No description available.

Bo Rothstein redogör för att sambandet mellan den sociala tilliten och det institutionella förtroendet är starkt. Den teorin fortsätter Rothstein redogöra genom att enkelt förklara sambandet “litar vi tillräckligt på varandra som medborgare är sannolikheten stor att vi kommer lita på våra myndigheter och tvärtom”. Denna studie genomför en teoriprövning av Rothsteins samband, en prövning utifrån opinionsmätningar som svarar på hur medborgare förlitar sig på välkända myndigheter och andra medborgare i samhället. De utvalda myndigheterna för undersökning är; Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Studien genomför en kvantitativ teoriprövning med empiriskt material från sekundär datainsamling inhämtad från SOM-Institutet. Det sluttgilitga resultatet resulterar för att sammbandet har slutat fungera, vi kan inte konstatera att den sociala tilliten hör samman med det institutionella förtroendet, eller tvärtom. Detta konstruerade vidare hypoteser på varför sambandet kan ha slutat fungera eller vad som berör att sambandet inte gick att redovisa i denna studie.

Information is considered to be the organization's greatest asset and an important strategic resource. To have access to accurate information affects the organization's efficiency and goal fulfillment. Information and exchange of information in a government organization is particularly important because the organization has responsibilities towards two different parties linked to each other, the individual as part of the public and governments appointed by the public. Legislation, regulations and system support have been developed in order to protect both the individual and the organization. Rules and procedures go hand in hand and are used to ensure that the right person partakes in the welfare system at the right time. But there are situations that require more information than the organization has access to and where the exchange of information between authorities and other organizations is the only way for the individual's rights to be met. It is important that efficiency does not come at the expense of personal integrity or a loss of trust in the organization. In this study I have looked at the impact that information and information exchange have on case management within the Swedish Pensions Agency. I have taken part of current exchange of information and the principles on which it is based. To be able to reflect on what impact information has on integrity and trust in the welfare system I have looked at relevant research. Furthermore, I have interviewed six key persons who have a strategic responsibility in area of importance for the Swedish Pensions Agency's information exchange between organizations and authorities. I have reached the conclusion that information and access to it is associated withintegrity and trust in the welfare system and public values.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna.Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ’svårigheter’. Trots att begreppet inte har en enhetlig innebörd verkar det finnas det en samsyn mellan myndigheter om hur en lättläst text ska skrivas. Analysen visar att de lättlästa texterna är uppbyggda på liknande sätt och att de främst följer rekommendationer för lättläst när det gäller ordvariation, LIX-värde, läsartilltal, textbindning, radlängd och typsnitt. Analysen visar även att olika lättlästa faktorer kan motverka varandra och att de lättlästa texterna som publiceras på webben inte är anpassade efter mediet. De lättlästa myndighetstexterna är kontextberoende och ställer relativt höga krav på läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av olika medierande redskap. Texterna riktar sig till många läsare med olika behov och blir troligen inte lättlästa i sin helhet för någon. Myndigheterna uppfyller därmed medborgares rättigheter enligt språklagen, inte deras behov.Asymmetrin mellan myndigheter och medborgare blir större trots att myndigheterna följer rekommendationer för lättlästa texter. De lättlästa texterna är språkligt mindre auktoritära men de underliggande strukturerna finns kvar vilket gör att den textuella praktiken inte kongruerar med den sociala praktiken. Detta får till följd att myndigheters lättlästa texter idag främst måste bearbetas utifrån det som uttrycks implicit.För att få en uppfattning om vad som gör en text lättläst behöver även andra faktorer än yttre språkliga och grafiska faktorer undersökas och klarläggas; bland annat relationen mellan språkets form och funktion, läsarens kunskap om myndighetsdiskurs, parternas uppfattning om sina roller och uppgifter, läsarens litteracitetsförmåga samt innebörden i begreppet lättläst och syftet med de lättlästa myndighetstexterna. / This paper treats discourse analysis of easy-to-read texts published by Swedish government agencies. The purpose of the study is to get more information about the texts in relation to their context. In Sweden everyone has the right to understand public information from government agencies. Therefore the government agencies publish some of their information in easy-to-read texts. These texts are problematic in different ways. Firstly, the term easy-to-read has no uniform meaning and could be used differently in different situations. Secondly, there are a lot of traits that can make a text easier to read, but different traits can also counteract each other, for example, a text is usually easier to read if it is shorter and if it includes explanations, but a text that includes explanations often gets longer. Thirdly, even though Sweden’s government agencies follow recommendations from language planning authorities in order to write more comprehensible texts, other difficulties occur: some of the information is omitted in the easy-to-read texts, the government agencies themselves become invisible so that their positions has to be read-out between the lines and the instructions that are binding for citizens often appear as optional choices. This means that the easy-to-read texts place greater demands on readers' literacy, although the idea is that they should be more readable.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra.

I denna kvalitativa studie undersöks värdegrundsdokument från fem svenska statliga myndigheter. Studien syftar till att bidra med kunskap om maktrelationen och förväntan gentemot den statligt anställde genom textanalys ur ett kritiskt perspektiv. Det empiriska materialet analyserades utifrån critical discourse analysis (CDA) och kompletterades med Hellspong och Ledins (1997) mall av den ideationella strukturen. Den kritiska diskursanalysen är till för att ge svar på vilka värderingar som myndigheterna uttrycker. I den ideationella analysen undersöks värdegrundsdokumentens teman, propositioner och perspektiv. I analysen klargörs olika värdeord och rubriceringar som fanns i värdegrundsdokumenten samt dess innebörd och betydelse för den anställde. Resultatet visade att de önskade värderingarna är att myndigheterna och dess anställda ska vara kompetenta, handlingskraftiga, effektiva, flexibla med mera. Resultatet visade även att förväntningar som läggs hos den statligt anställde samt maktrelationen mellan myndigheterna och den anställde oftast uttrycks som påståenden med uttryckta krav, löften och förväntningar i värdegrundsdokumenten. / In this qualitative study, basic documents from five Swedish state agencies are examined. This study aims to contribute knowledge about the power relationship and expectation towards the state employee through a textual analysis from a critical perspective. The empirical material was analyzed on the basis of critical discourse analysis (CDA) and supplemented with Hellspong and Ledin's (1997) template of the ideational structure. The critical discourse analysis is intended to provide answers to which values the authorities express. In the ideational analysis, the themes, propositions and perspectives of the values documents are examined. The analysis clarifies different value words and headings that existed in the values documents, as well as the respective meanings and significance for employees. Results indicate that the desired values of state agencies and their employees include: compentency, actionable, effectiveness, flexibility among others. Results also demonstrated that expectations of the state employee as well as the power relationship between state agencies and the employee, are usually expressed as claims with expressed requirements, promises and expectations in the values documents.

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med. Det är relevant attklargöra det gemensamma målet/målen som de involverade aktörerna bör sträva efter iprocessen. Anledningen till att aktörer väljer att samverka är bland annat att samverkan ledertill kostnadseffektivitet, man vill stötta utsatta gruppers behov samt att påverka inflytandetsom medborgare och andra externa aktörer har.Studien har visat på att samverkan mellan en byråkratisk organisation som Polisen ochfrivilligorganisationen Missing People genererar likvärdiga effekter som en samverkan mellantvå myndigheter.

Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image. Aside from that it also examines questions about the role of authority and of media criticism authorities together with communicative power sharing. The Study is based on theories of power and legitimacy. Citizens have the expectation and perception of an organization's operations. This can be contrasted with the organization's actual actions and activities. If these two are far apart a gap of legitimacy appears which ultimately affects confidence in the organization. To bridge the legitimacy gap the organization can use legitimacy-building communication. Legitimacy building communications is a term established through this study. It is difficult to draw a clear line for it was acceptable in an agency's criticism of the media. Opinions differ greatly and ultimately it is about a matter of opinion and what lies in the eyes of the beholder. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac. One of the main qualities with informal internal communication seems to be its quickness. Mainly three different types of communication media were used – face-to-face, telephone and email. The organizational structure and the informal internal communication correlate in many interesting ways. For example, most of the informal internal communication takes place inside formal work units. The main conclusion is that the informal internal communication supports the organization quite well.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra. Studien kommer fram till att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheten till ökat mandat för Sametinget.