Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.

During the 12th to the 16th century the Scandinavian region went through a cultural change, from Germanic to Latin culture. This change effected a wide variety of areas for example law, piety, clothing, religion and system of writing. It is the change in the system of writing this essay will examine i.e. the change from runes to the Latin alphabet. The medieval runic Europe (including the Nordic countries and the north Atlantic islands) has a great variety in their numbers of runic material but in total there is about 2800 of them. Most are from the Scandinavian countries Sweden and Norway. The runic alphabet and the Latin alphabet coexisted during the Nordic Middle ages but the Latin alphabet became dominant over time.The runic alphabet changed during the 11th and 12th centuries from 16 runes to 28 (as many letters as the Latin alphabet) and was in continues use during the whole time period. The question is why it survived for so long? How come the runic alphabet did not die out sooner given the introduction of the Latin alphabet and the influence from Latin countries (i.e. Western Europe)? Earlier research has largely focused on the Viking age carvings and has not problematized the change from an historical point of view or from a cultural perspective. This essays goal is to explain that change by categorizing the inscriptions according to their theme and content in order to identify runic usage as a cultural belonging, be it a passive or active choice. I will also discuss the literacy level (or to be precis the runeliteracy) of the Scandinavian countries. Who could read the runes and in what context where they used?

Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive. The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries. One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.

Bakgrund: En svensk sjuksköterskeutbildning innefattar både teori och praktik och ger en yrkesexamen som sjuksköterska. Sjuksköterskan har huvudansvaret för området omvårdnad och ansvarar således för att bedriva en patientsäker vård. Benners (1993) transitionsteori beskriver hur hela yrkeslivet är en lärandeprocess där sjuksköterskan genomgår fem olika steg från novis till expert. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, där 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier med flertalet subkategorier. Huvudkategorier: Ansvar, Brist i förberedelser och Den nya professionen. Slutsats: Att gå från student till yrkesverksam sjuksköterska var en skrämmande upplevelse samtidigt som de nyutexaminerade sjuksköterskorna var upprymda över att påbörja sina karriärer. Utbildningens kvalitet samt stöd från kollegor påverkade hur de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde transitionen. Tydligare kommunikation mellan lärosäte och verksamhet behövs, samt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna behöver ta ansvar för sitt eget lärande. Kontinuerligt stöd från mer erfarna kollegor behövs för att underlätta transitionen. Nyckelord: Kvalitativ, Norden, stöd, transition, överväldigande. / Background: A Swedish nursing education includes both theory and clinical placement and results in a bachelors degree. A nurse has the main responsibility for the nursing practice and is thus responsible for providing patient-safe care. Benner's (1993) transition theory describes the entire professional life as a learning process where a nurse goes through five stages from novice to expert. Aim: To describe newly graduated nurses’ experiences of the transition from student to registered nurse. Method: A qualitative litterature review with an inductive approach was conducted where 14 articles were included. Findings: The findings in reviwed articles were categorized into three main categories with multiple subcategories. Main Categories: Responsibility, Lack of preparation and The new profession. Conclusions: To transition from student to registered nurse was exciting but terrifying for the newly graduated nurses. The quality of given education as well as support from experiened colleagues affected how the newly graduated nurses experienced their transition. Better communication between work place and university is needed. The newly graduated nurses must also take responsibility for their own education. Continuous support from experienced colleagues is also needed to facilitate the transition. Keywords: Nordic countries, overwhelming, qualitative, support, transition.

The availability of both research results and data is appealing to different actors, which has increased the interest in open access significantly during the past decades. Generally, a more openly access to research results is regarded as a positive movement as this contributes to a faster spread of information, increase of visibility of research and the promotion of research collaborations. However, resistance concerning this movement exists such as limitations of the academic freedom, difficulties in choosing the right publication channel. This master thesis examines policy documents regarding the Nordic academic institutions’ approach to open access. It focuses on the communication style in policy documents, specifically whether researchers’ publishing freedom is considered when policies impose restrictions on researchers’ choice of publication type or channel. In order to examine the presented factors, an indication model was created that functions as a specification in which bearing concepts appear in the policies. The model could in the future guide policy makers when deciding which type of information is necessary to include in a policy. A finding in this study is that the majority of guidelines in policy documents remain relatively liberal concerning the manner in which scientific publication should be performed at each institution. The follow-up of the open access requirements in the policies is usually left to the interpretation of the individual researcher which makes the impact of the policies more difficult to analyse. In conclusion, the study shows a variation of open access policies, partly regarding outline and content, and partly concerning communication mode towards their recipients.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns ett samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, samt testa om Maslows teori om behovshierarkin är applicerbar på sambandet. Vidare var ett ytterligare syfte att undersöka den “nordiska arbetsmarknadsmodell” som man internationellt sett talar om och undersöka om ländernas arbetsmarknadsmodeller faktiskt är så pass lika som man kan tro. Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsen låg Maslows teori om behovshierarki som indikerar att anställningstrygghet är en förutsättning för organisatoriskt engagemang, och således att sambandet kräver anställningstrygghet för att existera. Som grund för uppsatsen låg även tidigare forskning inom områdena anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang samt en redogörelse för de nordiska ländernas arbetsmarknader.Studien är en komparativ tvärsnittsundersökning som bygger på data från ISSP insamlat år 2015. Urvalet bestod av 3294 respondenter från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island som förvärvsarbetade vid datamaterialets insamlingstillfälle. Med hjälp av linjära regressionsanalyser testades uppsatsens hypoteser. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan anställningstrygghet och organisatoriskt engagemang, vilket låg i linje med tidigare forskning inom området. Vidare fick även Maslows teori delvis stöd. Hans teori testades genom att dela upp urvalet i en grupp som ansåg sig vara anställningstrygga och en grupp som ansåg sig ha otrygga anställningar. Det positiva sambandet återfanns i den anställningstrygga gruppen, medan blandade tendenser återfanns i gruppen med otrygga anställningar. Vidare motbevisades den “nordiska arbetsmarknadsmodellen” och resultatet indikerade att det fanns skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader som också resulterade i skilda nivåer av upplevd anställningstrygghet och därigenom också organisatoriskt engagemang som följd av det positiva sambandet.

Tidigare forskning är inte helt enig om ett offentliggörande av ett företagsförvärv skapar mervärde för det förvärvande företagets ägare. Framför allt tycks det råda delade meningar kring om den abnormala avkastningen skiljer sig mellan offentliggöranden av inhemska förvärv och gränsöverskridande förvärv. Studien syftar därför till att undersöka om abnormal avkastning uppstår när ett svenskt företag offentliggör ett inhemskt förvärv och om avkastningen skiljer sig från svenska gränsöverskridande förvärv inom Norden. Genom en eventstudie innehållandes 84 förvärvsannonseringar mellan 2015–2019 på Stockholmsbörsen undersöks marknadens reaktion. Studien finner att det uppstår abnormal avkastning vid offentliggörandet av inhemska förvärv. Vidare finner studien vissa belägg att inhemska förvärv genererar högre abnormal avkastning än gränsöverskridande förvärv.

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera faktorer och mönster som finns i arbetet med Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) i de nordiska länderna för att öka förståelsen och bredda kunskapen om vad som förbättrar de ungas livssituation samt vad som kan bidra till att de återgår till studier eller arbete. Metod: Vi har genomfört en scopingstudie innehållande 12 artiklar och två rapporter från nordiska länderna. Kodning och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. De teorier som har använts för att tolka resultatet är George Herbert Meads teori om jaget, Michael Lipskys teori om handlingsutrymme och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Resultat: Fynden från studien visar att relationen har en viktig betydelse för arbetet med Uvas. Både relationen mellan dem och den professionella men även relationen med andra Uvas. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är individanpassad plan, kartläggning, samverkan och den professionellas förmåga att visa omtanke, tillit och tilltro till den unge.

Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia.  Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.