Naturbaserad terapi utprövas i Sverige för utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Ett omfattande forskningsunderlag visar på naturens läkande effekter vad gäller stressreduktion och återhämtning. Det behövs dock mer forskning för att klargöra behandlingens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka patienters och behandlares upplevelser av naturbaserad terapi i formen grön rehabilitering och trädgårdsterapi, för att få förståelse för vilka faktorer som upplevs vara verksamma i behandlingen,  hur förändring upplevs ske och vad den innebär. Totalt har 12 kvinnor, sex behandlare och sex patienter, intervjuats. Materialet har analyserats induktivt tematiskt. Resultatet visra på trivsel, motivation och upplevt växande hos alla respondenter. Patienterna betonar miljö och bemötande; aktivitet, värme och upplevd kravlöshet. Naturvistelser samt gruppformatet med kreativa och fysiska övningar ger utmaningar, mer medveten närvaro i kroppen, samt symbolik som underlättar kommunikation. Sammantaget visar resultaten på förbättringar för flera patienter vad gäller både kroppsmedvetande och kommunikationsfärdigheter. De har också fått strategier som ger dem bättre möjligheter att hantera ångestrelaterade situationer i vardagen. För personalens del är arbetsmotivation utifrån förbättrad arbetssituation den mest framträdande faktorn.

Bakgrund: Posttraumatisk stress kan obehandlat leda till livslånga besvär och nedsatt aktivitetsförmåga. Behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är huvudsakligen psykologisk och i nuläget saknas aktivitetsfokuserade interventioner i Socialstyrelsens riktlinjer. Arbetsterapeuter arbetar idag med naturunderstödd rehabilitering främst vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Forskning kring naturassisterad terapi visar positiva hälsoeffekter för flera diagnosgrupper. Syfte: Att beskriva betydelsen av naturassisterad terapi för personer med post-traumatisk stress. Metod: En litteraturöversikt i form av scoping review användes. Datainsamling skedde genom sökning i databaserna Sage Journals, PubMed, Scopus, Taylor & Francis, PsycInfo och CINAHL samt genom manuella sökningar. Artiklar som behandlade posttraumatisk stress och naturassisterad terapi inkluderades och sökningen resulterade i 18 artiklar. Artiklarna analyserades numeriskt och tematiskt. Resultat: Naturassisterad terapi visade sig vara behjälplig för personer med posttraumatisk stress genom förbättrad aktivitetsförmåga samt förbättrad tro på egen förmåga, ökat engagemang kring egen hälsa och ökad förmåga att genomföra förändringar. Upplevelser av naturen ingav glädje, trygghet, frihet, en ökad närvaro, positiva sinnesupplevelser och en större mening. Naturen bidrog till minskade symptom, ökat välbefinnande, förbättrat självförtroende och ökad självkänsla samt förbättrad social förmåga. Slutsats: Naturassisterad terapi har positiv inverkan på personer med posttraumatisk stress och skulle därmed kunna vara ett komplement till nuvarande behandlingsrekommendationer.

Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av djur- och/eller naturunderstödd rehabilitering i arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa. Metoden var av kvalitativ design med ett induktivt angreppssätt. Ett avsiktligt urval i kombination med ett snöbollsurval användes vid rekrytering av deltagare. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter i Sverige. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalys utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema: Djuren och naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Fem kategorier identifierades: Djurens och naturens lugnande effekt, Medveten närvaro, Kravlös rehabilitering, Aktivitetsbalans och Naturens symboliska betydelse, med tillhörande 13 underkategorier.  Slutsatsen som drogs var att arbetsterapeuterna upplevde att medverkan av djur och/eller natur i arbetsterapeutiska interventioner var effektivt vid rehabilitering av stressrelaterad ohälsa. Resultatet indikerade att djuren och naturen hjälper patienterna att bli lugnare, komma ner i varv och att vara medvetet närvarande. Genomgående vittnade arbetsterapeuterna om djurens och naturens positiva inverkan på patienternas hälsa och tillfrisknande. / The purpose was to describe occupational therapists' experiences of animal- and/or nature-based rehabilitation for people with stress related illness.  The Method was of qualitative design with an inductive approach. A purposive sampling in combination with a snowball sampling was used when recruiting participants. The study group was based on ten occupational therapists in Sweden. Collection of data was implemented by individual semi structured interviews. Data analysis was performed with a qualitative content analysis.  The result culminated into a theme: The importance of animal and nature in rehabilitation for people with stress related illness. Five categories where identified: The calming effect of the animals and nature, Mindfulness, Unpretentious rehabilitation, Occupational balance, The symbolic significance of nature, with associated 13 subcategories.  The conclusion drawn was that occupational therapists experienced that the participation of animal and/or nature in occupational interventions was effective in rehabilitation of stress related illness. The result indicated that the animal and nature help the patients to calm down, unwind and being conscionably present. Pervading the occupational therapists described that the animal and nature have positive effects on the patients' health and recovery.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem hos den svenska befolkningen och sjukskrivningarna för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren. Forskning har visat på att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgått grön rehabilitering har haft goda resultat. De har fått minskade symptom som ångest, depression och utbrändhet. Grön rehabilitering bygger på delarna miljöpsykologi, landskapsarkitektur och arbetsterapi. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om miljöns betydelse för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering. Examensarbetet var en scoping review där 19 artiklar inkluderades. Inklusionskriterierna var att studien innehöll personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som genomgår/genomgått grön rehabilitering, arbetsterapeut som medverkat i studien, arbetsterapeutiska interventioner eller författande arbetsterapeut, deltagare som var över 18 år, samt att de blivit publicerade mellan 2008–2019 och skrivna på svenska eller engelska. Exklusionskriterier var personer som tidigare haft psykiatriska diagnoser som inte ingår i ICD10-SE klassifikationen för stressrelaterad psykisk ohälsa och personer med alkohol- och drogproblematik. Resultatet visade att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa kan ha stor nytta av att genomgå grön rehabilitering och deltagarna upplevde att den stödjande miljön var en bidragande faktor till minskade stressnivåer, återgång i arbete och att få struktur på vardagslivet.

Bakgrund: Människors ändrade levnadsförhållanden har under de senaste årtiondena resulterat i ökad psykisk ohälsa. Naturens påvisade hälsofrämjande effekter har varit grunden till den rehabiliteringsform som benämns naturunderstödd rehabilitering, NUR. Rehabiliteringsformen har visat sig vara effektiv för personer med stressrelaterade tillstånd. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur professionella inom NUR hanterar sitt eget emotionella och deltagarorienterade arbete och hur de upplever deltagarnas rehabilitering.Metod: Vi har intervjuat sex professionella inom NUR. Empirin har analyserats med hjälp av socialpsykologiska teorier för att förstå relationen mellan professionella och deltagare.Resultat: Professionellas medmänskliga förhållande resulterar i trygga sociala band, vilket har en positiv effekt för deltagarens återhämtning. Vidare visar resultatet på att de professionellas förståelse för deltagarnas situation reducerar stigmatisering vilket bidrar till ytterligare en salutogen faktor. Professionellas ospecificerade roll mellan privatperson och yrkesutövare kan orsaka känslomässig belastning men att det blir en positiv effekt för deltagarna, då relationen och känslorna blir mer konkreta.Slutsatser: Relationer i naturunderstödd rehabilitering är en bärande faktor för en välfungerande NUR-verksamhet. Passion för arbetet har i slutändan mer värde än yrkeskompetens. / Background: In recent decades, peoples changed living conditions have resulted in increased mental illness. Nature's proven health-promoting effects have been the basis of the rehabilitation form, called nature-based rehabilitation, NBR. The form of rehabilitation has proven to be effective for people with stress-related conditions.Purpose: Our purpose is to investigate how professionals in NBR handle their own emotional and participant-oriented work and how they experience participants' rehabilitation.Method: We have interviewed six professionals working with NBR. Data has been analyzed using social psychological theories to understand the relationship between professionals and participants.Results: The professionals’ humanitarian relationships result in secure social bonds, which has a positive effect on the participant’s recovery. Furthermore, the results show that the professionals’ understanding of the participants’ situation reduces stigma, which contributes to another salutogenic factor. The unspecified role of the professionals between being civil and professional can cause emotional strain but it results in a positive effect on the participants as the relationship and feelings become more tangible.Conclusions: Relationships in nature-based rehabilitation are a key factor for a well-functioning NBR. In the end, the passion for the work has more value than professional skills.