The welfare of the elderly population is one of the most important goals of the public health services. At macro level the Swedish National Board of Health and Welfare state that the premier goal is for elderly people to have dignified and comfortable lives. They should have a life with a sense of value and feel confident. These ethical values which are expressed on macro level or as normative ethics are expected to prevail at micro level. In our study the micro level is the caring encounter between the elderly patient, next of kin and nurses. Ethical values and morals are important aspects that influence the quality of care, videlicet in empiric ethics. The aim of study (I) was to identify and describe the ethical values experienced by the older person in the daily interaction with nurses in a ward for older people during caring encounters. In study (II) the aim was to identify and describe the governing ethical values that next of kin experience in interaction with nurses who care for elderly patients at a geriatric clinic. Study (I) which was an empirical observational study included follow-up interviews. Twenty-two older people participated voluntarily. In study (II) interviews with fourteen next of kin were conducted. In both studies Constant comparative analysis, the core foundation of grounded theory was used. Five categories; Being addressed, receiving respect, desiring to participate, increasing self-determination and gaining self-confidence formed the basis for the core category in study (I): Approaching. Approaching concerns the way people become closer to each other in a physical space .It also includes how people become closer to each other in a dialogue, which involves verbal or bodily communication. Approaching indicates the ethical values that guide nurses in their caring encounters with older people. This ethical value is noted by the older person and has an individual value, as well as leading to improved quality of their care. The older person will be confident and satisfied with the caring encounter if the desired components in the nurse’s approaching are exhibited. Four categories were identified in study (II): Receiving, showing respect, facilitating participation and showing professionalism. These categories formed the basis of the core category: “Being amenable”, a concept identified in the next of kin’s description of the ethical values that they and the elderly patients perceive in the caring encounter. Being amenable means that the nurses are guided by ethical values; taking into account the elderly patient and next of kin. Nurses who focus on elderly patients’ well-being as a final principle will affect next of kin and their experience of this fundamental situation.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom. Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats. Sex utav studierna var från Sverige och övriga var från Australien, Italien, Kanada, Hong Kong och Nederländerna. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier, närståendes upplevelser av en ny roll, närståendes upplevelser i samband med vårdandet och närståendes upplevelser av vårdteamet. Varje kategori består av underkategorier. Närståendes upplevelser av en ny roll som beskriver om förändringar och utmanade situationer där närstående genomgick en rollförändring från att vara närstående till att  vara vårdare. De ställde höga krav på sig själva när det gällde omvårdnadsansvaret av den sjuke. Likaså trodde de att människorna i deras omgivning hade samma krav på dem. Upplevelser av att vårda en närstående i hemmiljö visade att det var både den sjukes och närståendes önskan om att den sjuke skulle vårdas hemma. Närstående begränsade sina aktiviteter för att vårda den sjuke vilket hade inverkan på deras liv. Detta kunde leda till att närstående drabbades av fysiska och psykiska belastningar på grund av de påfrestningarna de upplevde när den sjuke blev sämre eller de påfrestningarna som förekom i relation till de professionella vårdarna. Närståendes upplevelser av vården tar upp att närstående upplevde att de ville vara mer delaktiga i omvårdnaden av den sjuke och behöver information samt bättre kommunikation från de professionella vårdarna. Diskussion: Övergångsprocessen som närstående går igenom när de vårdar den sjuke i livets slutskede kunde ses som en utmaning för de. Trots att det kunde påverka deras liv negativt eftersom närstående ville ge den sjuke en god omvårdnad men upplevde att de inte alltid lyckades med detta. För att underlätta närståendes övergångsprocess är det viktigt att sjuksköterskan får dem att känna sig delaktiga i omvårdnaden genom att etablera en bra relation med närstående och ge dem kontinuerlig individuell anpassad information.

Background: Since the end of the 1990`s the self-harm among adolescents have increased. Research is needed on how to improve the ability to care for these patients. That is why it is important to investigate how patients who self-harm and the next of kin are encountered by the caregivers. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of encounters with caregivers at self-harm. Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies. Five autobiographies were analyzed in accordance with a description by Dahlborg-Lyckhage. Four of these were written by self-harmers and one by a next of kin. Results: Three themes and twelve subthemes emerged which describe both negative and positive experiences of encounters with caregivers. The themes were resignation, impotence and consideration. Negative attitudes and unprofessional manners were often experienced by both the self-harmers and the next of kin. This led to experiences of disappointment, disrespect and powerlessness. When the caregivers confirmed and displayed understanding, the self-harmers and next of kin experienced consideration in the encounter. Conclusion: As a caregiver it is very important to keep in mind that all patients and their next of kin are individuals. The caregivers need to be professional, display understanding and support. More research increase knowledge and understanding and results hopefully in caring encounters. Keywords: adolescents, autobiography, next of kin, nursing staff, self-injury.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. Slutsats: En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj. / Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46). Resultatet visade att båda närstående grupperna använde mer optimistisk-, självtillit och konfrontativ stil. Närstående till patienter med stroke skattar sitt psykiska välbefinnande högre än närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt(p=0,024). Det framkom flera låga och moderata negativa statistiska signifikanta samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och hanteringsförmåga. De psykiska skalorna (SF-36) hade fler statistiska samband med coping stilar(JCS) än de fysiska skalorna. Konklusionen visade att närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre på den psykiska välbefinnande än närstående till patienter med stroke.  Generellt var att lägre användning av copingstilar hade mer samband med högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. / The aims of the study were to compare handling ability and health-related quality of life in next of kin to patients with chronic heart failure and stroke, as well as study correlations between handling ability and health-related quality of life. Method: A comparative and correlative design with quantitative approach was used. To measure handling ability and health-related quality Jalowiec Coping Scale (JCS) and Short Form-36 (SF-36) were used. The study group was next of kin to patients with chronic heart failure and stroke (n = 46). The results showed that both groups use most optimistic, self- reliant and confrontative coping styles. Next of kin to patients with stroke estimated mental health significantly higher than next of kin to patients with chronic heart failure (p = 0.024). There were several significant negative low-and moderate correlations between health-related quality of life and handling ability. In SF-36, the mental scales were more significantly associated with coping strategies (JCS) than the physical scales. Conclusions: Next of kin to patients with chronic heart failure rated health-related quality of life lower in the scale mental health than next of patients with stroke. Lower use of coping styles were more associated with higher health- related quality of life. / Att leva med långvarig ohälsa- hanteringsförmåga/resurser och upplevd livskvalitet

Bakgrund: Palliativ vård innebär en vårdform som syftar till att   främja en god livskvalité för patienter och närstående som drabbats av   obotlig och livshotande sjukdom. Idag föredrar allt fler att vårdas i det   egna hemmet och närstående involveras därför allt mer i vården av patienten.   Att en förtroendefull vårdrelation mellan sjuksköterskan, patienten och   närstående skapas tidigt ligger till grund för en trygg och god palliativ   vård. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av att bli en   informell vårdgivare vid palliativ vård i hemmet. Metod: Den valda metoden för studien var en   litteraturöversikt. Utifrån litteratursökningar i databaserna PubMed, CINAHL   Complete och Nursing and Allied Health valdes 11 kvalitativa vetenskapliga   artiklar ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades   enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman: Påverkan på den egna livssituationen,   rollförändringen, psykisk och fysisk påverkan. Den upplevda ensamheten i   relation till andra. Betydelsen av stöttande relationer och det betydelsefulla resultatet av att ha   vårdat i hemmet. Den vårdande rollen hade en stor inverkan på närståendes   liv och medförde ofta en känsla av otillräcklighet. De upplevde sig som ensamma   i sin vårdanderoll och upplevelsen av vårdtiden färgades av det stöd de   erhållit. Trots att det var en påfrestande tid var vården i hemmet inget de   ångrat. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Bridges   transitionsteori. Närstående var i stort behov av stöd och avlastning och   ansåg sig inte förberedda på vad vården i hemmet innebar i sin helhet. Det   var viktigt att de tillät sig själva tid för återhämtning och tog emot det   stöd som erbjöds. Sjuksköterskans stödjande roll kan vara avgörande i   närståendes förmåga att orka med vården i hemmet. / Background: Palliative   care aims to promote a good quality of life for patients who suffer from   incurable and life-threatening illness, and their relatives. Today, more and   more people prefer to be cared for in their own homes, and families are   therefore increasingly involved in the care of the patient. The creation of a   trustworthy relationship between the nurse, patient and next-of.kin´s is the   basis for a safe palliative care. Aim: To   illuminate next-of-kin´s experiences of becoming an informal caregiver in palliative care at home. Method: The chosen   method for the study was a literature review. Based on literature searches in the databases PubMed, CINAHL Complete and Nursing and Allied Health, 11   qualitative scientific articles were selected that responded to the purpose.   The articles were analyzed and thematized according to Friberg's method. Results: The results  were presented in four themes: Impact   on their own life situation, role change, psychological and physical impact.   The perceived loneliness in relation to others. The importance of supportive   relationships and the significant   result of having a home care. The caring role had a major impact on the   lives of the next-of.kin´s and often led to a sense of insufficiency. They   felt lonely in their caring role and the experience of homecare were colored   by the support they received. Although it was a stressful time, the care at   home was nothing they regretted. Discussion: The result   was discussed based on Bridge's transition theory. Relatives were in great   need of support and relief and did not consider themselves prepared for what   the care at home meant in its entirety. It was important to allow time for   recovery and to accept the support offered to them. The nurses supportive   role can be crucial for the next-of kin´s ability to cope with home care.

Mötet med närstående till patienter som avlidit är ett stressfyllt möte, både för närstående och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att närstående önskade få tydlig information och söker trygghet hos varandra. Närstående upplevde sjuksköterskan som en stor källa för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den professionalitet och säkerhet hon förmedlar var av stor vikt för närståendes upplevelse av hela vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvårdssjuksköterskors reflektioner från möten med närstående till patienter som avlidit. En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes. Informanterna i denna studie kunde alla klassificeras som skickliga och expertsjuksköterskor enligt Benners utvecklingsstadier för sjuksköterskan. Informanterna beskrev möten som kunde delas in i följande huvudteman för att ge stöd till de närstående som, trygghet, lyhördhet, stillhet och lugn. Med hjälp av dessa huvudteman upplevde informanterna att de kunde skapa optimala förutsättningar för att skapa stillhet och lugn. / Meeting patient’s next of kin after decease is a stressful meeting for both the next of kin and the advanced practice nurse. Preceding research showed that the next of kin sought to receive information that was easy to understand and that they seek solace from each other. The advanced practice nurse was experienced as a great source of comfort and support in the grieving process by next of kin. Professionalism and support mediated by the advanced practice nurse was of great importance for the next of kin’s experience of the hospitalization period. The aim of this study was to describe experienced intensive care unit nurses reflections of meeting next of kin to patients who are diseased. An interview study with a qualitative approach was done. The informants in this study could all be classified as the skilful and the expert nurse according to Benners stages of progression for the nurse. The informants described main themes to support and comfort the next of kin, they were; feeling secure, attentiveness, stillness. With the aid of these categories the informants experienced that they could create the optimal conditions in creating stillness in the storm that the next of kin are in after death has occurred.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Bakgrund: Intensivvård är en avancerad behandling med noggrann övervakning av kritiskt sjuka patienter. Patienterna är i ett utsatt läge och i beroendeställning av vårdpersonal såväl sina närstående. Tidigare studier tar upp vikten av delaktighet men utifrån ett patientperspektiv. Det har erfarits att närstående inte görs delaktiga i vården som de skulle kunnat vara. Det saknas även studier där närståendes delaktighet undersökts. Att vara närstående till en kritiskt sjuk person kan vara svårt och det är intensivvårdssjuksköterskans ansvar att göra de närstående delaktiga. Negativa effekter kan ske för de närstående som inte får vara delaktiga, så kallat “post-intensive care syndrom”. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i vården av en vuxen kritiskt sjuk person på intensivvårdsavdelningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Att finnas till för patienten, Involverad i kommunikationen med vårdpersonal samt Delta i den fysiska omvårdnaden. Slutsats: Närståendes upplevelse av delaktighet har en betydande roll för intensivvården. Närstående känner sig delaktiga genom att få vara med fysiskt i omvårdnaden men även att vara passiv. De uppskattar att få information, att få valmöjligheter och på så sätt känna sig delaktiga. Närståendes delaktighet speglades även när de var nära, uppmuntrade och förde patientens talan. Att ta vara på närstående och göra dem delaktiga på intensivvårdsavdelningen är något att ta lärdom av. / Background: Intensive care involves an advanced treatment and close monitoring of critically ill patients. Patients are in a vulnerable position that depends on both their next-of-kin as well as advanced health care. Previous studies address the importance of participation but from a patient perspective. Former experiences from intensive care have pinpointed that relatives are not as involved in the care as they could be. There currently are few studies where the participation of relatives has been investigated. Being close to a critically ill person can be difficult and it is the intensive care nurse´s responsibility to involve the relatives. Negative effects can occur for the relatives who are not allowed to participate, so called “post-intensive care syndrome”.  Aim: The aim of the study was to describe relatives' experiences of participation in the care of an adult critically ill person in the intensive care unit. Method: A systematic literature study with a qualitative approach from 15 scientific articles. The articles have been analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry´s method. Results: The results showed three main headings: To be there for the patient, Part taking in the communicational aspects with the care givers and Participate in physical care. Conclusion: Relatives' experience of participation has a significant role for intensive care. Relatives feel involved by being physically engaged in the care, but also by being passively active. They appreciate recieving information, having choices and through that feeling more involved. The participation of relatives was also reflected when they were close, encouraged and brought the patient´s voice. Taking care of relatives and making them involved in the intensive care unit is something to learn from.