SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

This diploma thesis deals with the topic of informal caregivers. The work is divided into two parts. The theoretical portion will take us through general information about caregivers, quality of life, the complexity of care and the offer of assistance to people caring for a family member or other loved one. The topics of stress, needs and support of informal caregivers are elaborated in more detail, and the topic of social policy and its principles and functions is also further explored. The work emphasizes the importance of systemic support for all caregivers of a loved one. In the research portion, this diploma thesis presents the experiences and situations of individual participants. The author has used the method of qualitative research in this study. In this diploma thesis, the research sample consisted of twelve persons from the Czech Republic and three persons from abroad (from the Federal Republic of Germany, the Republic of Austria and the Slovak Republic). The information obtained from foreign participants serves to illustrate the positions of informal caregivers in neighboring countries. The research sample consisted of persons who were approached by the author on the basis of a random selection and who met the criteria. The information was obtained mainly in the form of interviews and...

WHO: s definition av stroke är snabbt insättande störningar av lokal eller global cerebral funktion varande mer än 24 timmar. Stroke räknas som en av våra största folksjukdomar. Årligen insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för anhörigasas situation. När ens make/maka plötsligt insjuknat i stroke förändras hela livssituationen. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till den börda som de anhöriga bär varje dag. Sjuksköterskans roll består av att handla terapeutiskt gentemot patienter och anhöriga. Sjuksköterskan ska vara ärlig och öppen, rollen innebär också att ha en förmåga till inlevelse och att bry sig om. Metoden att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för de anhörigasas situation var kvalitativa intervjuer av 6 sjuksköterskor på en neurologavdelning. I resultatet framkom 11 olika teman med subkategorier. Resultatet visade sig vara att sjuksköterskorna hade bra insikt i de anhörigas situation och att de arbetade holistiskt och medvetet. Resultatet visade också på brister i tid och avsaknad av fysiskt utrymme för enskilda samtal, sjuksköterska och make/maka emellan. / WHO:s definition of stoke is rapidly occurrence of local or global failure in the cerebral function lasting for more than 24 hours. The purpose of this study is to examine the nurses perception and understanding for the situation of stroke relatives. When your in the situation that your spouse suddenly gets a stroke your whole lifesituation will change. As a nurse its important to recognize the burden the relatives carry every day. The nurses role consists of a therapeutic treatment of the patient and relatives. The nurses should be honest and open minded, the role also consists of being empathic and to care about. The method chosen in order to study the nurses perception and understanding for the situation of stroke relatives were interviews which were conducted with 6 nurses at a neurological ward. The result showed that the nurses had good insight about the situation of stroke relatives and that they worked conscious and with a holistic approach. In the result emerged 11 themes with subkategories. The result also showed a lack of time and the need for more physical space for personal conversation between nurse and spouse.

Postpartumpsykos är ett akut psykiatriskt tillstånd som drabbar ungefär 0,1-0,2 procent av alla nyförlösta kvinnor. Postpartumpsykos uppstår vanligen mellan dag tre och dag tio efter förlossningen och symtom kan innefatta ångest, irritabilitet, sömnsvårigheter, vanföreställningar och hallucinationer. Tillståndet är allvarligt och kräver inneliggande vård och behandling. När en kvinna drabbas av postnatal psykisk ohälsa är det sedan tidigare känt att även närstående till henne påverkas negativt. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva kvinnor och deras närståendes upplevelser av postpartumpsykos. En icke-systematisk litteraturöversikt användes som metod för att besvara arbetets syfte. Studier med kvalitativ ansats inkluderades i litteraturöversiktens resultatsammanställning. Totalt inkluderades 13 artiklar där det efter sammanställning identifierades tre huvudteman med tre underteman vardera. Huvudteman som identifierades följde sjukdomsförloppets utveckling över tid: insjuknandet och sjukdomen, behandling och vårdtiden, återhämtning och tiden efter sjukdomen. Resultatet visade att insjuknandet till en början upplevdes som något diffust där närstående hade svårt att förstå att något var allvarligt fel. Sedan utvecklade kvinnorna allvarliga psykotiska symtom vilka präglades av paranoia och vanföreställningar om sin omvärld. Känslor och tankar av skuldbeläggande karaktär uppstod hos både kvinnorna och de närstående där de upplevde ett behov av att leta efter svar på varför de drabbats av sjukdomen. Behandlingen och vårdtiden upplevdes som en prövande tid för både kvinnorna och deras närstående. Kvinnorna var ofta separerade från sina barn och självständigt ansvar hamnade på de närstående avseende. omhändertagande av barn och hem. Ett stort behov av stöd identifierades där upplevelsen av detta varierade beroende på vilken behandling kvinnan erhöll. Att hela familjen inkluderades i behandlingen var viktigt för att ha en god upplevelse av vårdtiden. När kvinnorna skrevs ut från heldygnsvård och återvände till hemmet upplevdes det som en utmanande tid och behovet av fortsatt stöd var stort för att främja återhämtningen. De psykotiska symtomen minskade under denna tid men kunde i stället övergå i depressiva symtom. Social interaktion var en viktig del under återhämtningen och upplevelsen av hur relationerna kvinnorna och de närstående emellan hade förändrats var i stort fokus under denna period. Slutsatsen av studien visade upplevelsen av de utmaningar kvinnor med postpartum psykos och hennes närstående ställdes inför i samband med pykosen. Skam- och skuldkänslor upplevdes av både kvinnorna och deras närstående. Behovet av förbättringar gällande kunskap om tillståndet både i allmänhet och inom hälso- och sjukvården identifierades. Delaktighet och information inom vård och behandling önskades av deltagarna. Vikten av stöd under vårdtiden och återhämtningen var betydelsefull för kvinnan och hennes närstående. / Postpartum psychosis is a serious condition that affects approximately 0,1-0,2 % of all women postpartum. The women who develop the condition need inpatient care and often experience symptoms such as anxiety, irritability, lack of sleep, delusions, and hallucinations. When women develop postnatal mental illness it is previously known that their next of kin also suffer during this time. This study aimes to describe women and their next of kins' experience of postpartum psychosis. A non-systematic literature review was chosen as method for this study. The articles that the authors included were of a qualitative approach. A total of thirteen articles were included in the result and three main themes were identified within the data; becoming ill, treatment and hospital stay and recovery and aftermath. Findings of the results shows that becoming ill is often experienced as something diffuse which led to that neither the women or her next of kin could tell that something serious was going on. The women later developed psychotic symptoms such as paranoia and delusions. The feeling of guilt was identified as a powerful emotion. The time spent at the hospital was identified as a difficult time for both the women who often felt isolated and not being able to see their children, but also for her next of kin who now was taking care of the newborn baby. Information and participation in the treatment were identified as important for both the women and her next of kin during the hospital stay. Support needs were identified in both groups. The recovery was experienced as a tough time for the women and social interaction was found to be an important part of the recovery. During the aftermath, many participants experienced a change in their relationships. The conclusion of this study illustrates the challenging experience of postpartum psychosis. Feelings of shame and guilt were experienced by both the women and next of kin. Improvements are needed in awareness of this condition and a lack of qualification is experienced in the healthcare system. Support needs and including family during the hospital care is desirable for both the women and her next of kin'.

Bakgrund: Idag uppskattas var tredje person få en cancerdiagnos under sin livstid.Cancer drabbar inte enbart den enskilda individen utan även de närstående. De närstående anses vara patienternas viktigaste stöd under sjukdomsprocessen och de har ett behov av att vara delaktiga i vården. Syfte: Att belysa forskning om upplevelsen av att vara närstående till en person med diagnosen cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier.Resultat: Tre teman framkom vid dataanalysen. De närstående upplevde en förändrad vardag med nya roller och prioriteringar. Känslor som oro, osäkerhet och rädsla präglade de närstående men samtidigt fanns där ett hopp om att behandlingen skulle gå bra. De närstående upplevde att de ibland hade behov av att vara fria från sjukdomen och de sökte stöd hos vänner och familj. Att få vara delaktig i vården och få information var viktigt för att de närstående skulle få en känsla av kontroll och säkerhet. Resultatet i studien visar att de närståendes livssituation förändras och att det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om deras upplevelser. / Background: Today it is estimated that one of three people get a cancer diagnosis during their lifetime. Cancer affects not only the individual but also the next of kin. The next of kin are considered to be the patient’s main support during the disease, and they need to be involved in the care. Aim: To illustrate the research about the experience of being next of kin to a person diagnosed with cancer.Method: A literature review based on ten qualitative studies.Results: Three themes were found from the data analysis. The next of kin experienced that their daily lives were changed with new roles and priorities. Feelings of anxiety, uncertainty and fear characterized the next of kin but at the same time, there was a hope about that the treatment would go well. The next of kin felt that they sometimes had needs to be free from the disease and they sought support from friends and family. To be involved in the care and get information was important so that the next of kin would get a sense of control and security. The results of the study shows that the next of kin’s life situations are changing and it is important for the nurse to be aware of their experiences.

Bakgrund: När en person i ens närhet blir sjuk leder det ofta till att någon intar en stödjande roll som närstående. Att vara närstående kan upplevas på många olika sätt och inom intensivvården har närstående en central roll för omvårdnaden av patienten. I takt med en äldre befolkning och högre överlevnad bland intensivvårdspatienter har ett större fokus riktats mot närståendes upplevelser efter intensivvårdstiden. Intensivvårdsmiljön kan av närstående upplevas som skrämmande och känslor som ångest, stress och osäkerhet kan försätta närstående i en krissituation.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående upplever sin tillvaro efter vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med närstående till patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet i studien beskrev närståendes upplevelse av tillvaron efter vårdtiden på en intensivvårdsavdelning. Resultatet sammanställdes i ett tema: Tillvaron förändras för närstående efter intensivvårdstiden. Sju kategorier till temat definierades; Att känna eller inte känna oro i sin tillvaro, Att få en förändrad relation, Att ha ett närståendeansvar, Att uppleva förändringar i välbefinnandet, Socialt stöd har betydelse, Att använda olika hanteringsstrategier och Att ha fått andra perspektiv.  Slutsats: Efter avslutad intensivvård kunde närstående uppleva en förändring i tillvaron och i välbefinnandet. Upplevelserna från intensivvårdstiden var betydande för tillvaron efteråt. Tillvaron kunde präglas av oro, förändrade relationer, ansvar och olika hanteringsstrategier. Intensivvårdstiden kunde också leda till ett annat perspektiv på livet och en insikt om det sociala stödets betydelse. / Background: When someone close falls ill, it often leads to someone taking on the supportive role of next of kin. The experience of being a next of kin can vary widely, and within intensive care environments, next of kin play a central role in patient care. With an aging population and improved survival rates among intensive care patients, there has been increased attention on the experiences of next of kin after the intensive care period. The intensive care environment can be daunting for next of kin, with emotions such as anxiety, stress, and uncertainty potentially leading them to crisis.  Aim: The aim of this study was to describe how next of kin perceive their lives after the period of care in an intensive care unit.  Method: The study used a descriptive design with a qualitative approach. Ten  semi-structured interviews were conducted with next of kin of patients who had been treated in an intensive care unit. Data analysis was performed with qualitative content analysis.  Main Result: The study's results described next of kin's experiences of life after the intensive care period. These results were summarized in a theme: “A Change in Everyday Life as Next of Kin to a Intensive Care Unit patient". Seven categories were delineated within this theme: Feeling of Concern or No Concern in Everyday Life, Perceived Altered Relationships, Bearing the Responsibility as Next of Kin, Noting Changes in Well-being, Understanding the Meaning of Social Support, Using Different Coping Strategies, and Gaining New Perspectives.  Conclusion: After completing intensive care, next of kin may undergo significant changes in their lives and well-being. Experiences from the intensive care period have profound consequences for life thereafter. Life after intensive care may be characterized by concerns, altered relationships, responsibilities as next of kin, and various coping strategies. The intensive care period can also lead to a change in perspective on life and an appreciation of the importance of social support.

Contact with the next of kin to a deceased person by a Nurse, may help the grieving family to gain closure as many family members feel a need to express their emotional grief. According to the WHOs definition of Palliative care supportive conversation and practical support is a necessity and an important part of the palliative care. Ruland and Moores Peaceful End-of-Life Theory has been used as a theory and an important part is to pay attention to how the relatives are feeling, for example symptoms of grief and anxiety and to answer their questions. The purpose of the study was to describe if geographical location, place of death, medical diagnosis and age affect if bereavement support is offered by the Health care to the next of kin within palliative care. Method: Retrospective time line to discover and examine how conversational support was offered. A quantitive method was chosen to enable the data to be analyzed statistically. To collect data the Swedish Palliative Register where used. Results: Larger numbers of the smaller municipalities proved to be better at offering conversational support in comparison to larger municipalities. Most offers for conversational support was in the case of cancer diagnosis, regardless of age. Families that lived in small municipalities where the patient was being treated for cancer 0-4 years with access to specialized palliative care proved to hold the greatest possibility of conversational support. Implication: There is a continuing need for further research in bereavement support and with a qualitative interview study of district nurses there is an ability to capture the factors that affect when bereavement support is not offered to all relatives. / Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.

Bakgrund: Idag lever många nära en person som drabbats av en livshotande sjukdom. Många som insjuknar har behov av den palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande, både för patienten och för de närstående. När en person i familjen blir sjuk är det naturligt för de flesta människor att ta rollen som vårdare och familjen anses ha en stor betydelse i vården av den sjuke. Att erhålla information samt stöd är viktiga förutsättningar för att de närstående ska kunna känna delaktighet i vården. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra lidande, främja hälsa samt ge stöd och information. Syfte: Att belysa de närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Design: En litteraturöversikt. Metod: 14 vetenskapliga artiklar som blivit publicerade under de senaste fem åren, har lästs flertalet gånger och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys, för att finna gemensamma kategorier som beskriver de närståendes erfarenheter/ upplevelser. Resultat: Närheten till döden var något som väckte starka känslor, och situationen beskrevs vara fysiskt, psykiskt och emotionellt påfrestande. Resultatet visar att de närstående tog ett stort ansvar i vården av den sjuke, detta resulterade i ett ökat behov av stöd, framförallt från familj och vänner. En god relation till vårdpersonalen ökade förutsättningarna till en god vård. Trots den svåra situationen kunde meningsfullhet upplevas. Slutsats: Sjukdomen medförde att livssituationen förändrades och en ökad ansvarskänsla uppstod hos den närstående. Stöd från familj och vänner, samt vårdpersonal hade stor betydelse. Kunskap hos vårdpersonalen värderades högt och det var viktigt att den sjuke skulle få dö en värdig och fridfull död. / Background: A lot of people are today living close to a person who suffers from a life-threatening disease A lot of people who become sick has a need for palliative care. Palliative care aims to improve quality of life and ease suffering, both for the patient and for the next of kin. When a person in the family gets ill, it’s natural for most people to take on the role as the caregiver and the family is considered to have a great importance in the caregiving. To obtain information and support it’s important for the next of kin to feel involved in the care. The nurse’s task is to ease suffering, promote health and provide support and information. Aim: To describe the next-of kin`s experiences of palliative care. Design: A literature review. Methods: 14 articles, published in the last five years, has been read several times and then analysed through a content analysis, to find categories that describes the next of kin’s experiences. Results: The closeness/proximity of death was something that arouse strong emotions, and the situation was described as physically, mentally and emotionally stressful. The result revealed that the next of kin took a great responsibility in the care of the ill person, this resulted in an increased need of support, especially from family and friends. A good relationship to the healthcare professionals increased the chances to get good care. Despite the difficult situation, meaningfulness could be experienced. Conclusion: The disease led to a changed life situation and an increased sense of responsibility for the next of kin. Support from family and friends and healthcare professionals had great importance. Knowledge among healthcare professionals was highly valued and it was important that the ill person would be allowed to die a dignified and peaceful death.

No description available.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom medför många förändringar som inte bara påverkar de drabbade utan även de anhöriga. Dessa förändringar hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Att beskriva vilka copingstrategier anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom använder sig av. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deduktiv ansats, där materialet samlats in från självbiografier. Det insamlade materialet analyserades och delades in med hjälp av formuläret “Ways of Coping”. Resultat: Anhöriga använde sig av copingstrategier så som att till exempel “sätta ner foten” (konfronterande coping), skylla på annat (avståndstagande), dölja sina känslor (självkontrollerande) samt hjälp och stöd från omgivningen (söka socialt stöd), att lägga skulden på sig själva (accepterande av ansvaret), distraherande tankar och aktiviteter (undkommande och undvikande), informationssökande (planerande problemlösning) och positiv självförändring (positiv omvärdering). Slutsats: Kunskap om copingstrategier hos vårdpersonal kan hjälpa anhöriga i sin roll som vårdare till personer med Alzheimers sjukdom. / Background: With Alzheimer's disease comes many changes that affect not only the affected but also their families. These changes are managed using a variety of coping strategies. Aim: To describe coping strategies among informal caregivers of people with Alzheimer's disease. Method: The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach, where the data is collected from autobiographies. The data was analyzed and sorted with help from the instrument "Ways of Coping". Result: The caregivers of the study used coping strategies such as, for example, putting the foot down (confrontive coping), blame others (distancing), hiding emotions (self-controlling) and help and support from the surroundings (seeking social support), to blame oneself (accepting responsibility), distracting thoughts and activities (escape-avoidance), information seeking (planful problem solving) and positive personal change (positive reappraisal). Conclusion: Knowledge of coping strategies among health care workers could help families in their role as caregivers of the person with Alzheimer's disease.