Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv. Teorin beskriver genuskonstruerade stereotyper samt genuskontraktet och tidigare forskning redovisar skillnader mellan missbrukande kvinnor och män. Studien är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenologisk ansats där åtta öppna tematiska intervjuer har genomförts. Ett viktigt resultat är att SNUs upplevelse av skillnaderna hos missbrukande tjejer och killar speglar genuskonstruerade förväntningar på könet som påverkar och formar hur enheten ser på missbrukande killars och tjejers identitet och utseende. Enheten förknippar missbrukande killars identitet och utseende med subkulturer och menar att killar ser ut som missbrukare medan tjejer inte gör det. Utifrån enhetens utsaga är slutsatsen att SNU förknippar tjejer med deras genusroll och har svårt för att se att tjejers genusroll och missbrukarroll kan samexistera. I resultatet framkommer det också att SNU både medvetet och omedvetet associerar missbrukaren till att vara en kille, dels på grund av att enheten har mer kontakt med killar i sitt arbete men också för att enheten ser tjejer som ett bihang och objekt i förhållande till killar. Föreställningen om tjejer som ett passivt objekt samt den genuskonstruerade föreställningen om tjejers genusroll och missbrukarroll gör att SNU får svårt att identifiera missbrukande tjejer i sitt arbete. I slutdiskussionen konstateras det att SNUs fördomar om missbrukande killar och tjejer leder till en negativ spiral där enhetens fördomar som säger att killar med ett subkulturellt utseende är missbrukare återupprepat bekräftas i deras arbete. Detta leder i sin tur till att gruppen får svårt att se andra ungdomar än dessa killar som missbrukare. Slutdiskussionen avslutas med förslag på framtida forskning rörande statliga myndigheters fördomar om subkulturer.

Problemformulering: Hur arbetar statliga myndigheter med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur statliga myndigheter arbetar med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete. Vi intresserar oss särskilt för situationer där anställda inte tidigare erbjudits distansarbete. För att uppfylla syftet analyseras verksamhetsstyrningen vid två statliga myndigheter utifrån PAR-ramverket och huruvida det finns inslag av möjliggörande och tvingande logik. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där författarna i studien använder sig av en deduktiv forskningsansats. Intervjuerna har genomförts genom en semistrukturerad intervjuguide där 9 personer från två olika myndigheter har deltagit. Slutsats: Resultatet av den här studien visar att verksamhetsstyrningen inte har genomgått några större förändringar i och med det tvingande distansarbetet. Det som framkommit är tillit från cheferna till de anställda verkar vara nyckeln. Tvång och möjliggörande har inte heller förändrats.

The purpose of this study was to 1) identify driving forces for introducing new system development methodologies at the Swedish Tax Agency. The preconditions of the Swedish Tax Agency also affect the use of new methodologies. The study therefore also aimed to 2) portrait the influence of the preconditions on the organization. Furthermore, the object of the study was to 3) illustrate the use of methods in system development and also to 4) investigate the contributions of the methods to the organization and the four case projects within the Swedish Tax Agency. The study was carried out through a qualitative methodology, with interviews, and a quantitative methodology, with questionnaires and document collection. A combination of methods was used in order to acquire a holistic perspective of a complex issue. From the study, some conclusions have been drawn. Firstly; being modern, fashionable and a desirable employer are driving forces for introducing new system development methods, together with a desire of increased efficiency when developing systems. Secondly; the main preconditions were identified as the organizational culture and how the purpose of a change is communicated to the affected employees. Thirdly; all of the project teams that were that participated in the study was found to use different hybrids of system development methods, which lead to the fourth conclusion; the used methods was found to contribute with different things, such as structure in project planning and when tracking sources of errors, commitment in work and good group dynamics.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval av textmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet, hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev, delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare, företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna på miljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet för beslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna. Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men det finns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höja begripligheten i texterna som skrivs i mallarna.

<p>Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.</p><p>Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering.</p><p>Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.</p>

<p>Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. </p><p>Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. </p><p>De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.</p>

No description available.

No description available.

No description available.