No description available.

The rise of populism has put a strain on democracies all over the world, all from South and North America to Asia. The Northern European countries are no exception to this situation, and the rise of right-wing populist parties in the Nordic countries have taken its toll on their respective parliamentary institutions. The methods in which to tackle this development has been varied. Some political establishments have been attempting to isolate and ignore the populist party, seeking to set an example for its citizens, and signaling appropriate democratic values. Others have chosen to include and oppose these parties, as if they were any other political party. This study firstly presents a clear view of the differences in which method has been used in the Nordic countries of Denmark, Finland, Norway and Sweden. All four countries have used different methods, from Sweden’s attempt at isolating the Sweden Democrats, to Denmark’s choice to include the Danish Peoples Party as a regular member of the parliamentary system. Additionally, this study presents a set of theories as to why the methods of choice vary between countries, which are otherwise so similar. The theories deal with the importance of individual political characters in the respective country, the specific time period in which the most radical changes occur, the cultural heritage of the country, or whether the method of choice is a politically tactical move.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka och problematisera ökningen av cannabisbruket huvudsakligen ur en nordisk kontext i relation till såväl normaliseringstendenser som normaliserings- och acceptanspåståenden inom det vetenskapliga fältet. Bakgrunden till studien grundar sig i det faktum att i Sverige återfinns en trend där alkoholkonsumtionen minskar samtidigt som bruket av narkotika, och då främst cannabis, ökat sedan 70-talet. Även fast Sverige ligger lågt i jämförelse med andra europeiska länder när det gäller droganvändning har vi den näst högsta drogrelaterade dödligheten i Europa. Trots detta tycks allt fler svenska ungdomar få en allt mer neutral - liberal syn på narkotika och då främst cannabis vilket skapar en orolig utveckling. Studien grundar sig i en litteraturgenomgång av nio vetenskapliga artiklar som utformat våra tre huvudsakliga teman Cannabis och normalisering, Acceptans & Enbart normaliseringsteorin räcker inte till. Studiens huvudsakliga resultat och slutsatser visar på att det inte går att definitivt säga om cannabis blivit normaliserat eller inte utifrån normaliseringsteorin då det råder oenigheter inom empirin. Det ska dock sägas att cannabis inte är stigmatiserande i samma utsträckning som tidigare samtidigt som drogen tas upp allt mer i den vardagliga samhällsdebatten. Främst bland ungdomar blir cannabis mer accepterat och allt fler får en neutral - liberal syn på drogen.

Denna studie jämför nordiska Private Equity-finansierade (PE-finansierade) bolags operationella prestationer två år innan till tre år efter börsintroduktion med jämförbara icke PE- finansierade bolag, samt hur de PE-finansierade bolagens operationella prestationer förändras (1–3 år) efterföljande börsintroduktion. Studien tillämpar den europeiska definitionen av PE, och inkluderar således både renodlade PE- och Venture Capital-bolag (VC-bolag). Studien mäter operationell prestation baserat på tre nyckeltal (avkastning på totala tillgångar, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet). Parade t-tester utförs baserat på GICS sektorindelning, handelslista samt marknadsvärde. Enligt de värdeskapande åtgärder som PE-bolagen genomför med hjälp av deras expertis inom ämnet torde deras portföljbolag prestera bättre än bolag som inte erhåller denna hjälp. Resultatet visar signifikanta bevis för att de PE-finansierade bolagen presterar operationellt sämre än jämförbara bolag både innan samt efter börsintroduktion. Med bakgrund av kritik som riktats mot PE-industrin väntas de PE-finansierade bolagen att introduceras vid en toppnotering av operationella prestationer, vilket studien delvis finner stöd för.

Kännedom om egen och grannländers benägenhet till anpassning av avskräckning aktualiseras vid höjd hotbild i närområdet. Norge och Sverige uttrycker samtida snarlik uppfattning avseende sina försvarsmakters avskräckande roll. Samtidigt har de båda nordiska småstaterna en grundläggande säkerhetsstrategisk olikhet kopplat till Nato-medlemskap. Borde inte en sådan skillnad påverka hur nordiska småstater anpassar sin avskräckning när hotbilden i deras närområde förvärras? Genom att jämföra Norges och Sveriges avskräckning före respektive efter Rysslands agerande i Georgien och Ukraina 2008–2014 syftar undersökningen till att bidra till förståelse kring nordiska småstaters avskräckningsanpassning.  Arbetets analysresultat indikerar att de båda länderna anpassar sin avskräckningstrovärdighet vid höjd militär hotbild på ett likartat sätt. Däremot konstateras att Norge synes mer stabilt i sitt val av avskräckningsstrategi samtidigt som Sverige antar en mer flexibel ansats utifrån gällande läge. Arbetets resultat diskuteras utifrån logik i funna likheter i trovärdighetsanpassning samt för och nackdelar med olika grader av anpassning av avskräckningsstrategi.

Fastighetsbolag är en bolagsform som arbetar med att primärt äga och förvalta fastigheter. Noterade fastighetsbolag i Norden tar stor plats i det finansiella rummet och de har ett stort antal aktieägare på sina respektive börser. Denna studie har till uppgift att undersöka huruvida kapitalstruktur har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet mätt i ROA hos fastighetsbolag i Norden mellan åren 2012-2021. Studies syfte är viktigt för att kunna hjälpa och vägleda investerare i fastighetsbolag att ta rätt investeringsbeslut då finansieringsbeslutet för fastighetsbolag möjligtvis kan påverka dess egna fortlevnad. Studien utgår från tidigare forskning som har visat på att det finns signifikanta relationer mellan samtliga tre variabler. För att förklara resultaten har den tidigare forskningen visat på att det mest använda teorierna för att förklara kapitalstruktur och ägandes relation till lönsamhet är agentteorin, trade off-teorin och pecking order-teorin. Studien har fokuserat sig på Norden då det är ett område där det inte har bedrivits någon liknande forskning om kapitalstrukturens medlande effekt på ägarkoncentrationens relation till lönsamhet hos fastighetsbolag under rådande premisser. Studien innefattar alla länder i Norden förutom Island då deras noterade fastighetsbolag inte uppfyllde kravet att ha varit noterad på landets börs i minst tio år. Anledningen till Norden som geografisk avgränsning i denna studie är för att länderna i Norden delar en historisk prägel som har lagt grunden för en liknande finansiell kultur av ekonomisk effektivitet och tillväxt som kan kombineras med en harmonisk arbetsmarknadsekonomi. För att kunna etablera en medlande effekt har studien konstruerat fyra regressionsmodeller och använt sig av ordinary least squares för att uppskatta koefficienterna. Kapitalstrukturen mättes som debt-to-asset och koncentrationen av ägare mättes som summan av de tre största ägarna. Studien studerade en period om tio år. De empiriska resultaten talar för att det finns ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och kapitalstruktur. Däremot finner studien varken något signifikant samband mellan ägarkoncentration och lönsamhet eller kapitalstruktur och lönsamhet. När det kom till huruvida kapitalstrukturen har en medlande effekt på ägarkoncentrationens relation med lönsamhet har kapitalstrukturen en liten icke-signifikant positiv påverkan på ägarkoncentrationens relation med lönsamheten. Den här studien bidrar med att öka förståelsen kring relationen mellan kapitalstruktur och ägarstruktur. Hur dessa två variabler interagerar tillsammans och öppnar upp för djupare studier och forskning kring området.

Under de senare mandatperioderna så har andelen rapporterade partibyten i Sverige ökat, både på kommunal och riksdagsnivå. Partibyten utgör en normativ utmaning för demokratiska system då de obstruerar länken mellan väljare och partier. Samtidigt så tillåter partisystemen i de nordiska länderna politiker att byta partier utan formella restriktioner. Mycket få studier har gjorts om varför och vad som får partibyten att ske, speciellt i den nordiska kontexten. Denna uppsats försöker klarlägga de teoretiska samband mellan partisystem och partibyten genom en jämförande analys av de nordiska länderna. Genom att jämföra länder med i stort sett liknande partisystem, men med vissa skillnader gällande fragmentering och väljarvolatilitet, vill man förklara förekomsten av partibyten. Uppsatsen sammanställer befintligt datamaterial för både partisystem och partibyten i den nordiska kontexten för att kunna dra slutsatsen att länder med mer fragmenterade parlament också är mer benägna att uppleva partibyten men hittar inget stöd för att väljarvolatilitet skulle påverka partibyten i de nordiska systemen. Uppsatsen belyser också det rådande forskningsläget för partibyten där brist på systematiska datamaterial försvårar vidare forskning.

<p><strong>Problem: </strong>Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.</p><p><strong>Metod: </strong>Den insamlade<strong> </strong>datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                             </p><p><strong>Resultat: </strong>Det finns en svag kulturell förklaring till<strong> </strong>hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.</p> / <p><strong>Problem: </strong>There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.</p><p><strong>Method: </strong>The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).            </p><p><strong>Result: </strong>There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.</p>

<p><strong>Introduktion</strong>: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies. <strong>Syfte</strong>: Att beskriva kariesförekomsten hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund i Norden samt hos barn och ungdomar födda i Norden. <strong>Frågeställningar</strong>: Vilken kariesprevalens föreligger bland små barn (0-5 år) med invandrarbakgrund i Norden respektive födda i Norden? Vilken kariesprevalens föreligger bland skolbarn (6-12 år) med invandrarbakgrund i Norden respektive födda i Norden? Vilken kariesprevalens föreligger bland ungdomar (13-19 år) med invandrarbakgrund i Norden respektive födda i Norden? <strong>Metod</strong>: Systematisk litteraturstudie. <strong>Resultat</strong>: Kariesprevalensen är högre bland barn och ungdomar i Norden med invandrarbakgrund jämfört med barn och ungdomar som har nordiskt ursprung. Skillnaderna följer samma mönster i alla åldrar genom barn- och ungdomsåren. <strong>Slutsats</strong>: Tandvårdspersonal bör uppmärksamma att barn och ungdomar med invandrarbakgrund i Norden kan behöva mer stöd i form av förebyggande åtgärder för att uppnå och bibehålla en god oral hälsa.</p>

<p>This thesis contains (1) a discussion of theory and methods in the contemporary analysis of political ideas (chap II), (2) a framework for the study of decision-making in the field of foreign policy, and (3) an application of the framework to the discussions about the dissolution of the Union between Sweden and Norway in 1905. The subject-matter has been treated in the form of a comparative study of Swedish and Norwegian discussions, as they can be followed in newpaper articles, pamphlets, and records of parliamentary sessions and party meetings. I have also drawn upon a considerable amount of private materials (diaries, minutes and memoranda).</p>