The aim of this thesis was to find out if and why aspiring preschool teachers who study science and technology in their undergraduate courses show a greater interest in biology than the other subjects. The investigation was conducted on 64 students who during the time of this investigation, wrote thesis as the final step in their education. The to-be preschool teachers in the survey showed the greatest interest in the subject of biology, while interest in chemistry and physics turned out to be very low. Early childhood experience from preschool age can affect the view on a topic that a person later develops. It is therefore important that there are teachers in preschool that can help give children a positive image of all the natural sciences and technology.

Abstract The purpose of the study is to contribute knowledge about working with physics in preschool, and how the youngest children perceive natural science phenomena, and to make visible how educators work with the subject of physics. Our focus is forces, and we therefore designed and allowed the children and educators to conduct experiments on, gravity, static electricity and magnetism. The study involved 19 children, aged 1 to 3 and 5 educators.  The data collection method for this study consists of observations of the children when they experiment, as well as semi-structured with the educators. We used video recording when conducting the experiments and voice-recording when interviewing the educators. The interviews used a phenomengraphic methodological approch in order to capture preschool teachers different experiences of physics.  The youngest children expressed themselves with body movements, mimicry and the older children also expressed hypotheses and reasoning. The results of the interviews show that educators to a large extent feel unsafe when it comes to science in preschool. Unsure about how and what to say, and how to perform spontaneous physics aktivities, and unsure what level is appropriate for the younger children.

Syftet med denna studie är att lyfta fram hur förskolepersonal beskriver och uppfattningar om barns spontana nyfikenhet på naturvetenskapliga fenomen. Kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod för att lyfta fram förskolepersonalens beskrivningar och uppfattningar. Totalt har tio anställda från tio olika förskolor svarat på enkäten och tre av respondenterna har ställt upp på en mer djupgående intervju. Respondenterna svarar att de ofta möter barns spontana nyfikenhet. Genom de tre fördjupade intervjuerna i denna studie, beskrivs hur barns spontana nyfikenhet bidragit till långa utvecklade naturvetenskapliga projekt. Studien visar att nyfikenhet kan ses genom barns frågor och kroppsspråk och tycks vara grunden till allt lärande. Genom ett positivt förhållningssätt och en närvaro som förskolepersonal kan de möta, lyfta och utveckla barns frågor och nyfikenhet. Enkätsvaren visar att biologi fortfarande är det dominerande naturvetenskapliga ämnet i förskolan även om skillnaderna var mindre än vad tidigare forskning visat. Något alla tre intervjupersoner lyfter kopplat till barns nyfikenhet är förskolepersonalensförhållningssätt, miljö och material samt användandet av naturvetenskapligabegrepp i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight how preschool personnel describe and comprehend children's spontaneous curiosity about natural science phenomena. Qualitative survey and semi-structured interviews were used as research methods to obtain the preschool personnel's descriptions and perceptions. In total, ten employees from ten different preschools answered the survey and three of the respondents agreed to a more in-depth interview. The respondents answer that they often encounter children's spontaneous curiosity. Through the three in-depth interviews in this study, it is described how children's spontaneous curiosity contributed to long, developed natural science projects. The study shows that curiosity can be seen through children's questions and body language and seems to be the foundation of all learning. Through positive approach and preschool personnel that is present, they can meet, raise and develop children's questions and curiosity. The survey results show that biology is still the dominant science subject in preschool, although the differences were smaller than previous research had shown. Something all three interviewees mention in connection with children's curiosity is the preschool staff's approach, environment and materials as well as the use of scientific concepts in teaching.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel.  Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb. / Based on John Dewey's pragmatic theory of learning, this study explores the outcome of using a model that combines storytelling with drawing pictures, drama and exploring verbs, compared to ordinary storytelling to teach preschool children nature science. Dewey means that you collect knowledge through experiences from the environment around you, learning by doing. Preschool children, at the age of four to five years old, were interviewed before and after a teaching session. Between the interviews we performed a teaching opportunity with our self-written book (The circle of the sunflower - the sunflower´s travel from seed to bloom). During the study we followed two groups with preschool children. The first group was offered teaching with only storytelling.  The second group was offered the same teaching with storytelling and after the story was told a play was performed with the children, telling the same story again together with exploring verbs. After that the children also made drawings. The data was analysed through a content analysis followed by a discussion where we decided how to rate the answers. The result of our study showed that storytelling itself has a positive impact on the children's learning. There is a marginal increase in knowledge for the children who received teaching with storytelling in combination with drama and picture drawing.

Syftet med den här studien är att beskriva rektorers och förskollärares uppfattningar av vad som krävs för naturvetenskaplig utbildning i förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Totalt var det tre förskolor i en och samma kommun som deltog i studien. Förskolorna som deltog i undersökningen jobbar aktivt med NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Respondenterna som deltog i den studien är tre rektorer och tre förskollärare.  I resultatet framkom det att båda rektorerna och förskollärarna uppfattade NTA-utbildning och NTA-lådor som användbara verktyg för att stödja undervisningen i naturvetenskap. Förskollärarna och rektorerna ansåg att genom kompetensutveckling ökar deras möjligheter att främja barns utveckling inom naturvetenskaplig undervisning. / The aim of this study is to describe principals' and preschool teachers' perceptions of what is required for science education in preschool. Qualitative semi-structured interviews were conducted in this study, utilizing the phenomenographic theory and approach for support. A total of three preschools in the same municipality participated in the study. The preschools involved in the research have focused on NTA (Natural Science and Technology for All). The participants in this study include tree principals and tree preschool teachers.  The results revealed that both principals and preschool teachers emphasized the usefulness of NTA education and NTA kits as tools to support science education. Preschool teachers believed that through professional development, their opportunities to promote children's development in science education are enhanced. The results also indicated that both principals and preschool teachers shared the perception that professional development is crucial to promote children's understanding, allowing them to develop an early grasp of science

This study focuses on how children reason about compost and composting in connection with their participation in a longer project that focused on sustainable development. The aim of the study is to learn more about children’s reasoning and how this can contribute to us as preschool teachers being able to develop science education in preschool. In this study, I have based my study as the children’s lifeworld in preschool and what it offers the children. The choice of method has been focusgroup interviews with the children and informal conversations with the teachers concerned. The result show that the children have knowledge about compost and composting, it could be read in the result that they described what happened in a compost and how worms work. The children did not have the opportunity to develop an understanding of the scientific concepts. The teachers used simpler concepts that the children were already familiar with so that the children would understand what happens in the compost. The conclusion shows how important it is that educators acquire increased knowledge and use scientific concepts to give the children the opportunity to develop understanding and knowledge of what the teaching is about. / Denna studie fokuserar på hur barn resonerar kring kompost och kompostering i samband med att de deltagit i ett längre projekt som fokuserat hållbar utveckling. Målet med studien är att lära mer om barns resonemang och hur detta kan bidra till att vi som förskollärare kan utveckla naturvetenskaplig undervisning i förskolan. I denna studie har jag utgått från förskolan som barnens livsvärld och vad den erbjuder barnen i form av möjligheter att genom delaktighet utveckla begrepp och kunskaper inom naturvetenskap med fokus på kompost och kompostering. Metodvalet har varit fokusgruppsintervjuer med barnen för att höra deras resonemang om kompostering. Informellt samtal med de berörda pedagogerna för att jag ville höra hur de hade planerat undervisningen.Resultatet visar att barnen har kunskaper om kompost och kompostering, det kunde utläsas i resultatet att de beskrev vad som hände i en kompost och hur maskar arbetar. Barnen hade inte fått möjlighet att utveckla förståelse för de naturvetenskapliga begreppen. Pedagogerna använde sig av lättare begrepp som barnen redan var bekanta med för att barnen skulle förstå vad som hände i komposten. I slutsatsen framkommer det hur viktigt det är att pedagoger skaffar sig ökade kunskap och använder naturvetenskapliga begrepp för att ge barnen möjlighet att utveckla begrepp, förståelse och kunskaper om naturvetenskap

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.