Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.

The purpose of this study was to understand whether there is a difference in how the Swedish police work with Facebook in two municipalities with different criminal records. The methods used were qualitative interviews with the ones responsible for the Facebook-sites and quantitative content analysis of different Facebook-posts, both from members of the Facebook-site and from the police themselves. Among the theories used in this study were the ”four-step relations process” by Cutlip, Allen and Broom, theory around public relations and theory around the public sphere by Habermas. The results showed that there is a difference in how the police uses Facebook between the municipalities and one of the conclusions is that this is mainly because of the ways that the police choose to work with Facebook rather than the difference in criminal records. Another conclusion is that the police get positive feedback from the members on their Facebook-site, and that how much the police uses Facebook as a tool depends a lot on how much resources they have to spend since the ones writing on Facebook are policemen and policewomen, and that the police do not have someone who works with the Facebook-site as a primary task. Keywords: Facebook, police, social media, qualitative interviews, quantitative content analysis, authority, public relations.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe the change at Myndigheten and analyze its implementation to identify the employees' attitudes towards the change. The survey of attitudes is important to provide indicators of how they may affect the continued implementation of the process-oriented approach. Research methodology: This thesis is based on both quantitative and qualitative method. Surveys have been implemented on co-workers/employees and an interview has been implemented on a project participant. Theoretical framework: This thesis uses theories of organizations, organizational changes and attitudes. Conclusions: Both positive and negative attitudes are found for the employees and these attitudes are mainly weak. If Myndigheten makes interventions, it can help to minimize the negative consequences that the attitudes may lead to. By doing this the commitment for the change will increase, which is critical for the change to succeed.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala. En slutsats är att då den formella lojaliteten snarare är en samling institutionaliserade normer har den professionella lojaliteten en tendens att träda in där den känslomässiga brister.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media. In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens. In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages. In fact, the promise of interactive reciprocity obscures the passivisation and disempowerment of citizens. However, the study is limited to a specific sphere of influence and does not account for other forms of citizen participation made possible with social media or modern ICT.

Migrationsverkets ökade intresse för User experience design i ett nytt projekt innebär stora möjligheter för användbarhet inom statliga myndigheter, men kräver att nya metoder och verktyg testas innan de kan införas. Bland annat är kontakt med användarna någonting Migrationsverket vill fortsätta med och förbättra i användbarhetssyfte. Detta arbete har i syfte att validera en persona av handläggare på Tillståndsenheter där handböcker ska omformas samt att hypotespröva en metod för att ta fram valida personor som lämpar sig i statliga myndigheter. En persona är en fiktiv version av den typiska användaren som tagits fram utifrån riktiga användare. Personorna som togs fram var av varierande kvalitet och lämpade för olika syften. En alternativ metod för att skapa personor med hög kvalitet togs fram genom att förse deltagare med mer information i en annan workshop. Resultatet visade att genom att förmedla bra information till deltagare kan de skapa representativa personor även när de inte närvarat vid datainsamling. Avslutningsvis ges fyra riktlinjer som kan följas för att öka kvaliteten på personan även när skaparen inte är samma person som den som intervjuar och analyserar. Riktlinjerna är att låta den som utfört intervjuerna med användare ta fram kategorier och underkategorier för personan, låta gruppen som ska använda personan skapa den åt sig själva, skapa fler än en persona för olika användare och hoppa över de attribut som inte finns behov av att använda.

The aim of this study is to understand how social workers whose mission is to investigate people's right to financial aid, experience collaboration with Sweden’s employment agency, Arbetsförmedlingen. The reason the authors of this study chose specifically collaboration with Arbetsförmedlingen is due to the reorganization of offices around the country. In order to understand how the organizations operate, collaboration theory and organization theory was studied. Furthermore, both national and international collaboration studies and cases were researched. Interviews of five social workers were conducted by meeting them in person. By recording and transcribing the interviews the authors were able to analyse them by coding. The results of the interview show that due to the reorganization of Arbetsförmedlingen, the social workers experience difficulties of collaboration. Social workers state that it is hard to pursue the work assignments and to help the clients as smooth as possible. Furthermore the social workers fear a concern to the privatization of Arbetsförmedlingen and that this will lead to an even further lack of collaboration. The conclusion of this study issues that it is prior to make sure the collaboration between social workers and the case workers at Arbetsförmedlingen has good standards. A functional collaboration would ease not only the social workers nor the case workers, but the clients. Should Arbetsförmedlingen reorganize the reorganization in order to solve the obvious problem of collaboration?

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar. Studien undersöker därmed Anders Tegnell i sin roll som statsepidemiolog för Folkhälsomyndigheterna och hur han har kommunicerat på pressträffar under Covid-19. Materialet som studiens analyser utgår från är tre pressträffar från Folkhälsomyndigheterna. Allt material har grovtranskriberats och utmärkande sekvenser som presenteras under analysen har detaljtranskriberats. Genom metoderna samtalsanalys och interaktionsanalys så har studiens analyser visat att Anders Tegnells kommunikation på pressträffar i mångt och mycket följer en viss typ av standard. Detta genom att utförligt besvara de frågor han får och genom att tydligt kommunicera utifrån den roll han har som myndighetsföreträdare för Folkhälsomyndigheten. Analyserna visade också att det finns en del utmärkande fenomen för hur kommunikationen ibland kan skilja sig från det som betraktas som standarden. De kommunikativa resurser som utmärkt sig är främst hur journalisternas form på frågor kan påverka hur Anders Tegnell sedan svarar. Även att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan upplevas som mer osäker och otydlig. Med utgångspunkten att förutsättningslöst undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut så är dessa analyser huvudresultatet för studien. En övergripande slutsats från studiens analyser är att en typ av standard för hur Anders Tegnell har kommunicerat har identifierats, likaså att det finns några utmärkande kommunikativa resurser i hans kommunikation.