The boundary between the Pliocene and the Quaternary marks a major transition in Earth’s climate, before which relatively warm climate prevailed and after which large scale glaciation of the Northern Hemisphere developed. In China a record of windblown dust deposits on the Chinese loess plateau forms loess sequences. These loess and red clay sequences cover the boundary between the Pliocene and Quaternary and a key question that needs to be answered is where the dust that has formed the loess comes from over this sequence transition and whether large global climate changes were matched by changes in dust source over this period. This can be hard to answer as often there are several places that may contribute dust to form a loess sequence. The goal of this project will be to investigate material from this boundary from the Chinese loess plateau to find out if there is a change in dust source. This will be achieved through XRF-analysis of several loess samples from a Quaternary-Pliocene site to examine the chemical components of the material, and with this information find out if it is possible to see a change in provenance. Weathering effects of the sequence will also be analyzed using the results. Analysis from the ratio of Al/Si, K/Al, Ti/AL and Ti/K indicates a possible change in dust source as the amount of Al increase compared to the other elements in the red clay. Proxies of weathering however gave vague or incomplete results. / Gränsen mellan Pliocen och Kvartär utgör en stor förändring av jordens klimat, då tidigare ett relativt varmt klimat hade dominerat ersattes nu av storskaliga glaciationer som utvecklades i den norra hemisfären. I Kina ligger ett arkiv av lufttranporterat stoft deponerat som löss på de kinesiska lössplatån för att forma löss sekvenser. Dessa sekvenser med löss och röd lera täcker gränsen mellan Pliocen och Kvartär och nyckelfrågan som måste besvaras är varifrån det stoft som bildat lössen kommer ifrån över denna övergång i sekvensen och om storskaliga globala klimatförändringar hade en inverkan på stoftkällan under denna period. Detta kan bli svårt att besvara då det oftast finns flera platser som kan bidra med stoft för att forma löss sekvenser. Målet med detta projekt kommer vara att undersöka material från denna gräns från den kinesiska lössplatån för att ta reda på om det finns en förändring i stoftkälla. Detta kommer utföras genom att göra en XRF-analys på flera lössprover från Kvartär-Pliocen för att undersöka den kemiska sammansättningen av materialet, och med denna information ta reda på om det är möjligt att se en ändring av källa för materialet. Även vittringseffekter i sekvensen kommer bli analyserade med hjälp av resultaten. Analys av förhållandet mellan Al/Si, K/Al, Ti/Al och Ti/K indikerade på en möjlig förändring av källa då mängden av Al ökade i den röda leran jämfört med övriga grundämnen. Undersökning av vittring gav däremot oklara eller ofullständiga resultat.

A glacier contains of many different layers of different properties. Each layer is formed during a calendar year similar to tree rings and their layers. A glacier has two different zones, the first one referred to as accumulation zone, where the addition of snow exceeds the loss of snow. The second, the ablation zone, is the zone where the loss of snow exceeds the addition of snow. These two zones are divided by the equilibrium line, where the addition of snow equals the loss of snow. Lenses of ice, caused by the summer melt, usually divide the horizontal layers within the glacier from one another. During the winter, snow will accumulate on top of the glacier and during the upcoming summer, the same snow will partly melt due to solar radiation. Some of this meltwater will penetrate the ice lenses and the layers of snow beneath, while some of it will refreeze as the winter once again returns. As the seasons change, freshly fallen snow will be compacted and somewhat water saturated. Compaction will lead to air passages being sealed off into separate air bubbles, which also leads to a change in density; a fixed volume gets heavier due to ongoing compaction. Snow that gets compacted turns into firn which has a larger mass per volume than snow does. Further compaction leads to glacier ice. The purpose of this study is to determine what effect the ice lenses has on the permeating meltwater and whether differences in snow density have similar effects. To achieve this purpose, a glacier was simulated inside a freezing room, with the help of a box that was packed with a few layers of snow. The amount of layers represented the same amount of years for a natural glacier. The experiment was performed twice, once without ice lenses but with varying densities and once with ice lenses but with similar densities. The very top layer was dyed red to track the descending meltwater accurately. To cause the melting, five infrared lamps were used to simulate solar radiation on the very top. / En glaciär består av många olika lager med olika egenskaper. Var lager uppstår under ett kalenderår likt trädringar och de lager de består av. En glaciär har två olika zoner. Den första benämns som ackumulationszonen, där tillförseln av snö överskrider förlusten av snö. Den andra, ablationszonen, är den zon där förlusten av snö överstiger tillförseln av snö. Dessa två zoner skiljs åt av jämviktslinjen, där tillförseln av snö är lika med förlusten av snö. Islinser, som skapas av sommarens smältvatten, skiljer oftast de horisontella lagrena inom glaciären åt. Under vinterhalvåret ansamlas snö på glaciärytan och smälter delvis under sommaren av värme från solen. En del av detta smältvatten penetrerar islinserna och den underliggande snön, medan en del av det åter smälter under vintern. När säsongerna ändras kompakteras snön och blir delvis vattenmättad. Kompaktion leder till att passager inom isen separeras till enskilda luftbubblor, vilket också ökar densiteten; en specifik volym får högre massa på grund av ett ökat tryck. Snö som kompakteras övergår till firn, vilket har högre massa i förhållande till volymen än vad snö har. Fortsatt kompaktion leder till att firnen övergår till en glaciäris. Syftet med denna studie är att bestämma vilken effekt islinser har på perkolerande smältvatten och om skillnader i densitet hos snö har liknande påverkan. För att uppnå detta syfte simulerades en glaciär i ett frysrum, med hjälp av en låda som packades med några lager snö. Mängden lager representerade samma antal år i en naturlig glaciär. Experimentet utfördes två gånger, en gång utan islinser men med varierande densitet och en gång med islinser men med liknande densitet. Det översta lagret färgades rött för att kunna undersöka det sjunkande smältvattnet exakt. För att ge upphov till smältan användes fem infraröda lampor för att representera solens strålar längs ytan.

Datainsamling har genomförts i Tarfaladalen under 5 dagar vid månadsskiftet mellan mars och april 2017. Insamlingen resulterade i 36 BTS-mätningar (Bottom Temperature of Snow cover) som därefter har använts tillsammans med data från tidigare insamlingar, till att skapa en sammanställd modell över förekomsten av permafrost omkring Tarfala. En statistisk undersökning syftade till att identifiera meningsfulla parametrar som permafrost beror av, genom att testa de oberoende variablerna mot BTS i en stegvis regression. De oberoende faktorerna höjd över havet, aspekt, solinstrålning, vinkel och gradient hos sluttningar producerades för varje undersökt BTS-punkt i ett geografiskt informationssystem.                 Den stegvisa regressionen valde enbart höjden som signifikant variabel, höjden användes i en logistisk regression för att modellera permafrostens utbredning. Den slutliga modellen visade att permafrostens sannolikhet ökar med höjden. För att skilja mellan kontinuerlig, diskontinuerlig och sporadisk permafrost delades modellen in i tre zoner med olika sannolikhetsspann. Den kontinuerliga permafrosten är högst belägen och därav den zon där sannolikheten för permafrost är störst, denna zon gränsar till den diskontinuerliga permafrosten vid en höjd på 1523 m. Den diskontinuerliga permafrosten har en sannolikhet mellan 50–80 % och dess undre gräns på 1108 m.ö.h. separerar den diskontinuerliga zonen från den sporadiska permafrosten / A field data collection has been carried out in Tarfala valley at the turn of March to April 2017. The collection resulted in 36 BTS-measurements (Bottom Temperature of Snow cover) that has been used in combination with data from earlier surveys, to create a model of the occurrence of permafrost around Tarfala. To identify meaningful parameters that permafrost relies on, independent variables were tested against BTS in a stepwise regression. The independent variables elevation, aspect, solar radiation, slope angle and curvature were produced for each investigated BTS-point in a geographic information system.                 The stepwise regression selected elevation as the only significant variable, elevation was applied to a logistic regression to model the permafrost occurrence. The final model showed that the probability of permafrost increases with height. To distinguish between continuous, discontinuous and sporadic permafrost, the model was divided into three zones with intervals of probability. The continuous permafrost is the highest located zone and therefore has the highest likelihood, this zone delimits the discontinuous permafrost at 1523 m a.s.l. The discontinuous permafrost has probabilities between 50-80 % and its lower limit at 1108 m a.s.l. separates the discontinuous zone from the sporadic permafrost.

This study is a multidisciplinary approach to Species Distribution Modelling (SDM) where predictive models have been developed regarding the current distribution and potential spread of two invasive species found in Baltic Sea waters. Invasive species in the Baltic have long been an ecological and economic problem and the two species studied are well known for their adaptability in colonization and detrimental effects on local ecology all over the world. First, the Round Goby (Neogobius Melanostomus) has been steadily colonizing the Swedish Baltic coastline since 2008, the impact of which on local ecosystems is not fully understood. Also, the Chinese Mitten Crab (Eriocheir Sinensis), found in Swedish waters since the 1930’s, has been known to be a robust invader of ecosystems but presence in the Baltic is still not well explained. Four high spatial resolution models have been developed, three respective Round Goby and one for Mitten Crab. Two models are specific to the Blekinge/Hanöbukten region of the Swedish Baltic Sea coast, showing predicted current distribution of Round Goby. Two are predictions of Round Goby and Mitten Crab transferred or projected to other regions, with different approaches in setting model parameters and choosing variables, showing current and potential distribution. This study features: exploratory data analysis and filtering using GIS tools, highly discriminant environmental variable selection and rejection, and several different approaches to modelling in Maxent using custom and default settings. Predictive maps have been developed showing current distribution and potential spread as well as explanatory tabular data outlining direct and indirect drivers of species presence. Maxent has proven to be a powerful predictive tool on a regional basis, and proximity to introduction locations play a major role. Maxent, used in combination with spatial data modelling, exploration and filtering techniques has yielded a valid explanatory model as well. Transferring predictions to other regions is quite sensitive, however, and can depend heavily on species, sampling strategy and similarity of habitat type. Round Goby predictions were successfully created regionally and transferred to Stockholm, but Mitten Crab predictions were not successfully transferred to Blekinge.

Short and intense rainfall, called cloudbursts, is becoming more frequent in Sweden as an effect of climate change. With that comes an increased frequency of flooding events caused by the heavy rainfall, called pluvial flooding. This is especially problematic in urban areas where large areas of impervious surface greatly increases the volumes of surface runoff. Mapping of bluespots, locations where pluvial flooding is more likely to occur, can be an important aid towards preventing this kind of flooding. This study concerns performing such a mapping for the islands Kullö, Resarö and Rindö in the municipality Vaxholms stad, Sweden. These islands are chosen for being future high development areas. The analysis is done through hydrological modelling of a digital elevation model. From that expected runoff volumes is calculated from statistical models of precipitation data. Analysis of the result concludes that the major road, 274, is expected to be affected by flooding along two sections. Some houses and other minor roads are also affected. But the overall impact on infrastructure and social functions is low. The mapping should be able to function as a tool in the flood preventative work of Vaxholms stad and in planning of future developments.

High resolution dating of loess on the Chinese Loess Plateau (CLP) using Optically Stimulated Luminescence (OSL) has increased the understanding of past monsoon climate but also raised questions regarding dust mass accumulation rate (MAR), the presence of disturbances or gaps in the sediment record, a possible teleconnection between North Atlantic and East Asian monsoon climate, and whether these events are due to climate variability, local settings, or age model uncertainties. This study undertakes a detailed (<20cm sampling resolution) -OSL investigation of the Lingtai section to create an independent age model using linear regression, to reconstruct monsoon climate changes using magnetic susceptibility(MS) and grain size (GS) proxies, as well as to calculate MAR for the site. The data shows that between 44-15 ka climate changes from a period of strong summer monsoon to a strong winter monsoon. GS data show variable trends attributed to changes in dust storm activity and local environmental conditions. MAR data does not correlate with grain size and is different from other loess records on the CLP. Such differences are either due to local variations or age model uncertainties. No clear correlation with Heinrich events or teleconnection with North Atlantic climate is visible in the records over the Last Glacial period, and hiatuses or gaps are not obviously present at this site. It is suggested that using linear regression for continuous age model construction from the luminescence ages comes with uncertainties due to subjective bias when fitting the lines and determining shifts in the data, especially during MAR calculations. Further studies are needed to ascertain optimal methods for creating age models, and to constrain the reasons behind the variability between different sites and loess records on the CLP. / Högupplöst OSL-datering av loessjordar från CLP har ökat förståelsen av dåtida monsunklimat, men har även lyft frågan gällande MAR, närvaron av avbrott eller småskaliga event i jordsektionerna, möjligheten av en relation mellan de Nordatlantiska och Ostasiatiska monsunklimaten, och om dessa förändringar sker till följd av faktisk klimatvariation, lokala förutsättningar, eller osäkerheter i åldersmodellen. Studien genomförde en detaljerad (<20cm) OSL-undersökning av Lingtai-sektionen för att skapa en oberoende åldersmodell, återge monsunklimatförändringarna genom tillämpning av MS och GS proxies, samt beräkna MAR från platsen. Resultaten påvisar att mellan 44-15 ka förändrades klimatet från en period av stark sommar- till en stark vinter-monsun. Kornstorleks-resultaten påvisar stora variationer vilka kan kopplas till en förändring i sandstormsaktivitet samt de lokala förutsättningarna för deposition av sediment. MAR-resultaten överensstämmer inte med kornstorleksdatan och skiljer sig från den övriga empirin, detta kan bero på lokala variationer i regionen eller osäkerheter i åldermodellen. Det finns ingen klar korrelation mellan "Heinrich events" eller en "teleconnection" i sektionen, och avbrott samt störningar i sektionen är inte förekommande. Avsaknaden av korrelation antyder att användningen av regressionslinjer för att skapa kontinuerliga åldermodeller kommer innebära fortsatta osäkerheter i empirin, speciellt gällande beräking av MAR. Ytterligare studier krävs för att bestämma optimala metoder för att framställa åldersmodeller, samt att utröna orsaken till skillnaden mellan resultat från olika platser på plat

Urbanization is a key driver of habitat loss, ecosystem degradation and has a great impact on biodiversity. Exploitation of buffer zones surrounding conservation areas and green structures in urban environment can affect biodiversity through reduced total area of habitat, increased edge effects and lost connectivity on a landscape level. The previous regional development plans for the Stockholm region, had the purpose of leaving large green structures undeveloped to secure core areas of great biological value by focusing on a dense city core. However, the latest regional development strategy puts stress on the green wedges by shifting the focal areas of the development into suburban regional city centers, in many cases close to the green wedges. The purpose of this study was to map habitat loss and changes in the total area of the Järva green wedge, west of Stockholm, caused by development of housing areas in previously sparsley exploited buffer zones, during the period 2000 – 2015. The study uses theories of landscape ecology, remote sensing and GIS to map and quantify habitat loss between 2000 and 2015. Two different birds were used as surrogate species, one grassland habitat specialist – Corncrake (Crex crex) and one forest habitat generalist – Eurasian jay (Garrulus glandarius). The two different surrogate species were used to identify how loss of two nature types could influence biodiversity and connectivity for a group of species. Documents and development plans on regional and local scale were also used to map and predict further habitat loss and exploitation of the green wedge until 2030. The result of the study shows that grassland habitat lost nearly twice the area than forest habitat due to development of housing areas during the period 2000 to 2015. A total of 1.3 km² of grassland and 0.7 km² forest habitat were replaced by housing areas during the fifteen years covered in the study, and the Järva green wedge will have lost a total of 3.84 km² buffer zones by the year 2030. The Corncrake and other grassland specialist species is likely to get most affected when grassland suffered the greatest habitat loss in the area. Even though the Eurasian jay has a key ecological function for the Oak forest in the Järva green wedge and relies on forest habitat for successful breeding, the loss of forest habitat will probably not affect the habitat generalist species in the same way. On a regional scale, the study suggests that habitat loss and fragmentation may affect grassland specialist species more than forest generalist species. The overall connectivity in the Järva green wedge is likely to get affected by a shrinking total area caused by narrowing of the green wedge until 2030. The function of the Järva green wedge as a dispersal corridor for biodiversity in the Stockholm region will most certainly get affected by further loss of buffer zones caused by exploitation of land for housing areas.

The global warming that’s taking place have an impact over the Earth and the glaciers on Svalbard are undergoing rapid changes as a result. The annual air temperature has been rising on Svalbard since the early 1900’s and in a climate projection expected temperatures continue to rise. The glacial mass balance is important for monitoring glacier response to climate change.    In this study the mass balance of Nordenskiöldbreen from 1957 to 2016 is modelled with a temperature-index model. The meteorological data used in the model, precipitation and air temperature, has been measured at a weather station located in Longyearbyen since 1957. The long simulation run makes trends in mass balance, precipitation and air temperature apparent. The mass balance can also be correlated to the temperature and precipitation, which provide important information on how these affect the behavior of glaciers. The results obtained can be used to predict how glaciers change in the future with climate change. In the simulation Nordenskiöldbreen’s mass balance has a negative trend, precipitation doesn’t have any trend and air temperature has a positive trend. The long-term mass balance is controlled by air temperature and the short-term interannual mass balance is caused by precipitation fluctuations. / Den globala uppvärmningen som sker just nu har en påverkan över hela jorden och glaciärer på Svalbard genomgår snabba förändringar som följd. På Svalbard har den årliga medeltemperaturen stigit sedan början av 1900-talet och i en klimatprojicering förväntas temperaturen att fortsätta stiga. Den glaciala massbalansen är viktig för att övervaka glaciärers respons till klimatförändringar.    I detta arbete modelleras Nordenskiöldbreens massbalans från 1957 till 2016 med hjälp av en temperaturindex modell. Den meteorologiska data som används i modellen, nederbörd och temperatur, har mätts vid en väderstation i Longyearbyen sedan 1957. Med den långa tidsperioden i modellen blir långsiktiga trender i massbalans, nederbörd och temperatur tydliga. Massbalansen kan även korreleras mot temperatur och nederbörd, vilket ger viktig information om hur dessa påverkar glaciärers beteenden. De resultat som framkommer kan användas för att förutspå hur glaciärer förändras i framtiden med en klimatändring. I simuleringen har Nordenskiöldbreens massbalans en negativ trend, nederbörd har ingen trend och temperatur har en positiv trend. Det är temperatur som styr den långsiktiga massbalansen och den kortsiktiga mellanårs-massbalansen styrs av nederbörds fluktuationer.

short time scale. Four differential GPS stations were installed in the lower ablation area of Storglaciären in Sweden for one week in August 2012. The position data over the period were then compared with the environment information including temperature, precipitation, known hydrology and topography.The instantaneous velocity results show 9 acceleration events in correlation to temperature and precipitation. The increase of the meltwater inputs drive increases of the motion supposedly through water pressures and basal sliding.Strain determination using the stations geometry showed that the lower part of the survey area had an extensive behavior when the upper part was showing compressive properties. A deformation event occurring the 14th of august shows an elongation deformation along the centerline from the front of the glacier resulting in a lateral compression on the upper part due to shear stress closer to the margin.It was proposed that the force driving the elongation is due to the increase of water pressure on the front of the glacier where the internal hydrological system pass from a complex multi-branched system to a channelized output. / Syftet med detta projekt var att studera sambandet mellan en glaciärs hydrologi och isrörelse under korta tidsperioder (minuter till timmar). I augusti 2012 installerades fyra differentiella GPS-stationer under en veckas tid i nedre ablationsområdet på Storglaciären i Sverige. Positionsdata under perioden jämfördes sedan med miljöinformation inklusive temperatur, nederbörd, avrinning från glaciären och topografi.De uppskattade hastighetsresultaten visar på 9 olika accelerationshändelser som relaterar till tempe-ratur och nederbörd. En ökad införsel av smältvatten driver upp vattentrycket vid glaciärens botten som minskar friktionsmotståndet och glaciären får ökad basal glidning.Isdeformationsberäkningar mellan DGPS-stationerna visar att den nedre delen av undersök-ningsområdet hade extensionell deformation i isrörelseriktningen medan den övre delen visade kompression vinkelrätt mot denna riktning. Deformationshändelsen den 14 augusti visar det motsatta med extensionell deformation längs mittlinjen från fronten av glaciären vilket resulterar i en lateral kompression i den övre delen av det undersökta området kanske orsakade av skjuvspänning vid marginalen.Det föreslås att utsträckningen av glaciären under dessa händelser är på grund av en ökning av vattentrycket i det område där det interna subglaciala hydrologiska systemet ändras från en komplex multigrenade system högre upp i ablationsområdet till ett kanaliserat system vid fronten.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt. Detta kopplas sedan till studier kring platskänsla, platsidentitet och vindkraftens konflikt med landskapet. Studien har visat att vindkraftverken i de svenska fjällen har en signifikant visuell påverkan på de obrutna fjällen och att miljömålet Storslagen fjällmiljö i dagsläget inte ser ut att uppnås. Dock måste nämnas att hur den framtida förändringen av landskapsbilden i de svenska fjällen kommer att uppfattas till stor grad beror på varje individs koppling till landskapet som förändras. / In the Swedish mountains the government has established 13 areas, covering around 10 % of the country, as areas of undisturbed mountain regions. These areas are to be protected against activities threatening environmental and cultural values. There is also an environmental goal aiming to maintain the originality of the Swedish mountains called Storslagen fjällmiljö, in translation: A magnificent mountain landscape. These two factors are being threatened by the future plans of increasing the number of wind turbines in these areas. In this study the visual effects of the existing and not yet existing wind turbines are being examined by performing a GIS-analysis. This is analyzed based on place sensitivity and people’s relation to their surrounding landscape. The study has shown that wind turbines have a significant visual impact on the undisturbed mountain regions and that the environmental goal aiming to keep the originality of the mountains does not reach its target. However, it must be pointed out that this future change in the scenic landscape of the Swedish mountains also can be seen as something good, this depending strongly on your relationship with the landscape.