Bakgrund:Suicid är en självdestruktiv handling som leder till döden och som ofta är en konsekvens av psykiskt lidande och sjukdom. Suicid leder till ett stort lidande för efterlevande närstående. Därför behöver sjuksköterskor sträva efter att fånga upp dessa närstående och hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser efter att en person har begått suicid för att skapa förståelse för hur sjuksköterskor kan bemöta närståendes behov. Metod: Studien är baserad på sju självbiografier som analyserades enligt Dahlborg-Lyckhages metod att analysera berättelser. Resultat: Närstående beskriver en stor sorg över suiciden, känslor som skuld, skam men även lättnad upplevs efter en anhörigs suicid. Närstående beskriver hur omgivningen undviker dem och att de upplever sig utpekade och isolerade efter en anhörigs suicid. Närstående beklagar sig också över att det inte erbjuds professionellt stöd och hjälp utan att de själva måste söka det. Konklusion: De närstående är främst i behov av professionellt stöd i form av stödsamtal och gemensamma samtal med resten av familjen. Dessutom är de närstående i behov av socialt stöd i form av stödgrupper från till exempel SPES. Sjuksköterskans roll blir att stödja de närstående i deras sorgeprocess. / Background: Suicide is self-destructive act that leads to death and is usually a consequence of mental illness and disease. Suicide also leads to great suffering for the relatives left behind. The nurse’s role in cases like these is therefore to acknowledge and support relatives in their grieving process. Aim: Is to describe relatives’ lived experiences after their next of kin commits suicide in order to create an understanding on how nurses can respond to their needs. Method: The study was based on seven autobiographies. Dahborg-lyckhage’s method for analyzing narratives was used to analyze the chosen biographies. Results: The results describe the relatives’ feelings like guilt, shame, relief among others and reactions after their next of kin’s suicide. They experienced avoidance by people in their surroundings. They also lacked professional support to assist them in their bereavement and had to reach out for it themselves. Conclusion: Nurses have a role to fulfill with supporting relatives in their grieving process with aim to help on improving their wellbeing and relieve their suffering. Information about support groups and helpful organizations like SPES as a form of social support can be very helpful in achieving this.

South Africans are in dire need of organs and tissues for transplantation. The impact is felt by many, irrespective of colour, creed or religion. No known studies have been conducted amongst Baptists in South Africa to determine their point of view on the subject. My own personal experience as both a Baptist pastor and now as procurement operations manager of a bone tissue centre, has shown that most people are ignorant and uninformed about bone tissue donation and also, to a lesser degree about organ donation. This study seeks to ascertain what a representative group of Baptist delegates who attended the annual Northern Baptist Association Assembly in June 2005 think about organ and tissue donation. Their views were obtained by means of an empirical study. The results are interpreted to determine if they are in favour of or against organ and tissue donation. It is important to note their beliefs regarding the Scriptural position on donation and whether Christians could be encouraged from the Word to become organ and tissue donors or not. Donation of organs and tissue benefits not only the recipient or patient, but also affects the donor family, or next-of-kin. The study aims to determine if the respondents felt that organ and tissue donation holds pastoral benefits to the donor families and recipients. Baptists and other Christian denominations have a responsibility to preach God’s Word and to apply it to real-world situations. Death and donation of organs and tissue is a reality that our people face, often unprepared and less than properly informed. I trust that the findings of this study will be of assistance to pastors and teachers whose desire it is to inform and educate their congregations about the selfless gift of organ and tissue donation. / Dissertation (MA (Research in Practical Theology))--University of Pretoria, 2007. / Practical Theology / MA / unrestricted

Bakgrund: Cancer drabbar årligen mer än 50 000 familjer och när en person insjuknar drabbas alla runtomkring. Cancervård är en stor del av svensk sjukvård och har flera aktörer som patienter, närstående och sjukvårdspersonal. Cancervården innefattar många aspekter som diagnosbesked, behandling och psykosocialomvårdnad samt vilka aktörer som är involverade i de olika faserna och hur de ser på delaktighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av delaktighet vid cancervård.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats för att få fram ett resultat. De valda artiklarna relevans- och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Detta resulterade i sex artiklar med hög kvalitet och fyra artiklar av medel kvalitet. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Studien gav en bred bild av närståendes upplevelser av delaktighet och resultatet presenteras i fyra kategorier: Kommunikationens betydelse, känsla av otillräcklighet, delaktighet genom stöttning och att bli inkluderad.Konklusion: Närstående är en viktig del i vården av personer diagnosticerade med cancer. Närstående upplever i viss mån att de är inkluderade men att sjukvården bör bli ännu bättre på att inkludera dem. Sjukvården behöver bli bättre på att kommunicera och bli bättre på att se vad närstående behöver. / Background: Cancer affects more than 50 000 families every year and when a person is diagnosed everyone around is affected. Cancer care is a big part of the Swedish health care system and has multiple participants, such as patients, health care professionals and next of kin. Cancer care has many aspects, delivering the diagnosis, treatment and psychosocial care and who participates in what part.Aim: The aim with the literature review was to illuminate the next of kin perception of participation in cancer care.Method: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative approach to get a result. The chosen articles were reviewed for quality with the help of SBU:s reviewing templet. This resulted in six articles with high quality and four articles with medium quality. The database searches were performed in CINAHL and PubMed. Result: The review provided a broad picture of the next of kin experiences of participation and the result is presented in four separate categories: Communication, feeling of inadequacy, participation through support and to be included.Conclusion: Next of kin are an important part of the care of people diagnosed with cancer. Next of kin has a perception of participation to a certain degree, but the health care system needs to be more inclusive of next of kin, they need to improve their communication skills and to see what needs next of kin has.

Andersson, L & Milton, N. Upplevelser av att vara närstående till en person med cancer. En litteraturstudie i omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet personer som drabbas av cancer ökar och därmed även antalet närstående till personer med cancer. Tidigare studier påvisar vikten av att patienter med cancer har en närstående. Vidare visade en studie att de närstående som var involverade i patientens vård själva hade ett ökat vårdbehov. Det framkom även från en studie att det fanns samband mellan sjuksköterskors självsäkerhet och deras bemötande av närstående. Utifrån studierna kan kunskap om närståendes upplevelser behöva utvecklas för att kunna förbättra vården för närstående och eventuellt även för patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser av att vara närstående till en person med cancer.Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Inklusionskriterier och exklusionskriterier genomfördes. Vidare gjordes sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Studiernas kvalitet granskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Slutligen återstod 13 studier som användes i föreliggande litteraturstudie.Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier vilka är upplevelser av behov, känslor och strategier samt förändrad relation. Samtliga huvudkategorier hade underkategorier och totalt blev det sju underkategorier.Konklusion: Att vara närstående är en komplex situation där flera olika aspekter är inkluderade. För att på bästa sätt kunna bemöta närståendes upplevelser, krävs det att sjuksköterskan har förståelse kring närståendes upplevelser.Nyckelord: Cancer, hantering, närstående, omvårdnad, upplevelser / Andersson, L & Milton, N. Experiences of being the next of kin to a person with cancer. A literature review in nursing. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö university: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2020.Background: The number of people affected by cancer increases and thereby also the number of next of kin to people with cancer. Previous studies showed the importance for patients with cancer to have next of kin. Furthermore, a study showed that the next of kin were involved in patients care also had an increasing need for care themselves. In another study the data revealed that there is a connection between nurses’ confidence and their approach to the next of kin. With this in mind there is a need for knowledge about the next of kin’s experiences, to try to improve the care for next of kin and perhaps also for the patients.Aim: To compile studies about next of kin’s experiences about being the next of kin to a person with a cancer diagnosis.Method: The literature study is based on a qualitative approach. Inclusion criterias and exclusion criterias were made. Furthermore, searches were made in the databases PubMed and Cinahl. The quality of the studies were examined with SBU:s reviewed templet and the content were then analysed by using Graneheim and Lundman’s analysis model. Finally, only 13 studies remained.Results: The result is based on three headlines which are the experiences of needs, emotions and strategies and changed relationship. All of the headline’s hade subheadings and in total there were seven subheadings.Conclusion: To be the next of kin is a complex situation, with many different aspects. In order to best deal with the situation of the next of kin, it is necessary that the nurse understands the next of kin’s experiences.Keywords: Cancer, experiences, handling, next of kin, nursing.

Bakgrund:Alzheimers sjukdom leder till nedsatta kognitiva förmågor. Det påverkar framförallt minne och kommunikationsförmåga och begränsar gradvis individens förmåga att klara vardagen själv. Närstående är viktiga i vården av den drabbade och det innebär ett stort ansvar eftersom vårdbehovet hos den drabbade ökar ju mer sjukdomen fortskrider. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar och hämtad från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultat visade både negativa och positiva upplevelser men de negativa upplevelserna dominerade Utmaningar orsakade av vårdrollen ledde till varierande känslor av börda, ensamhet, isolering, förlust och sorg. Vikten av att få stöd beskrevs. Utveckling i vårdarrollen ledde till acceptens av situationen och acceptens av den anhörige oavsett vilken fas hon/han befann sig i. Diskussion: Ökad kunskap hos vårdpersonal samt bättre förståelse av symtomen som manifestera tidigt i sjukdomens förlopp kan leda till tidigt diagnos. Anhöriga och närstående behöver känna sig sedda och behöver mötas med empati och lyhördhet. Detta i sin tur kan leda till tidiga insatser av resurser och stöd som behövs. Kompetens och god kommunikation är väsentlig för att sätta in de specifika resurser och stöd som behövs och därmed främja hälsa hos närstående och anhöriga. / Background: Alzheimer's disease leads to impaired cognitive abilities. It mainly affects memory and communication skills and gradually limits the individual's ability to cope with everyday life itself. Relatives are very important in the care of the affected person and this means a great responsibility since the need for care of the affected person increases as the disease progresses. Aim: The aim was to illuminate the experiences of loved ones caring for a relative with Alzheimer's disease Method: A qualitative review of literature based on nine scientific articles from the databases Cinahl complete and PubMed.  Results: Results showed both negative and positive experience, however, the negative experiences were in majority. Challenges caused by the caring role led to feelings of burden, loneliness, isolation, loss and grief. The importance of receiving support was described. Development in role of caregiver led, to the acceptance of the situation, and the acceptance of the relative no matter what phase of the illness he/she was in.  Discussion: Increased knowledge of healthcare professionals and a better understanding of the symptoms that manifest early in the course of the disease can lead to early intervention by relatives. Relatives and their loved ones need to feel seen and need to be met with empathy and sensitivity. This in turn can lead to early deployment of the resources and support needed. Competence and good communication are essential for putting in place these specific resources and support that is needed and thereby promoting the health of the relatives and their loved ones.

Bakgrund Akutmottagningen är en central punkt i hälso- och sjukvården och där sker en ständig samverkan med andra vårdenheter så som ambulansen. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården behöver kompetens som innefattar avancerade kliniska färdigheter, förmåga att skapa ett helhetsgrepp i en akut situation och medicinska kunskaper. Enligt tidigare studier framkommer anhörigas behov av information, kommunikation och bemötande inom akutsjukvården. Sjuksköterskan bör eftersträva ett partnerskap med övriga professioner samt patient och anhöriga inom akutsjukvården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av när anhöriga är delaktiga i det akuta omhändertagandet prehospitalt och på akutmottagning. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturstudien har kvalitativa orginalstudier inkluderats Resultat Från analysen identifieras två tydliga huvudkategorier; sjuksköterskors positiva och negativa upplevelser av delaktiga anhöriga i det akuta omhändertagandet. Orealistiska förväntningar, kommunikationshinder, exkludering av anhöriga, tidskrävande, en potentiell ojämlik omvårdnad, informationsutbyte och tidssparande, integrerat partnerskap, närvaro av anhöriga skapar en bättre omvårdnad och det känslomässiga utbytet var underkategorier som identifierades. Sjuksköterskor såg det som positivt när anhöriga deltog och kunde förmedla information kring patienten, samtidigt fanns negativa upplevelser kring att anhöriga förmedlade irrelevant information. Slutsats Sjuksköterskors upplevelser av delaktiga anhöriga skiljer sig åt. Både fördelar och nackdelar med anhörigas närvaro beroende på hur den akuta situationen ser ut framkom. Upplevelserna är individuella och skulle kunna bero på olika personlighetstyper hos sjuksköterskor / Background The emergency department is a central point in the health care system and there is a constant collaboration with other units such as the ambulance. Nurses working in emergency care need skills that include advanced clinical skills, the ability to create a holistic approach to an emergency situation and medical knowledge. According to previous studies, relatives need for information, communication and treatment in emergency care emerge. The nurse should strive for a partnership with other professions as well as the patient and relatives in the emergency care. Aim The aim of the literature study is to describe nurses’ experiences of when relatives areinvolved in the acute care prehospitalt and in the emergency department.MethodThe degree project has been carried out as a structured literature study whit elements ofthe methodology used in systematic reviews. Qualitative original studies have beenincluded in the literature study.ResultsFrom the analysis two clear main categories were identified; nurses` positive and negativeexperiences of participating relatives in the emergency care.: Unrealistic expectations,communication barriers, exclusion of relatives, time consuming, a potentially unequalcare, information exchange and time saving, integrated partnership, presence of relatives creates better care and the exchange were subcategories that were identified. Nurses saw it as positive when relatives participated and were able to convey information about the patient, at the same time there were negative experience about relatives conveying irrelevant information. Conclusions Nurses´ experiences of participating relatives differ. Both advantages and disadvantages of the presence of relatives depending on what the emergency situation looks like emerged. The experiences are individual and could depend on different personality types of nurses.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och närstående genom förebyggande och lindring av lidandet i ett tidigt skede vid livshotande sjukdomar. Patienter inom palliativ vård har ofta närstående omkring sig vilket är de närmaste personerna i patientens umgänge. Närstående har en viktig betydelse för patientens mående och välbefinnande och de har därav en viktig roll inom vården. Att vara närstående till en palliativ patient kan ha olika inverkan på närstående. Närstående blir ofta själva drabbade på något vis av att befinna sig i denna situation.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser i samband med palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet, varav tio var av kvalitativ metod och en var mixad metod. Författarna använde sig av Fribergs (2017) tillvägagångssätt under analysförfarandet.  Resultat: Tre huvudteman med åtta underteman identifierades i resultatet; Sista tiden tillsammans med subtemana; Meningsskapande och kvalitetstid samt Närvaro vid dödstillfället. Det andra huvudtemat är Känslor i samband med palliativ vårdmed subtemana; Skuld och åsidosättning, Stöd i sorghanteringensamt Efter patientens bortgång. Det sista huvudtemat består av Mötet med vårdpersonal med subtemana; Delaktighet och bekräftelse, Oro och maktlöshet ochKommunikation och information. Diskussion: I metoddiskussionen behandlas författarnas samarbete och gjorda överväganden i arbetet tillsammans med arbetets styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen tar upp stöd och sorg som kopplats till Erikssons caritativa teori. Resultatet diskuteras även mot bakgrunden samt ny forskning där författarna även tar upp kulturella och religiösa aspekter på palliativ vård. / Background: Palliative care aims to improve the patients and the next of kin’s quality of life, through prevention and relief of suffering at an early stage in life-threatening sickness. Patients in palliative care are often surrounded by next of kin’s, which are the closest persons in the patient’s relations. Next of kin have a great importance for the patient's mood and well-being, thus they have an important role in nursing. To be a next of kin to a patient in palliative care can impact the next of kin in different ways. The next of kin often becomes affected in some way by being in this situation.  Aim: The aim of this study was to describe next of kin’s experiences in conjunction with palliative care. Method: The chosen method for this essay was a literature review. Eleven scientific articles were included in the result of the essay, ten which was of qualitative method, and one of mixed method. The authors used Friberg’s (2017) approach during the analysis procedure. Results: Three main themes with eight subthemes were identified in the result; The last time together with the subthemes;Meaning and quality timeand Presence at the time of death. The second main theme is; Feelings in conjunction with palliative care with the subthemes; Guilt and putting aside own needs, Support in grief management and After the patient passed away. The final main theme consists of the Meeting with health professionalswith the subthemes; Participation and affirmation, Worry and powerless andCommunication and information. Discussion: The method discussion presents the authors work procedure and their considerations along with strengths and weaknesses of the essay. The results discussion procures support and guilt related to the caritative theory of Eriksson, as well as traditional and religious aspects of palliative care.

Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

Närmare var femte person av den vuxna befolkningen vårdar eller stödjer en svårt sjuk person i hemmet. Närstående är många gånger en förutsättning för att vården av patienten i hemmet skall kunna bedrivas. Situationen är unik och komplex då närstående har en stödjande roll för den sjuke men samtidigt själva är i behov av stöd. Oro och ångest är uttalat hos närstående som vårdar sin nära i livets sista tid och att ge omfattande omsorg kan ge negativa konsekvenser på hälsa och livskvalitet. Mindfulness, medveten närvaro, är en metod som är starkt relaterad till ökat välbefinnande och upplevd hälsa. Den kan fungera som en buffert mot negativ stress och har setts som ett lovande stöd även för informella vårdare. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av mindfulness och om mindfulness kan vara en hjälp mot oro hos närstående till patienter vårdade i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden hade en explorativ induktiv ansats med både en kvalitativ och en kvantitativ design. Informanterna var sex närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ vård. Instrument som användes var GAD-7 för att skatta generaliserad ångest före och efter interventionen, en kortare internetbaserad mindfulnessövning från Vårdguiden 1177 samt en semistrukturerad intervjudel som utfördes efter att övningen praktiserats under fjorton dagar. Materialet bearbetades genom systematisk textkondensering och beskrivande statistik. Resultatet visade att alla informanter upplevde oro i någon form, både före och efter interventionen. Graden av oro hade dock minskat. Enligt Wilcoxons rangsumme-test är det 72 procents sannolikhet att mindfulness minskar oro. Mindfulnessövningen upplevdes lugnande, lätt att praktisera och beskrevs påverka både kropp och själ. Den gav möjlighet till reflektion över närståendes egen person, relation och situation. Övningen kändes viktig och gav möjlighet till egen tid. Att slippa oron, om så bara för en stund, upplevdes värdefullt. Alla informanter ansåg att metoden kunde tillämpas i den palliativa vården. Slutsatsen är att metoden kan vara en kompletterande åtgärd mot oro att erbjuda närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden upplevdes lätt att praktisera, ha god effekt mot oro även efter en kort tids praktiserande och kunde utföras utan att närstående lämnade hemmet, vilket närstående ansåg svårt. Metoden skulle vara kostnadseffektiv och lätt att implementera i den palliativa verksamheten. En större studie krävs dock för att kunna beräkna den statistiska signifikansen samt för att bekräfta trovärdigheten av resultatet.

Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan. / Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.