Thesis (M.A.)--University of South Florida, 2003. / Title from PDF of title page. Document formatted into pages; contains 90 pages. Includes bibliographical references.

<p>Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras.</p> / <p>This paper is, as the title states, an analysis of the connection between contradictionsand anxiety. The present everyday expressions of these concepts are investigated with the help of philosophical theories from Arne Næss and Jean-Paul Sartre concerning emotions and rationality. The author presents his own definition of anxiety and compares it to other philosophers and thinkers’ definitions of the same concepts, and this way he reaches a conclusion. For example this conclusion diverge with Sartre’s view of anxiety, because the author states that it is possible to get free from anxiety and that it is often something very particular and precice, while Sartre says it is impossible to free yourself from it and that it is very general by nature. This specific element in the author’s definition of anxiety lies in the fact that he thinks of it as something that often occurs in situations with two or more options, and where these options are, amongst themself, contradictory in one form or an other, and where a choice has to be made.</p>

Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras. / This paper is, as the title states, an analysis of the connection between contradictionsand anxiety. The present everyday expressions of these concepts are investigated with the help of philosophical theories from Arne Næss and Jean-Paul Sartre concerning emotions and rationality. The author presents his own definition of anxiety and compares it to other philosophers and thinkers’ definitions of the same concepts, and this way he reaches a conclusion. For example this conclusion diverge with Sartre’s view of anxiety, because the author states that it is possible to get free from anxiety and that it is often something very particular and precice, while Sartre says it is impossible to free yourself from it and that it is very general by nature. This specific element in the author’s definition of anxiety lies in the fact that he thinks of it as something that often occurs in situations with two or more options, and where these options are, amongst themself, contradictory in one form or an other, and where a choice has to be made.

I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

<p>Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss <em>Livsfilosofi </em>och <em>Ekologi, samhälle och livsstil </em>och Viktor E. Frankls <em>Livet måste ha en mening</em> och <em>Viljan till mening</em>. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.</p>

Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.

Title from PDF of title page. / Document formatted into pages; contains 90 pages. / Thesis (M.A.)--University of South Florida, 2003. / Includes bibliographical references. / Text (Electronic thesis) in PDF format. / ABSTRACT: This thesis examines the connections between Arne Naess's Deep Ecology and Martin Heidegger's Phenomenology. The latter provides a philosophical basis for the former. Martin Heidegger's critique of traditional metaphysics and his call for an "event" ontology that is deeper than the traditional substance ontology opens a philosophical space in which a different conception of what it is to be emerges. Heidegger's view of humans also provides a basis for the wider and deeper conception of self Arne Naess seeks: one that gets rid of the presupposition that human beings are isolated subjects embedded in a framework of objects distinct from them. Both Heidegger and Naess illustrate how the substance-ontological dogma affects human culture, encouraging humans to live as if they were divorced from their environmental surroundings. / ABSTRACT: When humans live according to an atomistic conception of themselves as independent from their context, alienation results, not only from each other, and not only of humans from the surrounding environment, but from themselves as well. This thesis focuses on Heidegger's employment of the conception of poiesis or self-bringing-forth as clarifying the "root" of such ecosystemic processes as growth, maturation, reproduction, and death. Thus, Heidegger's call to phenomenology -- "to the things themselves" -- is a call away from the objectifying dichotomies through which substance ontology articulates the world into isolated components. / ABSTRACT: It is the purpose of this thesis to demonstrate not only the connections between the later Heidegger and Naess, but also to argue in favor of their claims that traditional philosophical perspectives regarding humans, the environment, and ethics need to be re-appropriated in a new way in order to avoid further ecological degradation and provide for the health and well being of the future generations that will inevitably inherit the effects of our present actions. / System requirements: World Wide Web browser and PDF reader. / Mode of access: World Wide Web.

Earth Matters examines the relationships between alternative religion in North America and the natural world through the twin lenses of the history of religions and cultural anthropology. Throughout, nature remains a contested ground, defined simultaneously the limits of cultural activity and by an increasing expansion of claims to knowledge by scientific discourses. Less a historical review than a series of fugues of thought, Earth Matters engages with figures like the French vitalist, Georges Canguilhem, the American environmentalist, John Muir; the founder of Deep Ecology, Arne Næss; the collaborators on Gaia Theory, James Lovelock and Lynn Margulis; the physicist and New Age scientist, Fritjof Capra; and the Wiccan writer and activist, Starhawk. These subjects move in spirals throughout the thesis: Canguilhem opens the question of vitalism, the search for a source of being beyond the explanations of the emerging sciences. As rationalism expands its dominance across the scientific landscape, this animating force moves into the natural world, to that protean space between the city and the wild and in the environmental thinkers who initially moved along those boundaries. As the twentieth century moves towards a close, mechanistic thinking simultaneously reaches heights of success previously unimagined and collapses under the demand for complexity posed by quantum physics, by research in genetic interactions, by the continued elusive relationship of mind to health. This allows the wild to return inside through the internalization of consciousness sparked by the American New Age, but also provides a new model to understand the natural world as complex zone open to a wide variety of strategies, including the multiplicities of understanding offered through contemporary neopaganisms. Earth Matters argues for the necessity of the notion of ecology, both as an environmental concern but also as an organizing principle for human thought and behavior. Ecologies are by their nature complex and multi-variegated things dependent upon the surprising and unpredictable interaction of radically different organisms, and it is through this model that we are best able to understand not only ourselves but also our communities and our efforts to make sense of the external world.