La recherche analyse les conditions d'application de l'action publique de protection des espaces naturels ainsi que les déterminants sociaux de son efficacité. L'action publique est appréhendée comme une forme particulière d'action collective organisée. La recherche s'appuie sur des recherches empiriques réalisées en France et en Espagne sur la procédure de mise en œuvre de Natura 2000 et sur différents sites protégés. Notre thèse montre que les deux systèmes politiques nationaux étudiés produisent le même modèle de mise en œuvre des politiques de protection de la nature. Elle met en évidence la place déterminante du « local » ainsi que le rôle des réglementations dans la mise en relation et la coopération des acteurs. L'application effective d'une politique de conservation résulte d'une régulation intermédiaire entre la régulation hétéronome produite par des autorités publiques externes et les régulations sociales qui expriment les capacités d'organisation et d'action autonomes des acteurs au niveau local. Ce sont en fait les configurations locales d'intérêts et les coalitions entre acteurs qui déterminent le contenu et les orientations des mesures de protection appliquées.

This thesis introduces the use of molecular methods for the conservation of several species of endangered saproxylic beetles in Europe. It focuses on the questions related to the DNA preservation and microsatellites development, as well as the evolutionary history and conservation of threatened species. Using the combination of mitochondrial and nuclear markers, the genetic diversity and reintroduction history of Cerambyx cerdo was assessed and the phylogeography of Rosalia alpina from the whole range of its distribution was studied. This information is valuable for designing more efficient conservation strategies.

The main aim of the diploma thesis is to provide the possibilities how to get the information easily about the European significant locality Žofínký prales ? Pivonické skály. Another aim is the participation of this locality into the education system. The theoretical part of the diploma thesis is focused on the European legislation which is connected with the nature preservation. It describes the selected part of the Novohradské hory and its specifics and the subject of protection. The practical part of this work analyzes the essential visitor´s knowledge of the terms of the European legislation. It offers the short stay in ?ESL with the specific theme? and tries to explain the matters of the nature preservation in an understandable way. It is determined to the specific groups of tourists, students and the others.

This thesis concerns with implementation of the Habitats Directive into Czech legislation. It deals with the change in quality of habitats and European habitat types. It also considers potential impact of special areas of conservation on this change in the South Bohemian Region. In the intersections of segments from the layer of habitat mapping and the updated layer, the data from these layers that describe quality were compared. From the reports under Article 17 submitted by the Czech Republic, information about future prospects and structure and function change in those habitat types was obtained. Negative change in quality was found in habitats, while the change in habitat types was mostly positive or none. This difference is a reflection of distinct methodologies.

För att ett vägbygge ska bli aktuellt måste tillstånd för olika åtgärder sökas och ges i enlighet med väglagen (1971:948) och miljöbalken (1998:808). För tillstånd krävs att lagstiftningens miljökrav uppfylls. Visar det sig däremot att det kan finnas en risk för en betydande miljöpåverkan på särskilda skyddsområden enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet, (nedan kallat Natura 2000-områden) ska enligt 7:28 a MB tillstånd först ges för att ett projekt ska få komma till stånd. Regleringen i 7 kap. MB härstammar från fågeldirektivet och art- samt habitatdirektivet, vilket är till för skyddet av den biologiska mångfalden inom EU. Prövningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallad MKB) där särskilda krav ställs på Natura 2000-bedömningen enligt direktiven samt MKB-direktivet. MKB utgör beslutsunderlag för tillståndsprövningen och länsstyrelsen ska bedöma om projektet utifrån det ändå kan tillåtas om föreskrivna villkor kan se till att en betydande miljöpåverkan inte uppstår. Praxis har belyst regleringen av tillståndsprocesserna och efter Bungefallet har synen förändrats. Innan fallet kunde verksamhetsutövare se regeringens tillåtlighetsbeslut som ett "grönt ljus" för projektet. Nu hänvisade HD till EU-rättens krav om "en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning"2 av hela projektets miljöpåverkan som ska ske på Natura 2000-området. De belyste även rättskraften av regeringens tillåtlighetsbeslut och att den inte hindrar att den samlade bedömningen kan komma att göras även i senare led och innebära att ett tillåtlighetsbeslut inte ger ett grönt ljus likt innan till projektet. HFD har vidare efter två domar belyst regleringen i 4:8 MB i samband med att regeringen hade gett projekten tillåtlighet. Regleringen i 4:8 MB säger att användning av mark eller vatten inte får komma tills stånd om tillstånd enligt 7:28 a MB krävs. Tillstånd måste enligt paragrafen först ges för Natura 2000-området innan en vägplan kan antas enligt väglagen. 4 Här menar HFD på att i ett fall inte spelar någon roll när den samlade bedömningen sker i tillståndsprocesserna så länge den sker i något skede. I den andra domen säger HFD att hela projektets påverkan ska göras så tidigt som möjligt genom en samlad bedömning. Uppsatsen tar upp för- samt nackdelar med att tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer först eller senare i den samlade tillståndsprocessen. Eftersom MKB utgör beslutsunderlag besvaras frågan om den kan utgöra en avgörande roll i processen. / <p>Presentation har hållits under 2016.</p>

Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.

Le dérangement de l'avifaune fait parti des impacts de la fréquentation humaine. Il est la résultante, d'une part, de la disparition et de la fragmentation des milieux naturels, et, d'autre part de l'augmentation de la fréquentation humaine sur ces derniers. Si la cohabitation entre les hommes et les populations d'oiseaux a été longtemps possible car les milieux naturels étaient suffisamment étendus et la pression anthropique plus faible, elle devient aujourd'hui de plus en plus complexe, parfois problématique, lorsque le dérangement est régulier et qu'il concerne des espèces rares et/ou menacées. La thèse présentée s'attache, dans un premier temps, à réaliser un état des lieux de la problématique du dérangement de l'avifaune en prenant comme cadre d'étude géographique la Bretagne. Ainsi, c'est à partir d'une importante synthèse bibliographique et d'une enquête réalisée à l'échelle régionale qu'il nous a été possible de mettre en lumière toute la complexité de la notion de dérangement, ses caractéristiques biogéographiques mais aussi toutes les difficultés auxquelles sont actuellement confrontés les gestionnaires de sites naturels pour y remédier. A partir de deux sites-ateliers, la thèse vise, dans un deuxième temps, à mener une réflexion méthodologique et pluridisciplinaire sur les interactions hommes/oiseaux en unissant les compétences respectives de géographes et de biologistes. Basé sur une interprétation des textes Natura 2000, nous proposons de déterminer les pertes d'habitat naturel que les hommes génèrent chez les oiseaux d'eau hivernants et ainsi identifier les activités humaines que la loi européenne considère comme des « perturbations significatives ».

La baie du Mont Saint-Michel (France) est un espace littoral en perpétuelle évolution, naturelle, mais aussi socioéconomique. Le littoral - et particulièrement l'estran - de la baie, occupé diversement depuis des millénaires, est le support sur lequel les populations locales ont développé des techniques d'exploitation et des réseaux sociaux. Ce que nous considérons comme un système socioéconomique et politique local, fondé sur les activités " traditionnelles " (pêche à pied, conchyliculture, chasse, élevage ovin, etc.), est aujourd'hui bouleversé par l'intervention de facteurs extérieurs, liés à des changements globaux de gouvernance des littoraux et à l'appropriation de la baie par des occupants d'un genre nouveau, adeptes de nature sauvage et d'espaces préservés. Dans cette thèse, nous effectuons la description des différentes façons d'occuper l'estran de la baie, et des groupes d'exploitants anciens ou nouveaux, leur cohabitation, avant de procéder à l'analyse, à travers le spectre de l'application de " programmes " politiques de gestion et d'aménagement des littoraux fondés sur les critères du développement durable (particulièrement " Natura 2000 "), de la manière dont les groupes d'acteurs permanents du littoral, vont ou non, chercher à s'adapter ou à s'opposer à la définition de ces nouvelles normes de gestion, ces nouvelles activités et occupants, pour conserver leurs repères, leurs " droits d'usage ", leur organisation.

Lately, after Lithuania’s admission to a big unit of countries - the European Union, one of the most important tasks while implementing negotiated EU membership commitments in on country in the establishment of NATURA 2000 the network of protected areas that is of the European significance. In the process of the establishment of the network the system of the protected areas is being changed, new protected areas NATURA 2000 are being created reservations, and biosphere polygons. While implementing the Lithuanian Republic strategy of biological variety protection and it’s plan of actions valuable woodland biotopes, woodland key habitats are distinguished. Namely here, in small woodland areas the biology variety is especially wide and the protection of such territories is a mattes of primary interest. To meet the requirements big change have taken place in the regional park of Tytuvėnai as well. Study object. Territory of the Tytuvėnai regional park. The aim of the study is to determine the territories of NATURA 2000 and the woodland key habitats, to evaluate them preliminarily, to determine the peculiarity of them distribution in the area, and to estimate the variation of the natural protected areas of the existing regional park of Tytuvėnai and in it’s draft version. Study methodology. In the analysis of the protected areas the data from the data basis of the Forest and Land Service organizations was used. To determine the territories of NATURA 2000 The Guide of the habitats... [to full text]

When Sweden first implemented Natura 2000 in 1995, it was done in a hurry and not all the information from the European Commission was interpreted as it was intended. The fact is that it took a long time for the authorities in Sweden to really understand Natura 2000 and its potential. The big break came in 2000 when the Swedish environmental Code was changed to match the regulations of Natura 2000. This created problems for already planned projects in Sweden that now had to follow the new rules. The implementation also provided the environmentalist management to advance at the expense of the spatial planning in a struggle about the governance over the landscape. In this thesis the Natura 2000 network is described as an instrument and compared to other nature protections in Sweden. The thesis also gives a description on how Natura 2000 is built up and how it was and is implemented in Sweden. The Environmentalist paradigm and planning paradigm are described and presented in the case studies Tre Toppar and Botniabanan. The development of the two cases is also described to get a picture of how differently they were managed and how different they turned out in the end. / Examination name of the thesis: Natura 2000- The implementation and the Use in Sweden, Case study of Botniabanan and Tre Toppar. Johan Johansson Gomér: +46703089306 Erika Wärneryd: +46735070737