No description available.

Den här studiens syfte var att få kunskap om läroprocesser kopplade till naturvetenskaplig begreppsbildning bland andraspråkselever och mer specifikt att besvara frågan om vilka strategier som lärare har för att stötta andraspråkselevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ fallstudie. För datainsamlingen genomfördes en rad intervjuer med verksamma lärare vilka sedan analyserades enligt kvalitativa fallstudiens ansats för att få svar på studiens frågeställning. Denna studie visar att de huvudsakliga strategierna som lärarna har för att stötta andraspråkselevers naturvetenskapliga begreppsbildning är visualisering och användning av digitala verktyg för att tydliggöra begreppens innebörd. Undersökningen ledde till upptäckt av ytterligare fyra strategier, nämligen att uppleva begrepp praktiskt med kropp och sinne, samtal om och öppna frågor kopplade till begrepp, att skriftligt beskriva begrepp samt att utgå ifrån elevernas referensramar. Däremot saknas det underlag i studien som visar att eleverna får tillräcklig med stöd på sitt modersmål, något som Skolverket framhåller som viktigt för att främja elevers lärande i naturvetenskap och kanske särskilt viktig för andraspråkselever då de språkliga kunskapskraven inom naturvetenskapen är lika oavsett hur lång tid eleven har tillbringat i Sverige. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4-6 ser på naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet och hur de beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt för att eleverna ska utveckla förtrogenhet för de naturvetenskapliga begreppen. Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet på lärande ligger till grund för studien. För att söka svar på studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 genomförts. Resultatet visar att lärare ser användande av begrepp, att kombinera arbetssätt och att koppla begrepp till erfarenheter som det viktigaste i undervisningen för att möjliggöra för elevers naturvetenskapliga begreppsförtrogenhet. Studien visar även att lärare arbetar med elevers erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen, gör kopplingar till elevernas vardag och låter eleverna själva söka efter begreppsförklaringar för att eleverna ska utveckla naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet.

Swedish abstractFöljande studie är ett examensarbete för grundskolan 4-6 fördjupningsämne No – teknik. Bakgrunden till studien är att jag under utbildningen fått höra att man bör arbeta med naturvetenskapliga begrepp. Under praktik har jag uppmärksammat att elever möter många olika begrepp och funderat över hur man skall arbeta med det i undervisningen. Tidigare forskning visar på att naturvetenskapliga texter är svåra för eleverna att förstå. Forskning visar också på att många lärare utgår från läromedlen i sin undervisning vilket medför att det finns en relevans för mer forskning inom detta område. I studien har fyra läromedel studerats enligt metoden innehållsanalys med fokus på ämnesspecifika begrepp inom ämnet fysik och arbetsområdet ellära. Studiens frågeställningar är: •Vilka begrepp används inom olika läromedel, kopplat till arbetsområdet elektricitet i fysik för årskurs 4-6 ? •På vilka sätt framställer olika läromedel de centrala begreppen gällande elektricitet i texten? •Vilken betydelse har läromedel i kopplat till begrepp och språkutvecklande arbete? Resultat visar på att eleverna möts av många nya begrepp i ett enstaka arbetsområde. Enligt resultatet finns en begreppsmedvetenhet hos läromedelsförfattarna då texterna arbetar med både nyckelord, fetstilade ord samt att man kan klicka på ord och få en förklaring eller definition av detta. Läromedlen använder även olika representationsformer i form av text, bild, videor, högläsning för att anpassa till eleverna. Analysen visar att läromedlen skiljer sig vad det gäller utvalda nyckelord och hur de arbetar med dessa. I diskussionen lyfts för och nackdelar med de digitala lärportalerna samt lärarens viktiga roll för språkutvecklande arbete.

Denna studie syftar till att undersöka hur naturvetenskapliga begreppskort kan hjälpa elever att appropriera nya begrepp inom ämnet biologi. I studien deltog tolv elever i årskurs åtta i en skola i södra Sverige. De medverkande eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till begreppskort under arbetets gång medan den andra gruppen fick vara referensgrupp utan begreppskort. Data analyserades med metodkombinationen kvalitativ textanalys tillsammans med en grundläggande statistisk analys.Undersökningsresultat visade en signifikant skillnad vad gäller antalet approprierade naturvetenskapliga begrepp mellan elevgrupperna där elevgruppen som använde begreppskort var den grupp som approprierat flest naturvetenskapliga begrepp. Denna förhållandevis lilla studie kan ses som ett avstamp till fler och större studier gällande naturvetenskapliga begreppskorts signifikanta roll i lärandet av naturvetenskapliga begrepp.

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. / The significance of mother tongue in the science teaching

<p>Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse.</p> / <p>The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science</p><p>The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.</p>

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena. Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse. / The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap och kartlägga hur elever i årskurs 1-3 kan utveckla förståelse för vattnets fasförändringar och kretslopp genom estetisk lärprocess och kommunikation. De frågor jag ville få besvarade var vilken kunskap om vattnets fasförändringar och kretslopp som kommer till uttryck i elevernas kommunikation i arbetet med en estetisk lärprocess och hur denna process kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap i det avsedda lärandeobjektet. Tidigare forskning om lärande och undervisning i naturvetenskap, de naturvetenskapliga begrepp som är relevanta för studien, samt elevers förståelse för dessa begrepp behandlas i studien under rubriken bakgrund. I bakgrunden behandlas även estetiska lärprocesser och språkutvecklande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning, samt skolans styrdokument. I studien förklaras hur elevers lärande i naturvetenskap kan möjliggöras med hjälp av socialt samspel och estetiska lärprocesser. Med mig själv i rollen som lärare och observatör har data samlats in genom förtest i form av ljudinspelade gruppintervjuer. Data har även samlats in genom observationer vid lektionstillfällen, samt videofilmning under elevers arbete med en estetisk lärprocess. Som eftertest videoinspelades en presentation av de bildserier eleverna producerat. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett sociokulturellt och variationsteoretiskt ramverk. I undervisningen användes variationsmönster som skapade möjligheter för eleverna att urskilja vad vattnets kretslopp och fasförändringar innebär. Genom estetisk lärprocess fick eleverna möjligheten att producera en bildserie där vattnets fasförändringar och kretslopp behandlades. Resultatet visar att elever utvecklar förståelse för det avsedda lärandeobjektet genom samarbete och kommunikation i arbetet med den estetiska lärprocessen. Resultatet visar också på att den estetiska lärprocessen kan användas som ett verktyg för att utveckla kunskap, samt kan erbjuda elever möjlighet att uttrycka sin förståelse om vattnets kretslopp och fasförändringar.