Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd. Dessa skydd består i huvudsak av olika typer av tröskelskydd kombinerat med en sen öppningstid i granatensbana. Under framtagning är också radarzonrör med icke-repetitiva signaltyper och mer avancerade störskydd.SEPS teknik för att möta radarzonrör är att med snabb responstid och vilseledande, koherent, repeterstörningsteknikproducera tillräcklig effekt inom radarzonrörets mottagarbandbredd och därmed få granaten att brisera i förtid.Systemet är passivt och endast aktivt vid konstaterat hot, vilket realiseras med ett så kallat hotbibliotek där upptäcktsignal korreleras och identifieras. Utrustningen finns i såväl rörliga som stationära konfigurationer, vilka möterförbandets krav på varierande uppgifter och uppträdande. Det konstateras att SEPS har kapacitet attsignalbehandlingsmässigt möta alla typer av repetitiva signaler från ett radarzonrör med CW-, FMCW- ochpulsdopplerteknik, men att utrustningen inte bedöms klara framtida radarzonrör med icke-repetitiva signalformer.Avslutningsvis konstateras att SEPS till övervägande del uppfyller valt typförbands krav på ett komplementskydd motradarzonrör inom ramen för vald hotmiljö och tidsram och att det nedbringar effekten av fientlig eld med minst 50 %. / During the history of war there has been numerous examples of the battle between measures and countermeasures. Thisthesis investigates one of the latest contributions to this age-old streif. It is called Shortstop Electronic ProtectionSystem (SEPS) and its main purpose is to counter proximity fuses based on radar technology. The overall aim of thethesis has been to obtain further understanding about its capabilities and to conclude if it has enough positive features tomeet the standards needed for an amphibious task unit in a future international peace operation. By way of introductionit is concluded that there is a need of a protection system against proximity fuses in the scenario and unit-environmentstudied. Requirements include a highly autonomous and quick configuration. Radar-based proximity fuses have a widerange of capabilities, though they vary considerable according to their construction date, where modern fuses usuallycontain different means of countermeasures. These countermeasures mainly consist of different threshold techniquesand late radar transmissions. Future technology will forward possibilities to use non-repetitive signals and mmwavelengths.SEPS ways of handling these fuses consists of a quick response time with deceptive repetitive jammingwithin the appropriate power spectrum of the fuse signal thus initiating the grenade ahead of time. Furthermore it is apassive system and is only activated upon identified threat signals, which is being realised with a signalcorrelation. Thesystem is available both as stationary as well as mobile units. It is concluded that SEPS has the capability to counter allkind of repetitive signals from proximity fuses that include CW-, FMCW and pulsdoppler radar signals with a repetitivemode. The main conclusion states that SEPS fulfil the requirements posed by the unit and threat studied againstproximity fuses within the studied timerange of ten years. It will reduce casualties by as much as 50 % if used in apeace operation against an enemy with conventional weapons.It is concluded that SEPS will not be able to meet future proximity fuses using non-predictable waveforms. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha på fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. Värdera de förstörande motmedlen och lämna förslag på vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingå i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnå bästa effekt. Metoden som använts är deskriptiv och till viss del komparativ. Hoten mot en stridsvagn kan identifieras utifrån verkansprinciper och hotvinkel. De är KE, RSV III och IV såväl direkt- som indirektriktad. De viktigaste signifikanta egenskaperna som hoten uppvisar ur ett motverkansperspektiv är hastighet, geometriska data, hotvinkel och optik/optronik. Det krävs en kombination och överlappning av flera olika förstörande motmedel för att få tillräckligt hög totalsystemeffekt i ett VMS. De förstörande motmedel som föreslås ingå i ett grund-VMS är i prioritetsordning: aktiv moteld med strålvapen, aktivt närskydd med tryck och aktiv moteld med eldrör. Stridsvagnar skall också kunna utrustas med ett uppgiftsanpassat tilläggsskydd vilket bör vara aktivt pansar med plåtar. Vid implementering av förstörande motmedel i system stridsvagn, VMS, finns det möjlighet att samutnyttja såväl det förstörande motmedlet som de sensorer som det innehåller. Det är troligt att tröskeln för en vapeninsats mot ett förband utrustat med VMS höjs. / The thesis investigates which effects hard kills can have on hostile projectiles that threaten a friendly tank. Different hard kills and alternative implementation principles are described and evaluated based on the effects reached. Furthermore is the thesis suggesting which hard kills that should be part of an effective warning and counteraction system. The method used is descriptive and, to some degrees, comparative. The threats against a tank could identify from principle of action and threats angle. The threats are kinetic energy, shaped charge III and IV as well as direct and indirect directional. The most significant characters the threat shows from a counteraction perspective are speed, geometrical data, threats angle and optics/optoelectronics. There must be a combination and overlapping of many different hard kills to get a system with high total effect in a warning and counteraction system. The hard kills proposed to be part of a basic warning and counteraction system is, in priority: active counter-fire with radiation weapons, active close-protection with pressure and finally active counter-fire with barrel. It should also be possible to equip tanks with mission adapted extra protection like active armour with sheet-metal. When implementing hard kills in the tank system, i.e. adding a warning and counteraction system to present weapon, warning and defence systems, there are possibilities to integrate the systems and achieve additional advantages. It is possible that the threshold to use weapons against units, equipped with warning and counteraction system, will be higher. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Under 1900-talet tog tekniken stora framsteg inom både flygande hot och luftförsvar bland såväl stridsflyg som radar och luftvärnssystem. Den här utvecklingen var en kamp mellan de medel som användes och de motmedel som fanns för att förhindra nyttjandet av dem. Hur den här kampen såg ut mellan 1940 och 1990 är beskrivet ur ett tekniskt perspektiv i den här rapporten som tar sin början vid andra världskriget och slutar strax innan Gulfkriget.  I rapporten är det två frågeställningar som har legat till grund för forskningen,  Vilka var några av de viktigaste tekniksprången som påverkade utvecklingen av luftvärnet mellan 1940 och 1990? Hur kan kampen mellan medel och motmedel beskrivas i tidsperioden mellan 1940 och 1990? Syftet med arbetet är att beskriva den utveckling av motmedel inom luftförsvar som fortgick från 1940 fram till 1990.  Det som studien tog fram som de viktigaste tekniksprången under den studerade tidsperioden var utvecklingen av magnetronen, jetmotorn och de bakåtsvepta vingarna. Dessa tre hade störst inverkan på den utveckling som skedde mellan åren 1940 och 1990.  Kampen mellan medel och motmedel kan på många sett ses i utvecklingen av luftarenan och dess försvar på samma sätt idag som den kan under den nämnda tidsperioden. Denna kamp tydliggörs i att den är dominerad av medelsidan och att motmedlen är i ett stadie av ständig reaktion till utvecklingen av medel. / During the 20th century, technology made great strides in both flying threats and air defense in categories such as combat aircrafts, radar, and air defense systems. This development was a struggle between the means used and the countermeasures available to prevent their use. What this struggle looked like between 1940 and 1990 is described from a technical perspective in this report, which begins with the Second World War and ends shortly before the Gulf War. In the report, there are two issues that have formed the basis for the research, What were some of the most important technological leaps that influenced the development of the air defense between 1940 and 1990? How can the struggle between means and countermeasures be described in the period between 1940 and 1990? The purpose of the work is to describe the development of countermeasures in air defense that took place from 1940 until 1990. What the study identified as the most important technological leaps during the studied period was the development of the magnetron, the jet engine, and the backward-swept wings. These three had the greatest impact on the development that took place between the years 1940 and 1990. The struggle between means and countermeasures can in many ways be seen in the development of the air arena and its defense in the same way today as it can during the mentioned period. This struggle is made clear by the fact that it is dominated by the means and that the countermeasures are in a stage of constant reaction to the development of the means.

Då dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar. Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem. De vapensystem som granskas är STRIX, Rb56, Pskott m/86, Grg m/86 samt fordonsmina 14. En slutsats är att de granskade systemen alla saknar förmåga att skydda fordonet från hot som kommer rakt ovanifrån, detta medför att STRIX är fullt fungerande mot ett fordon skyddat av aktivt pansar. / Since today's weapons systems are becoming more efficient with higher penetration and greater efficacy, it is no longer possible to only put on more armor to get adequate protection. The vehicles become too heavy and mobility is adversely affected to an excessive degree, because of this systems for active protection are now breaking into the market. These systems are actively scanning the vehicle's surroundings and shoot down incoming threats such as rockets and robots and are already implemented in a number of countries in our region. The infantry's main armament against armored units, which traditionally have been just missiles, rockets and grenades are in many cases useless meeting with active protection systems. The paper examines the possibilities of reaching effect in targets equipped with active armor using the equipment available to the Swedish armed forces today. The existing active protection systems Trophy, Iron Curtain and Arena have been chosen as example systems. The weapons systems examined are STRIX , Rb56 , Pskott m/86 , Grg m/86 and Fordonsmina 14. One conclusion is that the audited systems all lack the ability to protect the vehicle from threats that come from directly above; this means that STRIX is fully functional to a vehicle protected by an active protection system.

Accidental drug poisoning has tripled in Sweden since the start of the 21st century, and statistically the country has had one of the highest overdose death rates in Europe. To reverse an opioid overdose, which is the main cause of drug related death, the antidote naloxone has the capacity of breaking the effect, and it is widely recommended as a safe drug with limited side effects. Police forces around the world have started to use naloxone and there is proven connection between its introduction and a reduced number of drug related deaths. However, Swedish police has not started to use or, as far as we know, investigate use of naloxone despite proven benefits. Since police sometimes are the first to arrive at the scene of an overdose, naloxone in a police context is important to study. This survey had its origin in the Theory of Planned Behavior, in accordance with the research instruments Opioid Overdose Knowledge Scale (OOKS), Opioid Overdose Attitude Scale (OOAS) and Naloxone-Related Risk Compensation Beliefs (NaRRC-B). This quantitative study had the purpose to measure and create knowledge about Swedish police officers' attitudes towards introducing and administering naloxone in police work, as well as their general knowledge regarding the antidote. The participants agreed that Swedish police officers should be equipped with naloxone to be able to save more lives (mean value = 3,9). The demonstrated benefits significantly outweigh the disadvantages of a possible implementation of naloxone within the Swedish police. Hence, it is essential that the Swedish Police Authority further investigates whether the use of naloxone can be a new working method to save more lives.