This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.

The task performed in this assignment is to improve the reliability of Norden Machinery ABs product family. This is to be done by examining and replacing the belt used to stop the spreading of tubes from ingoing shipping crate to the infeed of the machine. The way that this was approached was by testing different candidates on a spectrum of their rigidity to find if a flexible or more rigid belt would perform better than the current context of the system. The testing was conducted for a period of 4 weeks and results were gathered by examining damages to the belts by the use of microscope. After the damage had been analyzed the conclusion was drawn that flexible alternatives seems to perform the task better than their rigid counterparts however more work is needed in the fields regarding the fastening and operation of the machine to use the best suited candidates derived from this test, the monolithic belt FMT-02TXCT-U1.

Cross Border Training North (CBT North) är ett samarbete mellan Sverige, Norge och Finland där stridsflygdivisioner från Luleå, Bodö och Rovaniemi regelbundet övar tillsammans. CBT North har varit en framgång på många sätt där förbanden ökat sin interoperabilitet på ett kostnadseffektivt vis samtidigt som diplomatiska rutiner för förenklat luftrumstillträde har utarbetats. Författaren till denna uppsats har genom sitt deltagande i CBT North kunnat ob-servera hur väl tränade piloterna är att genomföra uppdrag tillsammans. Skulle samarbetet mellan länderna gå att utveckla till att även gälla insatsverksamhet, exempelvis genom att förverkliga det förslag om samnordisk luftrumsövervakning som Stoltenberg presenterade i sin rapport 2009? Med stöd i tre teorier om försvarssamarbete analyserar denna uppsats vilka försvars- och säkerhetspolitiska framgångsfaktorer som föreligger samarbetet inom CBT North. Studien visar att länderna har flera framgångsfaktorer gemensamt men att det även finns avgörande skillnader. Framförallt har Norge en avvikande strategisk kultur som grundar sig på landets medlemskap i Nato och geografiska fokus på det arktiska området. Denna diskrepans be-döms försvåra ett trilateralt luftförsvarssamarbete. Förutsättningarna är däremot mer gynn-samma för ett utvecklat bilateralt samarbete mellan Sverige och Finland.

Bakgrund: Sedan finanskrisen 2008 har den globala ekonomin präglats av sjunkande räntor och stigande börser. Detta har lett till att intresset för den nordiska aktiemarknaden har nått rekordhöga nivåer. Flera av de strategier som tillämpas vid investeringar på aktiemarknaden baseras på att marknaden historiskt har tenderat att röra sig enligt vissa mönster under specifika kalendeperioder. Andra kända investeringsstrategier baseras istället på hur aktier värderas utifrån prismultiplar, som antas vittna om bolagets förväntade tillväxt och lönsamhet. Strategierna gör det intressant att undersöka dessa två typer av strategier gemensamt för att se ifall dem skulle kunna komplettera varandra och hjälpa en investerares att överavkasta sitt jämförelseindex. Syfte: Studiens syfte är att analysera ifall kalenderanomalier fortfarande förekommer (i) på aggregerad nivå på de nordiska marknaderna samt (ii) om eventuella marknadsanomalierna skiljer sig något mellan värde- och tillväxtaktier. Studien avser således besvara frågan ifall någon aktietyp tenderar att agera annorlunda under specifika kalenderperioder och hur detta kan bidra till mer välgrundade investeringsbeslut. Metod: För att kunna undersöka studiens syfte har avkastningen hos de nordiska aktieindexen undersökts under utvalda kalenderperioder. Utifrån regressioner har dessa perioder jämförts mot övriga perioder på året för att finna eventuell abnormal avkastning. För att undersöka differenser bland olika aktietyper har egna index konstruerats utifrån aktiens genomsnittliga P/BV-multipelunder de senaste tio åren. Resultat: Under den studerade tidsperioden mellan 2009 och 2020 går det att med statistisk signifikans att konstatera kalenderanomalier på de nordiska marknaderna. Resultaten varierar för varje effekt, land och aktietyp. En investerare hade alltså under den studerade tidsperioden kunnat generera abnormal avkastning genom att ta välkända anomalier i beaktning vid sina investeringsbeslut. Mellan de olika aktietyperna konstateras skillnader, dock inget som indikeraratt den ena gruppen är mer effektiv gentemot marknaden än den andra / Background: Since the financial crisis in 2008, the global economy has been characterized by falling interest rates and rising stock markets. This has led to interest in the Nordic stock market reaching record highs. Several of the strategies applied to investments in the stock market are based on the fact that the market has historically tended to move according to certain patterns during specific calendar periods, so-called calendar anomalies. Other known investment strategiesare instead based on how shares are valued on the basis of price multiples, which are assumed to testify to the company's expected growth and profitability. The strategies make it interesting to examine these two types of strategies together to see if they could complement each other and help an investor to outperform their benchmark. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether calendar anomalies still occur (i) at the aggregate level in the Nordic markets and (ii) whether any market anomalies differ slightly between value and growth shares. The study thus intends to answer the question of whether anytype of share tends to act differently during specific calendar periods and how this can contribute to more informed investment decisions. Method: In order to be able to investigate the purpose of the study, the returns of the Nordic equity indices have been examined during selected calendar periods. Based on regressions, these periods have been compared with other periods of the year to find any abnormal returns. To examine differences among different share types, own indices have been constructed based on the share's average P / BV multiple over the past ten years. Result: During the studied period between 2009 and 2020, it is possible to establish calendar anomalies in the Nordic markets with statistical significance. The results vary for each effect, country and share type. An investor would thus have been able to generate abnormal returns during the period studied by taking well-known anomalies into account in his investment decisions. Differences are noted between the different share types, but there is no indication that one group is more efficient towards the market than the other.

Varje år drabbas ca 10 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus och av dem är det endast 500 som överlever. Sannolikheten för överlevnad ökar upp mot 75% vid användning av hjärtstartare.   Kandidatexamensarbetet gjordes i uppdrag av Servicia Medical, där målet var att analysera den nordiska marknaden för AED, utifrån att undersöka största återförsäljarna, attraktiva platser för placering av AED, prisutveckling och tillväxt. Marknadsundersökningen omfattar enbart Sverige, Finland och Danmark. För att ta reda på vilka återförsäljare som är störst utfördes en webbaserad informationssökning, samt telefonsamtal och mejlväxling med generalagenter. Data för attraktiva platser och tillväxt erhölls från olika verksamheter. Intervjuer, mejl och telefonsamtal utnyttjades för att få fram prisutvecklingen.   Återförsäljarna delades in i två kategorier, där den ena avsåg företag som har fokus på första hjälpen och den andra företag med ospecifik fokusering.  Information som krävdes för att undersöka vilka platser som är mest attraktiva, samt tillväxten i Finland och Danmark saknades. Gator och torg, tåg, buss, båt och spårtrafik är de mest attraktiva platserna för placering av AED i Sverige. Under de senaste fem åren har priset sjunkit i Sverige och Danmark. Tillväxten i dessa länder är olika där Sverige har en växande trend, medan Danmark har en ojämn och otydlig. Ingen slutsats kan dras för tillväxten i Finland. / Each year about 10 000 people get a cardiac arrest outside hospital and only 500 of them survives. Defibrillators are an efficient treatment for cardiac arrest, where the probability of survival increases up to 75%.   This Bachelor project is done on behalf of Servicia Medical, where the goal is to analyze the Nordic market of AED by investigating the greatest retailers, the most attractive locations to place AED, price development and growth. The market research covers only Sweden, Finland and Denmark. To discover the greatest retailers, web-based research was performed as well as phone-calls and e-mail exchanges with general agents. Data for analyzing attractive locations and growth were obtained from various businesses. Interviews, e-mails and phone calls were used to derive price development.   The found retailers were divided into two categories. The first category was companies that focus on first aid and the second one had a non-specific focus. Some Finnish and Danish businesses had a lack of required information to examine the most attractive locations and growth. Streets and squares, trains, busses, boats and rail traffic are the most attractive locations in Sweden to place AED. During the past five years prices have decreased in Sweden and Denmark. The growth in these countries is different. Whilst Sweden has a growing trend, Denmark has an uneven and unclear trend. No conclusion can be drawn for the growth in Finland.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.

This study examines uncontested human remains from a staff- and institutional perspective in Scandinavia. Focusing on Sweden and Denmark, this study aims to understand more of the practice and approach concerning the Egyptian mummy, Bog bodies and Relics. Today, human remains are debated and treated in different ways depending on different ethical issues concerning the category. Here, we can talk about contested and uncontested human remains. Contested human remains is, for example, ancestral remains belonging to indigenous groups or remains of a more modern date that are deemed for have been inappropriately handled historically. The uncontested human remains however, are remains that do not fit in given examples above and that have not been seen as problematic as the contested human remains. With that said, the uncontested human remains are more prone to be covered, moved around or discussed, but in the end of the day they are still there in the exhibition or in the collection and not removed. This study is based on Tiffany Jenkins (2011) definition about the contested and uncontested and Berit Sellevold’s (2013) figure of ethical aspects in which groups of people and researchers view certain remains. Arisen from these theories and the earlier research of human remains this study attempts to examine the practice and the approach about uncontested human remains. The result of the nine case studies in this thesis shows that the Egyptian mummy, Bog bodies and Relics are used and being used for bringing human beings closer the human remains as the individuals they are and for telling stories of the past. In a concrete way of understanding this, it is the staff of the institution that makes this use and approach possible neither if it’s connecting humans to the individual, the history or the religious sphere. Two main results from this study are that the appearance and context are highly affecting whether the institution, mainly the museum, chooses to exhibit uncontested human remains or not. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be a relationship between the E variables and R&D intensity. / Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.

With the increased relevance of sustainability in society these last years, initiatives have been made to create tools for reporting and measuring sustainability in companies. Recently the EU chose to favour the ESG system, which stands for Environmental, Social and Governance, to create more homogeneity in this sector. Being a relatively recent field, some aspects of the metrics, as well as its interaction with other economic metrics, has not been thoroughly studied. Therefore, this study investigates the relationship between R&D investment and ESG metrics, to see if there is some correlation between the two. In this study a linear regression model with data from listed companies from Sweden, Denmark and Norway, is conducted to analyse the relationship. The results were inconclusive, but seem to indicate that there might be ar elationship between the E variables and R&D intensity. / Med den ökade relevansen av hållbarhet i samhället de senaste åren har fler initiativ tagits för att skapa metoder för att rapportera och mäta detta. EU har för att skapa enhetlighet inom frågan nyligen tagit initiativ att börja införandet av ett av dessa system, ESG, som står för Environmental, Social och Governance. Då det är ett relativt nytt ramverk är inte alla variabler och dess interaktioner med andra mer etablerade ekonomiska mätdata fullkomligt kartlagda. Denna studie fokuserar därför på att undersöka förhållandet mellan ESG faktorer och investeringar i forskning och utveckling. Studien gör detta genom att göra en linjär regressionsmodell av data från börsnoterade företag från Sverige, Norge och Danmark. Resultatet av studien kunde inte uppvisa ett signifikant samband, men om kunde delvis peka på en samband vissa E variabler och FoU intensitet.