<p>The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews. The results indicated that the relatives of substance abusers could receive help from a majority of the agencies but that most of the approaches to helping them were lacking in structure. Another result showed that relatives could not be accepted as clients at a majority of the agencies which presented a difficulty to working with relatives of substance abusers.</p>

<p>Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner. Studien visade att närstående genomgår en process som har stora likheter med och följer den transitionsprocess som personen med demenssjukdom går igenom. Initialt upplevde närstående oro, ovisshet,ensamhet och osäkerhet och man upplevde brist på stöd. För att lindra dessa upplevelser krävs indirekt stöd riktat mot den sjuke och direkt stöd riktat mot den närstående. Tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med att sjukdomsprocessen fortskrider. Att ha tillgång till en person som kan fungera som lots mellan de olika övergångar närstående går igenom var betydelsefullt.</p> / <p>Living together with a younger spouse who is suffering from dementia requires that relatives are offered support. The aim of this Participatory Action Research (PAR) project was to, in collaboration with relatives, plan support for relatives to persons with dementia below 65 years of age. PAR is an interactive research method based on reflection, analysis and action. Two groups of relatives participated in focus groups at three occasions and data were content analysed. Relatives were wives or husbands to a younger person with dementia. Findings showed that relatives pass through a similar transition process as the person. It is important to offer individualized support initially, support that needs to be changed as the disease proceeds. Furthermore, the study showed that if relatives shall manage their own anxiety, uncertainty, and feelings of loneliness, emotional support is necessary. However, it is impossible to just offer direct support to the relatives without considering the sick persons’ needs. Finally, a personal guide that could follow the couple trough the entire process would be of importance.</p>

The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews. The results indicated that the relatives of substance abusers could receive help from a majority of the agencies but that most of the approaches to helping them were lacking in structure. Another result showed that relatives could not be accepted as clients at a majority of the agencies which presented a difficulty to working with relatives of substance abusers.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer. Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006). Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats och strukturerats utifrån den teoretiska referensramen. Teoretisk referensram: Den palliativa vårdens fyra hörnstenar; Symtomkontroll, teamarbete, kommunikation/delaktighet och närståendestöd. Resultat: Samtliga områden visade på stora brister i omvårdnaden om den äldre personen. Sjuksköterskan var ofta ensam i beslutet angående symtomlindring. De äldre kände sig i vägen och till besvär. Vårdpersonalen önskade mer handledning av sjuksköterskan. Närstående saknade information och delaktighet i beslut som rörde livsuppehållande åtgärder. Diskussion: Kunskap, information och kommunikationsbrist har visat sig leda till bristande omvårdnad kring den äldre personen på vård- och omsorgsboenden. Tydligare riktlinjer, samtal och en sammanhållen arbetsgrupp behövs för att kunna möta den äldre personens individuella behov. / Background: The population of elderly people is increasing and many of those suffer from multiple illnesses, thereby the need for professional and high quality care increases. The elderly suffering from multiple illnesses usually live their final years in nursing homes, and are not cared for throw a palliative approach, despite the need for it. Palliative care is often associated with people younger than 65 years and with an incurable disease, such as cancer.  Aim: To illustrate how elderly people are cared for during end- of- life in nursing homes, from the elderly, next of kin and nursing staff perspective. Method: A literature review inspired by Friberg (2006). Ten qualitative articles and one quantitative article have been analyzed and structured using the theoretical framework. Theoretical framework: The corner stones of palliative care; symptom control, teamwork, communication / involvement and support to next of kin. Result: All areas were lacking in the care of the elderly. The nurse was often alone in the decision making process regarding symptom relief for the elderly. The elderly felt that they were in nuisance and in the way for the staff. The caring staff wanted more guidance from the registered nurse. Next of kin were missing information and participation in decision making process concerning life prolonging measures. Discussion: Lack of knowledge, information and communication are shown and was leading to inadequate caring for the elderly in nursing homes. Clearer guidelines, dialogue, and a good teamwork are needed to meet the older person's individual needs.

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner. Studien visade att närstående genomgår en process som har stora likheter med och följer den transitionsprocess som personen med demenssjukdom går igenom. Initialt upplevde närstående oro, ovisshet,ensamhet och osäkerhet och man upplevde brist på stöd. För att lindra dessa upplevelser krävs indirekt stöd riktat mot den sjuke och direkt stöd riktat mot den närstående. Tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med att sjukdomsprocessen fortskrider. Att ha tillgång till en person som kan fungera som lots mellan de olika övergångar närstående går igenom var betydelsefullt. / Living together with a younger spouse who is suffering from dementia requires that relatives are offered support. The aim of this Participatory Action Research (PAR) project was to, in collaboration with relatives, plan support for relatives to persons with dementia below 65 years of age. PAR is an interactive research method based on reflection, analysis and action. Two groups of relatives participated in focus groups at three occasions and data were content analysed. Relatives were wives or husbands to a younger person with dementia. Findings showed that relatives pass through a similar transition process as the person. It is important to offer individualized support initially, support that needs to be changed as the disease proceeds. Furthermore, the study showed that if relatives shall manage their own anxiety, uncertainty, and feelings of loneliness, emotional support is necessary. However, it is impossible to just offer direct support to the relatives without considering the sick persons’ needs. Finally, a personal guide that could follow the couple trough the entire process would be of importance.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd, vid palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Närstående och anhörigvårdare uttrycker behov av emotionellt stöd och brist på egen tid för återhämtning på grund av vårdarrollen. Att få information och undervisning om sjukdomen och sjukdomens symptom visade sig vara en viktig faktor som påverkade närståendes trygghetskänsla för att ge god palliativvård i hemmet. Slutsats: Studien visar att vårdarrollen kan vara en mycket påfrestande upplevelse med konsekvenser i form av ohälsa. Genom att ge stöd och utveckla en familjecentrerad palliativ vård kan sjukvårdspersonal minska närståendes sårbarhet och förebygga hälsa. Klinisk betydelse: Det är angeläget att främja sjuksköterskors medvetande om närståendes utsatthet och behov av stöd, för att vårdpersonalen lättare vägleda och stötta närstående. / Background: Cancer is one of Sweden's and the world's most common diseases. The ability to cure the disease has increased in recent years, but to cure the disease is not always possible. Caring force then changes to the palliative care with the aim of preventing and relieving suffering. Big part of cancer patients choose to receive palliative care in the home at the end of live and this is sensitive period for both patient and relatives. In order to provide the care have relatives and carers great need of support. Aim: Highlighting relatives need support, in palliative terminal care in the home. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Results: Family care givers experiences and express the need for emotional support and lack of time for recovery due to caring role. Gaining access to information and education about the disease and the symptoms of the disease appeared to be an important factor affecting closely related to confidence to provide good palliative care in the home. Conclusion: The study shows that caring role can be a very stressful experience with the consequences in the form of ill-health. By providing support and develop a family-centered palliative care can reduce health care professionals affiliated vulnerability and prevent health. Clinical significance: It is state to promote nurses awareness about relatives vulnerability and need for support. By mapping the various aspects of closely related experiences and needs can caregivers help guide and support related individually through the strenuous life situation.

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo &amp; Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010). / The overall aim was to investigate municipal guidelines for paid dependent care which were available online, i.e. documents regarding situations where a relative is hired to care for a next-to-kin. The overall aim has been built on the following three research questions regarding how municipalities describe: 1) which situations qualify for paid dependent care, 2) how the elderly person’s needs are met in case of paid dependent care and 3) how the dependent caregivers’ rights and well-being are ensured? There is no legal basis for demanding cash-for-care setting, and the local self-government determines whether the municipality offers this form of care. Recently, paid dependent care has been restricted and banned in several Swedish municipalities, and according to some statistics paid dependent care is allowed in 55–65 % of the Swedish municipalities. It is mostly women of foreign origin who are dependent caregivers nowadays, and feminist care research and the media lift up cash-for-care settings as a trap for women and for migrant integration. The study included guidelines from a total of 21 municipalities, which were analyzed using qualitative content analysis according to Elo &amp; Kyngäs (2007). The guidelines analysed were found from the websites of Sweden's 121 medium and large municipalities (more than 20 000 inhabitants). The results were processed using feminist theory (Hirdman 2012). The results show that overall there are few guidelines available in Sweden's municipalities and that the regulations differ in the different municipalities’ guidelines. The guidelines that are available often contain general or vague descriptions. One conclusion is therefore that many municipalities ensure their own discretion and prevail through vague and general rules in their guidelines. From a feminist perspective, these different municipal policies create unfair structures and differences in conditions and terms for the elderly and their family caregivers regarding cash-for-care settings. Finally, the result shows that the few detailed descriptions prioritize elder people's rights over their caregivers'. Ensuring the paid dependent caregivers’ rights is mainly described to be done by checking and controlling them. In other words, the paid dependent caregivers are often invisible in the guidelines, are often regarded as pseudo-employees and therefore fall between the cracks in terms of their need for support (Sand 2010).

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 40 miljoner människor runt om i världen är i behov av palliativ vård varje år. Närstående har en betydelsefull roll i den palliativa hemsjukvården och kan vara en stor tillgång för patienten men också för sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie grundad på tio kvalitativa empiriska studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom manifest innehållsanalys. Sökningarna har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet genererade tre kategorier; En omvälvande period i livet, En värdefull relation och En vårdande roll. Ur dessa genererades fyra underkategorier; En emotionell chock, Hemmet som en trygghet, Ansvar och Delaktighet. Konklusion: De närstående handskades med mycket känslor under hela vårdförloppet, men även efter döden. Behovet av stöd var stort och relationen med sjuksköterskan var en viktig komponent för att den palliativa vården i hemmet skulle fungera väl. Känna delaktighet, bli sedd samt att få tillräcklig och adekvat information var väsentligt för att uppleva relationen som god. Kunskap om hur närstående upplever palliativ vård i hemmet underlättar för sjuksköterskans arbete med att skapa och bygga en relation, ge stöd men också kunna ta tillvara på den resurs som närstående kan vara i omvårdnaden av patienten. / Backgrund: Palliative care is defined as a holistic care. The purpose of which is not to cure but to give as good quality of life as possible by relieving suffering. The World Health Organization estimated that around 40 million people worldwide are in need of palliative care every year. The patient ́s next of kin has a significant role in palliative home care and can be a great asset for the patient but also for the nurse ́s job. Aim: The aim was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature review with 10 qualitative studies was conducted and the result was compiled through a manifest content analysis. The databases Cinahl and PubMed were used for the article search. Result: The result were compiled into three categories, A transformative period in life, A valuable relationship and A caring role. From these, four subcategories were generated, Emotional shock, The home as a security, Responsibility and Participation. Conclusion: The relatives dealt with a lot of emotions throughout the care process and also afterwards. The need for support was great and the relationship with the nurse was an important component for the palliative care at home to work well. Being seen, feeling involved and getting sufficient and adequate information was essential to experience the relationship as good. Knowledge of how next of kins ́ experience palliative care at home facilitates the nurse's work in creating and building a relationship, providing support but also being able to make use of the resource that next of kins ́ can be in the care of the patient.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter och närstående. Närstående har en mycket viktig roll i vårdandet vilket kan påverka deras hälsa, välbefinnande och livskvalité. Tidigare forskning har visat att om närstående får stöd från vården kan de vara bättre rustade för att stödja patienten. Det är därför viktigt att uppmärksammas och involveras i vården. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av behov av stöd från sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt har utförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL Complete och Pub Med har använts för insamling av resultatartiklar. Artiklarna som använts är publicerade mellan perioden 2007–2017. Data analyserades i enlighet med Fribergs (2012) metod där likheter och skillnader identifierades. Resultat: Resultatet presenteras i: Upplevelse av behov av stöd från palliativa hemsjukvårdsteamet, upplevelse av behov av kommunikation och information, och upplevelse av ansvar. Närstående upplevde sig delaktiga i vården med hjälp och stöd från vårdpersonal, vilket medförde ökad trygghet för närstående. De upplevde oro, rädsla, stress och frustration när de fick bristfälligt stöd från sjuksköterskan. Det tunga ansvaret och bristande stöd från sjuksköterskorna bidrog till att de försummade sina egna behov, vilket ledde till minskat välbefinnande och ökad sårbarhet. Diskussion: Författarna diskuterar litteraturöversiktens svagheter och styrkor med utgångspunkt i Erikssons (2015) teori om människans lidande.  Den utgör en referensram i diskussionen av resultaten tillsammans med uppsatsens bakgrund, de vetenskapliga artiklarna; Diskussionen förs   utifrån kritiskt värderande argument. Det framkom att tydlig information och kommunikation gällande patientens hälsa var ett önskemål från närståendes perspektiv. Närstående önskade också  vara delaktiga i patientens omvårdnad och erbjudas stödjande samtal för att komma vidare i vårdandet och i sin egen sorgeprocess. / Background: The goal of the palliative care is to alleviate suffering and promote quality of life for patients and next of kin. Next of kin have a very significant role in caring, which can affect their health, well-being and quality of life. Previous research has shown that if next of kin receives support from the palliative home healthcare, they may be better equipped to support the patient, ensure that they are attentive and involved in care. Aim: To describe next of kins experiences of need of support from nurses in palliative homecare Method: A literature review was performed with ten qualitative scientific articles. The databases CINAHL Complete and Pub Med have been used for the collection of scientific articles. The articles used have been published between the period 2007-2017. Data were analysed in accordance with Friberg's (2012) method in which similarities and differences were identified. Results: The result is presented in: experience the need of support from the palliative home care team, experience of information, communication, and experience of responsibility. Next of kin felt that they participate in caring with the help and support from health professionals, which resulted in increased security for next of kins. They experienced concern, fear, stress and frustration when they received poor support from the nurse. The heavy responsibility and lack of support from nurses contributed to neglecting their own needs, resulting in reduced well-being and increased vulnerability. Discussion: The authors discussed the weaknesses and strengths of the literature review based on Eriksson's (2015) description on theory about human being, suffering theory as a theoretical framework, related to the background and scientific articles based on critically-evaluating arguments. Clear need of information and communication regarding the patient's health was a wish from the relatives' perspective. They also wanted to be involved in the patient's responsibility and supportive talks to process their care process.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de allra sjukaste patienterna, som på grund av sjukdomens svårighetsgrad inte kan vårdas på en vårdavdelning. Den avancerade och högteknologiska miljön är för många människor främmande och skrämmande och kan i kombination med att behöva bekanta sig med tanken på att patienten kan avlida kan upplevas påfrestande för närstående. Med närstående menas de personer som patienten uppger som sina närmaste. I Sverige tillämpas nationellt vårdprogram utvecklat av Socialstyrelsen, där närståendestöd utgör en viktig del.  I och med covid19-pandemin har ett behov uppstått att vårda i livets slut, särskilt inom intensivvård där många svårt sjuka i Covid-19 vårdas. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna bemöta sorg, ge stöd samt delge närstående information om vård i livets slut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade fyra kategorier: Kommunikation, Viljan att få vara delaktig, Att få rätt stöd i en svår situation samt En vårdmiljö som påverkar. Slutsats: Närståendes upplevelser av vård i livets slut handlar om den högteknologiska miljön som deras närstående vårdas i, men också om kommunikation och stöd från vårdpersonal samt sin egen delaktighet. Närstående önskar tydlig och ärlig kommunikation, erbjudas att vara delaktiga i beslut och omvårdnad, förstå den högteknologiska miljön samt erbjudas stöttning både andligt och emotionellt. / Background: An intensive care unit cares for the most ill patients, who due to the severity of the disease cannot be cared for in a regular hospital ward. The advanced and high-tech environment is foreign and sometimes frightening to many people and in combination with getting aware of the fact that the patient may die can be experienced as stressful for the next of kin. By next of kin means the persons whom the patient states as their nearest and dearest. In Sweden, a national care program developed by the National Board of Health and Welfare is applied, where support for the next of kin is an important part. Due to the Covid-19 pandemic, a need to provide care at the end-of-life has increased, especially in intensive care units where many seriously ill people in Covid-19 are cared for. The intensive care nurse must be able to respond to grief, provide support and provide next of kin with information about care at the end of life. Aim: To describe next of kin’s experiences of end-of-life care in an intensive care unit.  Method: Systematic literature review with an inductive approach. The collected data of this study has been analyzed using qualitative content analysis. Results: This study generated four categories: Communication, willingly to participate, To get support in a demanding situation and A caring environment that effects. Conclusion: Relatives' experiences of end-of-life care are about the high-tech environment in which their relatives are cared for, but also about communication, support from caring staff and family members own participation. Relatives want clear and honest communication. Family members wants to be offered to be involved in decisions and care, understand the high-tech environment and are offered support both spiritually and emotionally.