur kvinnor och män framställs i media. Resultatet av denna analys är att Christine Schürrer framställs av dessa fyra dagstidningar som en iskall, nonchalant och oberörd människa utifrån de handlingar hon sitter åtalad för. Slutsatsen som kan dras från analysen är att Christine Schürrer framställs av svenska dagstidningar som en brottsling och inte ett offer. Beskrivningarna av henne i dagstidningarna är starkt negativt laddade, vilket stämmer överens med genusteorier angående hur kvinnliga gärningsmän till allvarliga brott ofta beskrivs i massmedierna.

Teilw. zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2006.

In this thesis we are going to look into women who have taken the life of one or several children, there are five different women and five different crimes that have been studied. There are three cases from Sweden and two cases from England, between the years 1990 to 2020. The purpose of the study is to investigate whether there is something in the women's environment that may have caused them to commit criminal acts and their reasoning. The research questions this thesis aims to answer are the following:’​​How do women who took the lives of children reason about their actions? and ‘Has the environment had any influence on the women until the act was committed?’ The material that has been used is different preliminary investigation reports and it has been read through and analyzed with a systematizing text analysis method. The two theories applied in this study are situational action theory and the theory of social pressure and the third is not a theory, but a theoretically anchored concept which is the motherhood ideal.  The most important result in this thesis is that it has been a combination of the social environment, motherhood ideal and personal aspects that led women to commit crimes.

<p>Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.</p><p>Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.</p>

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen. Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.