Trots att estetiska uttrycksformer som drama ingår i rådande läroplan för grundskolan lämnar det sällan botten av hierarkin av skolämnen. Naturvetenskapen innehåller flera abstrakta begrepp som kan vara svåra att tillägna sig. Tidigare forskning visar att dramatisering av naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa utvecklingen av elevernas begreppsförmåga. Forskningen i detta tvärvetenskapliga fältet är däremot väldigt begränsad. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om drama som pedagogiskt hjälpmedel inom NO-didaktiken för att utveckla grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka effekter har NO-undervisning med inslag av drama på grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om NO-undervisning, naturvetenskapliga begrepp och drama. Vårt resultat visar att NO-undervisning med inslag av drama både har en statistiskt signifikant och upplevd positiv effekt och är en fungerande undervisningsmetod för att förbättra elevernas begreppsmässiga förmåga för naturvetenskapliga begrepp. Många vetenskapliga studier hade en begränsande omfattning, både vad det gäller tid och population. Det vetenskapliga underlaget innehåller endast en svensk studie. Följaktligen behövs fler longitudinella studier för att säkerställa hållbarheten av effekterna och fler svenska studier för att öka den nationella relevansen. För ett lyckat införande av det pedagogiska hjälpmedlet krävs goda kunskaper både om drama och naturvetenskap.

Att använda berättelser som undervisningsmetod är ingen nyhet i skolan. Däremot har metoden, av tradition, inte varit så vanlig i NO-undervisningen. På senare tid lyfts, i såväl skoldebatt som forskning, elevers svårigheter med begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. En orsak till problemen, menar många, är att elever inte finner naturvetenskapen meningsfull. StoryTelling är ett undervisningsmaterial och ett arbetssätt uppbyggt kring historiska berättelser kring ett naturvetenskapligt innehåll. Läraren gestaltar till exempel en historisk forskare och i rollen som forskaren berättar hen om sitt arbete. Det primära syftet med StoryTelling är att beskriva naturvetenskapernas karaktär. Jag blev dock intresserad av att undersöka om berättelserna också skulle kunna bidra till att utveckla elevernas begreppsförståelse. Detta har jag i den här studien undersökt genom att berätta berättelsen från materialet i en mellanstadieklass. Jag utgår i min studie från Egans teori om hur "romantic understanding" kan stödja kognitiv utveckling från en konkret och kontextberoende förståelse av omvärlden till naturvetenskapliga, generella förklaringsmodeller. Jag har filmat fyra elevgruppers diskussioner om vakuum och tryck före och efter att jag berättade en berättelse där jag iklädde mig rollen som Otto von Guericke. Gruppdiskussionerna har analyserats utifrån gruppernas användning av nya begrepp och förklaringar samt nya gester och bildliga uttryck. Samtliga grupper förändrar, i större eller mindre utsträckning, sina förklaringar kring vakuum efter att ha tagit del av min berättelse. En del grupper använder också gester och bildliga uttryck från berättelsen under sina diskussioner. Resultaten indikerar att StoryTelling kan vara ett stöd för att utveckla elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. </p><p>Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en samtalsguide, en s.k. kontextuell intervju. Resultatet visar att både lärare och elever tycker om att arbeta med NTA. Lärarna tycker det är skönt att få allt material och att konceptet har en röd tråd som är lätt att följa. Flera lärare känner att de kan ge eleverna en bra no-undervisning med hjälp av NTA. De känner även att de själva utvecklas och att det är inspirerande att arbeta med NTA. Dock är det inget självgående material och det kräver mycket tid. Hur elever lär har jag kommit fram till att det sker på många olika sätt, hur viktigt det bl.a. är att variera sin undervisning.</p>

<p>Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.</p>

<p>Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska elevers</p><p>kunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverket</p><p>anser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för att</p><p>eleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hur</p><p>NO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.</p><p>Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever i</p><p>årskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-</p><p>undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vad</p><p>tidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras. De viktigaste</p><p>resultaten jag kom fram till var att NO-undervisningen ska bygga på laborationer och</p><p>exkursioner som efterföljs av diskussioner och sedan även bearbetas skriftligt av</p><p>eleverna. Lärarna måste också i högre grad låta eleverna vara delaktiga i utformningen</p><p>av undervisningen avseende arbetssätt och ämnesområden.</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.</p><p>Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.</p> / <p>My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.</p><p>The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.</p><p>Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.</p><p>The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.</p>

Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en samtalsguide, en s.k. kontextuell intervju. Resultatet visar att både lärare och elever tycker om att arbeta med NTA. Lärarna tycker det är skönt att få allt material och att konceptet har en röd tråd som är lätt att följa. Flera lärare känner att de kan ge eleverna en bra no-undervisning med hjälp av NTA. De känner även att de själva utvecklas och att det är inspirerande att arbeta med NTA. Dock är det inget självgående material och det kräver mycket tid. Hur elever lär har jag kommit fram till att det sker på många olika sätt, hur viktigt det bl.a. är att variera sin undervisning.

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverket anser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för att eleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hur NO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang. Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever i årskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO- undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vad tidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras. De viktigaste resultaten jag kom fram till var att NO-undervisningen ska bygga på laborationer och exkursioner som efterföljs av diskussioner och sedan även bearbetas skriftligt av eleverna. Lärarna måste också i högre grad låta eleverna vara delaktiga i utformningen av undervisningen avseende arbetssätt och ämnesområden.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.

This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science. The questions that this paper answer, are: What type of communication occurs in the classroom between teachers and students? Are teachers conducting science education from a student point of view? My results show that in the classroom, there are mainly one-sided communications. Where the teacher explains for the students and they are expected to sit quietly and listen. The teachers made no developmental questions, such as how and why? I thought I saw a hint, that the students have a greater need for dialogue, as they like to turn to their classmates to discuss. One conclusion is that teachers are engaged in constructivist learning, while students seeking a more social constructivist or socio-cultural environment. I think this is a small important piece of the puzzle to understand why students lose interest in science at school. I believe that when students don’t feel that science lessons approaching student life world can a gulf developing between teaching and students. This is probably something that has a profound influence on students' attitude and that may be causing the feeling that education is outdated and boring. Teachers do not work proactively to engage students in the science education and they seem to live in the notion that the subject itself is interesting enough. One way to create an engagement is to illustrate the more general educational perspective on science as a particular curriculum addresses. My study shows that even though teachers believe that a more general view of perspective should lead in education lessons they draw more from a more scientific tradition.