Bakgrund: I dag upplever många närstående till personer med psykisk ohälsa svårigheter i att bli delaktiga i den professionella vården. Närstående beskriver vårdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohälsa. Det beskrivs att vårdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vård samt till närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till personer med psykisk ohälsa i kontakten med den professionella vården. Metod: Litteraturstudie baserad på självbiografier med analysförfarande utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna från närstående till personer med psykisk ohälsa har beskrivits utifrån följande tema: Vara delaktig men samtidigt åsidosatt - Maktlöshetens ansikte. Temat har identifierats utifrån följande kategorier; Tillit för den professionella vården, När känslor tar överhand och Vårdmiljöns betydelse. Resultatet påvisar vad som gör upplevelsen hos närstående positiv eller negativ. En positiv upplevelse beskrivs ofta av närstående när de upplevt ett gott och trevligt bemötande från vårdpersonal. Negativa upplevelser beskrivs när vårdpersonal uppvisar dålig kunskap i ämnet och en sämre attityd i bemötande gentemot närstående. Vårdmiljön är också betydelsefull. Slutsats: Det finns behov av att implementera och genomföra förbättringsarbeten i professionell vård som möter närstående till personer med psykisk ohälsa. Exempelvis utvecklingsstrategier vid anställning av personal i den psykiatriska vården / Introduction: Next of kin to persons with mental illness often experience it difficult to be involved in the professional health care. Next of kin often describe the health care professionals as disinterested and negative approach towards them and the person who is ill. Aim: To describe experiences from next of kin to persons with mental illness in contact with the professional health care. Method: A study based of autobiographies with analysis method based on a qualitative content analysis. Result: This study results emerged in the main theme; To be involved but also infringed -The face of Powerless. The theme has been identified based on the following categories; Trust for the health care, Emotions taking over and The importance health care environments. The result describes what makes the experience from next of kin positive or negative. Positive experiences were often described when they experienced a good and friendly approach from a health care professional. Negative experiences are described when health care professionals have lacking knowledge and worse attitude towards them. The result also describe that the healthcare environment are important. Conclusion: There are needs to implement and carry out improvements in the professional health care in meeting next of kin of people with mental illness. For example development strategies when health care professionals are recruited in the professional health care.

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden. Efter analysen av texterna i artiklarna framkom fyra teman, vilka var önskan att bli sedd av det palliativa vårdteamet, upplevelsen av maktlöshet, vikten av kommunikation och av att få information samt stöd och stödgruppens betydelse för de närstående. Resultat: Resultatet visar att många närstående känner sig förbisedda då en stor del av det palliativa vårdteamets fokus hamnar på den sjuke. Detta leder även till att de närstående upplever maktlöshet. Det palliativa vårdteamet kan genom god kommunikation och information få de närstående att känna sig uppmärksammande som individer samt att få bli inbjudna till delaktighet i vården av den sjuke. Något som också visat sig vara ovärderligt och bidrog till att skapa mening i det vardagliga livet för de närstående var stödet från omgivningen samt stöd i form av stödgruppsträffar tillsammans med andra närstående i liknande situationer. Diskussion: Diskussionen har baserats på de fyra teman som framkommit i resultatet och sedan relaterats till omvårdnadsteorin, Peaceful end-of-life theory samt konsensusbegreppen människa och vårdande. Betydelsen av kommunikation och information från det palliativa vårdteamet diskuteras, samt vikten av att göra de närstående delaktiga och uppmärksammade i vården av den sjuke. / Background: Within palliative care the opportunity to receive care in the home has increased over the years. Today we know that next of kin’s perform considerable efforts in health and social care and that their efforts, based on time, are considered to be larger than the public services efforts. To be next of kin to someone who is ill is an experience that is unique to each individual. The experience of isolation, having to ignore their own feelings and fight for their own survival may occur in the next of kin who care for an ill person at home. Aim: To highlight next of kin’s experiences of palliative home care. Methods: A literature review has been conducted based on eleven scientific articles, which have been reviewed and analyzed. The databases used in the article search are Cinahl Plus with Full Text, PubMed and MEDLINE with full text using the keywords Family, Palliative home care, Experiences and Sweden. The analysis of the articles revealed four themes which were, a desire to be seen by the palliative care team, the experience of powerlessness, the importance of communication and receiving information and also support and the support group significance for the next of kin’s. Results: The results show that many next of kin’s feel neglected as a large part of the palliative care team's focus is on the sick person. This also leads to the next of kin experiencing powerlessness. The palliative care team can through good communication and information make the next of kin feel noticed as individuals and be invited to participate in the care of the sick person. What also proved invaluable and helped to create meaning in the everyday life of the next of kin was support from the surroundings and support in terms of support group meetings together with other next of kin’s in similar situations. Discussions: The discussion was based on the four themes that emerged from the results and has then been related to the middle-range theory, Peaceful end-of-life and also the central concepts of nursing, person and nursing. The importance of communication and information from the palliative care team are discussed, and also the importance of making next of kin’s participate in the care of the sick person and to be noticed.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.

The aim of this thesis was to modify and evaluate effects, as well as todescribe experiences of a nurse-led multidisciplinary programme of pulmonaryrehabilitation in primary health care for patients with chronicobstructive pulmonary disease (COPD) and their next of kin.Interviews were performed with 12 COPD nurses about their experiencesof patient education (I). Forty-nine patients participated in the interventiongroup and 54 in the control group in a quasi-experimentalstudy which investigated the effects of the programme on functional capacity,quality of life and exacerbation frequency during one year (II).Interviews were performed related to the experiences of 20 patients whohad participated in the six-week programme (III) and the experiences of20 next of kin to the patients that had participated (IV).The results showed that COPD nurses fluctuated between security andinsecurity in patient education and were in need of support, time, structureand collaboration to develop their patient education (I). In Study IIthere were no differences between the groups with regard to functionalcapacity and quality of life, but the number of exacerbations decreased inthe intervention group and increased in the control group (II). The patientsin study III had allowed themselves to live at their own pace followingthe programme but a constant fear was present in spite of the programme(III). Next of kin in Study IV had a life that remained overshadowedby illness but there were positive outcomes of the programme aslong as two years afterwards. The next of kin also had constant fear,however (IV).In conclusion, the six week programme brought about results in changingeveryday life. Nevertheless, all lived in the shadow of fear and uncertaintyin spite of the programme. More research is needed to address therequirements of COPD nurses, patients and next of kin.

No description available.

The grief experienced by the bereaved next of kin after a sudden death can result in both physiological and psychological outcomes. The nurse is often faced with the acute crisis that may arise. The meeting with dying patients is emotionally stressful for the nurse, who may experience a disbelief in their own capacity. The aim of the study was to highlight the nurse’s experiences of meeting with the next of kin after a sudden death. A literature review based on five studies with qualitative design and four with quantitative design. Searches were made in the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Source. Coping strategies and the concept of health were used as theoretical frameworks. The results consist of five themes. The nurse’s experienced role in the meeting with next of kin which showed that the majority of the nurses experienced the meeting with the bereaved next of kin as their responsibility. Emotional stress of the meeting was for example helplessness, stress, failure and guilt. Fear of the next of kin’s possible reactions meant the nurses fear for the reaction from the next of kin. The experience of education and lack of knowledge were considered as an important foundation in the meeting with the next of kin, and The experience of lack of resources that showed a lack of resources and guidelines. Stress and other external factors may affect nurses’ health negatively; the use of different coping strategies can assist the nurse in affectively handling such stress. The nurse is required to be in good health to adequately meet the next of kin and their needs. Training in and knowledge of the meeting with the next of kin can contribute positively towards the nurse’s well-being. / Närstående som drabbas av en smärtsam förlust till följd av ett plötsligt dödsfall upplever sorg, vilket kan resultera i både fysiologiska och psykologiska besvär. Sjuksköterskan är ofta den som möter närstående i den akuta krisen som kan uppstå. Sjuksköterskan upplever mötet med döende patienter som emotionellt påfrestande och kan uppleva en misstro på sin kapacitet. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med närstående vid plötsligt dödsfall. En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga studier, fem av kvalitativ design och fyra av kvantitativ design. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Source. Copingstrategier och begreppet hälsa användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet består av fem teman. Sjuksköterskans upplevda roll i mötet med närstående där det framkom att sjuksköterskorna upplevde mötet med de plötsligt sörjande närstående som deras ansvarsområde. Emotionella påfrestningar i mötet som exempelvis var hjälplöshet, stress och skuld. Rädslan för närståendes eventuella reaktioner som innebar en rädsla för reaktionen från de närstående. Upplevelsen av bristande utbildning och kunskap som ansågs vara en viktig grund i mötet med närstående och Upplevelsen av bristande resurser som visade på bristande resurser och riktlinjer. Stress och yttre påfrestningar kan påverka sjuksköterskans hälsa negativt och för att hantera detta kan olika copingstrategier användas. För att sjuksköterskan ska kunna möta de närstående på ett adekvat sätt krävs det att hen upplever hälsa. Utbildning och kunskap om mötet med närstående kan bidra positivt till sjuksköterskans välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor. Strokeanfall medför inte bara bestående förändringar för den strokedrabbade utan påverkar även de närståendes situation. Det är inte ovanligt att närstående hamnar i en krissituation i det tidiga skedet av en stroke. Syftet: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med stroke. Metod: Detta är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data insamlades genom litteratursökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades och analyserades utifrån Fribergs (2012)  analysmodell litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att många närstående inte erhåller tillräckligt med information, stöd och vägledning i sjukvården. Situationen förändras för många närstående och detta påverkar olika aspekter så som närståendes sociala liv, relationer samt syn på tillvaron. Den nya situationen medför en känsla av oro, osäkerhet och ensamhet. Diskussion/slutsats: I resultatet framträder närståendes upplevelser anknutna till vårdpersonalen, den strokedrabbade samt andra närstående. Närståendes livsvärld påverkas när någon nära drabbas av stroke. Närstående vill ha mer uppmärksamhet från vårdpersonalen och framförallt delaktiggöras i patientens vård under sjukhusvistelsen. Denna litteraturstudie visar på att närståendes upplevelser kan se olika ut och att det därför är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa som unika individer. Således bör den information samt stöd som de erhåller vara individuellt anpassat. Om närståendes behov och upplevelser bemöts på ett professionellt sätt kan sjuksköterskan bidra med att den nya situationen blir mer hanterbar för dessa. / Background: Stroke is a common disease that affects many people. Stroke causes permanent changes in the life of the stroke survivors and consequently affects the lives of next of kin. It is not uncommon for next of kin to end up in a crisis in the early stage of a stroke. Purpose: The purpose of this study is to describe next of kin’s experience of life after a close person suffered a stroke. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with qualitative approach. Data were collected through literature search in the databases Cinahl and Pubmed. Articles were reviewed and analyzed using Friberg (2012)  analytical model. Result: The results show that most next of kin do not receive adequate support and guidance in health care. Situation changed for most next of kin and this in turn affect their social life, relationships and view toward life. This new situation leads them to feel sense of anxiety, insecurity and loneliness. Discussion/Conclusion: The results show next of kin’s experiences in relation to nursing staff, the stroke victims and other related next of kin.  Life situation and the life-world of next of kin is affected when someone close suffer a stroke. Next of kin’s wanted more attention from healthcare professionals and above all to be involved in the patient's care during hospitalization. This literature study shows that next of kin experiences can be different from person to person and it is therefore important that the nurse recognizes them as unique individuals. Thus, the information and support they receive should be individually adapted. If the next of kin’s needs and experiences are encountered in a professional manner, the nurse can assist in making the new situation more manageable for them.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som främst drabbar äldre men kan även förekomma bland yngre individer. Sjukdomen medför begränsningar så att patienten bland annat får svårigheter att hitta i sin omgivning eller känna igen tidigare bekanta saker. Närstående är därför betydelsefulla i vårdande av den drabbade. Ju mer vårdbehovet ökar, desto mer påverkas närstående socialt, fysiskt och psykiskt då de har ett stort ansvar i vårdande och det påverkar deras hälsa negativt. Det är därför viktig att vårdpersonal erbjuder dem det stöd de behöver i vårdandet. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt grundad på nio kvalitativa studier som hittades i databaserna: CINAHL, PubMed och Ageline. Studierna söktes fram samt analyserades och gemensamma teman identifierades.  Resultat: Fem huvudteman identifierades: att få diagnos, varierande känslor behov av kunskap och stöd, rollförändringar, och redskap i vårdande. Diskussion: Närståendes upplevelser var både positiva och negativa. Resultatet diskuteras utifrån Roys adaptionsteori med ”individen” i fokus. En bättre förståelse av närståendes upplevelser i vårdande av personer med Alzheimers sjukdom både i samhället och hos vårdpersonal kan underlätta vårdande för familjemedlem och främja hälsa hos närstående. För att förebygga ohälsa och främjar livsvillkor krävs det stöd till både närstående och patienter. Mer forskning samt kontinuerliga utbildningar om närståendes upplevelser i vårdande av en person med Alzheimers sjukdom behövs. / Background: Alzheimer's disease is a dementia that primarily affects elderly but may occur among younger people too. The disease causes severe memory loss so that the patient, among other things, has difficulty finding out in his surroundings or recognizing previously familiar things. The next of kin are therefore important in caring for the sick person. As the need for care increases, the more it affects the next of kin socially, physically and mentally, because they have a major responsibility/role in caring and it can negatively affect their health. It is therefore important that healthcare professionals provide them with the support they need in caregiving. Aim: To describe next of kin’s experiences of caring for a family member affected by Alzheimer's disease. Method: A literature review based on nine qualitative studies found in the databases: CINAHL, PubMed and Ageline. The studies were searched, analyzed, and the common themes identified. Results: Five main themes were identified: to get a diagnosis, the varying feelings, need of knowledge and support, role changes, and tools in caregiving. Discussion: Next of kin’s experiences were both positive and negative. The results are discussed based on Roys adaptation theory with the “individual” in focus. A better understanding of the next of kin’s experience in caring for a person with Alzheimer's disease both in society and healthcare professionals can facilitate care for a family member and promote the health of their next of kin. To prevent ill health and promote good living conditions, support is required for both next of kin and his/her family member. More research as well as good and continuous education about the next of kin’s experiences in caring for a person with Alzheimer’s disease is needed.

Bakgrund: Ett hjärtstopp är ett ytterst allvarligt tillstånd som påverkar inte bara patienten själv utan hela familjen, speciellt en nära anhörig. Patienten svävar mellan liv och död, och om patienten överlever är det ofta med mer eller mindre bestående men. Vid patientens sida finns de anhöriga som vill vara nära, hjälpa och stöda sin närstående samtidigt som det också kan vara en mycket svår situation för dem. Syfte: Syftet med den här kvalitativa litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av en närståendes hjärtstopp, för att i framtiden bättre kunna tillmötesgå dem inom vården. Metod: En kvalitativ sammanfattande litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hade studerat anhörigas upplevelser under själva hjärtstoppet, på intensiv-vårdsavdelningen eller efter hemkomst. Resultat: Hjärtstoppet var en kaotisk och traumatisk upplevelse för den anhöriga. Patienten var viktigast, all fokus var på patienten men det lämnade ofta den anhöriga ensam med den oro och rädsla situationen framkallat. Tillgång till kontinuerlig information och professionellt bemötande var ytterst viktigt för den anhöriga. Möjligheten att få vara nära närstående dygnet runt ingav säkerhet och trygghet. Brist på information och uppföljning efter utskrivning och en känsla av att vara ensam med allt ansvar var återkommande teman. Slutsats: Att som anhörig vara nära vid ett hjärtstopp var en stark existentiell upplevelse där alla aspekter av delaktighet fanns beskrivna; att veta, att göra och att vara. För bästa resultat, ett delaktigt vårdande i ljuset, krävs en samverkan mellan den vårdande personalen, patient och anhörig. Mer stöd och uppmärksamhet bör i framtiden riktas även mot den anhöriga. / Background: Sudden cardiac arrest is a life threatening condition, not only affecting the patient but the whole family. The patient’s life is on hold and if the patient survives, this is often with more or less physical and psychological complications. Close to the patient a family member or relative, tries to support and help the patient while at the same time the situation may be extremely stressful for the relative. Aim: The aim of this qualitative literature review was to get a better understanding of family members lived experiences during a loved one’s sudden cardiac arrest, in order to better also support the relatives in healthcare. Method: A summary of the literature based on eight qualitative studies on the perceptions of family members experiences of a sudden cardiac arrest by a loved one; during the cardiac arrest, at the intensive care unit and after discharge from hospital. Results: The cardiac arrest was experienced as a chaotic and traumatic event by the relative. The patient was the most important person at the moment but at the same time it left the relative alone with her feelings of anxiety and fear that the situation induced. Receiving information continuously about their next of kin’s condition as well as a considerate and professional encounter with the intensive care unit staff was important for the relative. The possibility to stay with the patient at the intensive care unit felt comforting, reassuring and safe. Lack of information and follow up, as well as a feeling of being alone with the responsibility, was a common theme after discharge from the hospital. Conclusion: To be present during the next of kin’s cardiac arrest was a strong existential experience where all aspects of involvement and participation were described; to know, to do and to be. For best results, an involving care in the light, collaboration between the professional care, the patient and the family member is needed. More support and attention should be given to family members in the future.

Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen. Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien. Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom. Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd. / Children as next of kin to patients who are treated by an ambulance nurse in Swedish ambulance service in unknown. Children under 18 years of age may sometimes be present when their parent or other next of kin, has to call the ambulance service due to illness or accident. How many children who experience their next of kin transported to hospital within a Western Swedish ambulance service district is unknown. The purpose of this survey is to identify how many children actually are present when their next of kin may need care and treatment from an ambulance service. Purpose: Survey how many children are present when an ambulance nurse cares and treats a next of kin due to illness or an accident, prioritized as priority 1 or 2. Method: a survey conducted by ambulance nurses in a western Swedish ambulance service. The survey has a quantitative design. Children as next of kin are present within a Swedish ambulance service district, in this survey 155 children was identified in a total of 95 ambulance missions. Children as next of kin are seen as adults, in most cases, a parent as well as children usually a sibling. Many children are present when their relative shows sign and symptoms of severe illness.