Studien undersöker i vilken utsträckning som lärarna anpassar No-undervisningen för svenska som andraspråkselever. Tidigare forskning visar att andraspråksinlärning är väldigt individuellt och kan påverkas av många olika faktorer i No-undervisningen. De två frågeställningar som studien syftar till är lärares anpassningar för SVA-elever (svenska som andraspråkselever) i No-undervisningen och vilka metoder som lärarna använder sig av i No-undervisningen för SVA-eleverna. Studien är kvalitativ med utgångspunkt från hermeneutisk teori. Den omfattar även semistrukturerade intervjuer som gjorts med behöriga No-lärare i årskurs 4-6 och där tolkningar gjorts utifrån respondenternas svar för att använda de mest bärande delarna i intervjuerna för studiens resultat. För att besvara frågeställningarna användes fyra frågor samt följdfrågor till dessa. Resultatet visar att samtliga lärare gör vissa individuella anpassningar för alla elever i klassrummet i No-undervisningen. Det finns vissa undantag där lärarna gör fler anpassningar för svenska som andraspråkselever än för de elever som har svenska som modersmål. För att underlätta för SVA-eleverna i deras utveckling i begreppsförståelse i No-ämnena används metoder som “cirkelmodellen”. Cirkelmodellen är en strategi som går att använda för att utveckla elevernas lärande. Det framgick även i studien att använda bildstöd var ett viktigt komplement för alla lärarna i anpassningar för SVA-eleverna i No-undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i årskurserna 1–3 arbetar med hållbar utveckling i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Kvalitativa intervjuer har genomförts där sex verksamma NO-lärare undervisande i årkurserna 1–3 deltog. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar tematiskt och ämnesövergripande i undervisningen för hållbar utveckling samt med praktiska arbetssätt och undervisning som utgår från ett problem. Lärarna arbetar i mindre utsträckning med samtal, diskussioner och ställningstagande, moment där eleverna ges möjlighet att utvecklas sin handlingskompetens.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna. Den här undersökningen är baserad på djupintervjuer med fyra informanter som arbetar på var sin institution inom SiS i Södra regionen. Som kompletterande metod har observationer använts. Resultatet av undersökningen är att NO-undervisning finns, men den varierar. Orsakerna bakom variationerna är otillräckliga resurser inom organisationen. Hit räknas bristen på behöriga NO-lärare, för få lärare samt begränsad och snäv planeringstid. Även inställningen hos delar av den pedagogiska personalen gentemot NO-ämnena spelar stor roll. Varierande form av NO-undervisning existerar, utvecklingsmöjligheterna är påtagliga och viktigast av allt är att viljan att utvecklas hos lärarna inom Statens institutionsstyrelse är substantiell.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen i årskurs F-3 och hur kan läraren kan utforma sin undervisning för att motverka dessa svårigheter. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med lärare och elever i årskurs ett, två och tre genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys med innehållsanalys i olika steg. Resultaten från studien visar att språket är ett hinder för eleverna vilket gör att de har svårt att uttrycka sig. Skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en svårt för flerspråkiga elever eftersom eleverna stöter på nya ord och begrepp på svenska språket. Eleverna bör erbjudas ett varierande arbetssätt med stöd av konkret material, bildstöd, film, widgit online som är en specifik hemsida där man kan göra egna bildstöd och andra multimodala resurser. Slutligen är det viktigt att ha en tydlig struktur med en hög nivå av stöd.

Det här arbetet handlar om lärarens val av arbetssätt och lärmiljö i NO-undervisningen. Mer specifikt handlar arbetet om lärares val att använda laborationer eller utomhusundervisning. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för varför lärare väljer att undervisa eller inte undervisa på ett visst sätt, samt hur lärarens val av arbetssätt och lärmiljö kan främja elevernas intresse och öka deras kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. En enkät med frågor om detta har besvarats av lärare som undervisar i NO-ämnena för elever i årkurs F-3. Resultatet visar att alla lärare inte använder sig av laborativ undervisning eller utomhusundervisning i NO. Lärarna nämner att de skulle vilja inkludera laborationer och utomhusundervisning, då de anser att det är effektiva val vid inlärning av olika aspekter i ämnet. Dock nämner lärarna olika orsaker till att de inte kan inkludera laborationer och utomhusundervisning kontinuerligt under ett läsår. Lärarna förklarar att det handlar om faktorer såsom brist på kunskaper, resurser och tidsplanering.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment. En slutsats av undersökningen är att man som lärare måste tänka på att alla ämnen ska anses vara lika viktiga, annars finns det risk att lärarens bristande engagemang för vissa ämnen förs vidare till eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i årskurs 1-3 i NO-undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna beskriver med det laborativa arbetssättet i NO-undervisningen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex lärare som är verksamma i årskurserna 1-3. Alla tre årskurserna finns representerade i studien. De resultat som framkommit i studien är att lärare har flera olika syftet med det laborativa arbetet i NO-undervisningen. De syften som framkom var att öka förståelsen för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna, öka elevernas motivation och intresse för naturvetenskap, erbjuda elever att uppleva naturvetenskap med händerna, erbjuda eleverna en möjlighet att träna på läroplanens mål, erbjuda eleverna en undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar. Studiens frågeställningar berör även hur de intervjuade lärarna använder sig av laborativt arbete samt vilka svårigheter som lärarna uppger finnas med arbetssättet. Studien visar då att lärarna främst arbetar laborativt utomhus främst med biologi och att den svårigheten som flest lärare påpekade var avsaknaden av material. / <p>NO</p>

Denna studie handlar om det naturvetenskapliga materialet, Concept Cartoons. Materialet är publicerat av Skolverket och tanken är att det ska användas som inspirationsmaterial, diskussionsunderlag och bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever Concept Cartoons, på vilket sätt materialet kan användas som bedömningsstöd och hur lärare kan tänkas använda materialet både i undervisning och bedömning inom NO.För att studera Concept Cartoons och vad lärare och elever har att säga om arbetssättet har tre metoder använts; tre observationer, tre gruppintervjuer med fyra elever i varje, tre intervjuer med lärare och en kompletterande analys av materialet. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om materialet, samt hur det kan användas i praktiken. Genom observationer i tre klasser i årkurserna 1-3 och sedan uppföljande intervjuer med tolv elever och tre lärare samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att alla elever förutom en ville använda Concept Cartoons igen och samtliga lärarna ville gärna också börja använda materialet i sin undervisning i framtiden. Concept Cartoons stödjer eleverna i att föra en diskussion och ger dem möjligheter att uppvisa naturvetenskapliga kunskaper, men det finns begränsningar i användandet av materialet. Både observationerna och intervjuerna med lärarna påvisade att materialet fungerar bäst som ett bedömningsstöd om det används med mindre elevgrupper.