Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

<p>Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.</p>

<p>Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur. Jämlikhetsdiskursernas antagonismer visar på centrala frågor om valfrihet i relation till jämlikhet och individen i relation till gemenskapen.</p>

Denne afhandling undersøger de nordiske socialdemokratiske partiers antikommunistiske samarbejde under den tidlige kolde krig (1945-62) Fjendskabet mellem socialdemokrater og kommunister går tilbage til 1920'erne og 1930'erne, men blev aktualiseret med kommunisternes relativt stigende populartitet efter Anden Verdenskrig. Samtidig med at den kolde krig nåede under frysepunktet, begyndte partisekretærerne for de nordiske socialdemokratier at mødes en eller to gange om året for at udveksle information omkring kommunisterne og diskutere hvordan man bedst imødegik dem. Partisekretærmøderne fandt sted i et årti, men døde ud i slutningen af 1950'erne/starten af 1960'erne, da kommunismen forsvandt som en trussel og den kolde krig blev hverdag. Partisekretærmøderne var markeret af den stigende sikkerhedsliggørelse af kommunistproblemet, som forårsagede at socialdemokrater, primært i Skandinavien, begyndte at samarbejde med de nationale sikkerhedstjenester om at inddæmme og bekæmpe kommunismen. Møderne bar præg af dette samarbejde, idet de ikke blot diskuterede kommunisme i fagbevægelsen men som del af et nationalt sikkerhedsproblem. De nordiske fagbevægelser har samarbejdet siden de blev etableret i slutningen af 1800-tallet og starten af 1900-tallet; derfor var det naturligt at de også samarbejdede om dette problem. Under den tidlige kolde krig var de Skandinaviske socialdemokrater politisk dominerende. De opbyggede velfærdsstater som de identificerede sig med i en sådan grad at det kunne være svært at adskille parti og stat. De blev socialdemoratiske stater. Denne identifikation var en bidragende faktor til synet på national sikkerhed som et partiproblem. Siden slutningen af den kolde krig, har ny forskning i stigende grad vist at de skandinaviske lande samarbejdede om militære og efterretningsmæssige forhold. Således betød det mislykkede forsøg på at etablere en skandinavisk forsvarsunion i 1949 ikke en sikkerhedsmæssig splittelse af Skandinavian, som forskningen traditionelt har hævdet. Et nyt billede af nordisk sikkerhed er ved at tegne sig, til hvilket denne afhandling er et bidrag: billedet af en region der var bundet sammen, ikke bare af kultur, værdier og sprog, men også af sikkerhedsmæssige forhold. Jeg viser, at de regerende partier var en del af dette samarbejde. De var, i praktikken, våbenbrødre. Således lægger jeg op til nordisk sikkerhedspolitisk forskning reevaluerer billedet af et splittet Norden.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur. Jämlikhetsdiskursernas antagonismer visar på centrala frågor om valfrihet i relation till jämlikhet och individen i relation till gemenskapen.

Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer. Det finns några nyckelpunkter i verksamheten där både elevinflytande och lärandet står i fokus, frågor som ställs är: Hur kan elever vara med att bestämma och utforma innehåll i olika kurser med tonvikt på inlärningsmetoder och arbetsformer och hur är verkligheten i dag i den skolan där jag arbetar. Resultaten visar att eleverna är positivt inställda till att vara med att utforma sin egen inlärning och att många använder denna möjlighet i viss mån. Jag menar att det är fullt möjligt att inludera alla, även de som inte känner så stort deltagande i dag men da är det viktigt att lärarna är med och vägledar och tar det slutliga ansvaret.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--Freie Universität, Berlin, 2000. / Includes bibliographical references (p. 439-516).

There are changes in Sweden's foreign policy, and Sweden is no longer a non-aligned and neutral nation. Sweden has expressed a willingness to actively participate in creating peace and stability in the world by giving and receiving military assistance in case of war, crisis or disaster. This is described as complete turnaround in Swedish policy compared to the neutrality and non-alignment during the Cold war. However new research shows that defence cooperation is not new in the Nordic region. Sweden cooperated secretly with Denmark and Norway, two NATO countries, about co-operative defence of Scandinavia during the Cold War. Is our historical picture wrong and what we perceive as new and revolutionized not particularly new? Is today's open Nordic defence cooperation a continuation of what was done in secret during the Cold War? The essay investigates and compares two different Swedish defence cooperation’s where one was previously secret and the other is open. By comparing the motives, objectives, drivers and outcomes differences and similarities in the design will be explained and compared. The study demonstrates significant differences in the motives and driving forces between the Cold War and today. The study has however revealed many similarities in the objectives and outcomes of the two defense cooperation.The study finds basis for further critical examination of the relationship between the Cold War secret defense cooperation, and today's open defense cooperation. The partnerships are in themselves not so different in design, however the world has changed and the reasons for cooperation are different. There are reasons to suggest that the curtain has been lifted and what has previously taken place secretly is today transparent but the defense cooperation has adapted to new threats and requirements.