The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.

Där emellan raderna, där finns den. En osynlig barriär som gör det svårt för vissa, lätt förandra. Det är grunden i vårt syfte i denna uppsats. Den osynliga barriären – normer somuppfattas som begränsande för individer samt den kritik som lyfts mot normer och dessbegränsningar. Vi tillämpar en analysmodell vars syfte är att kritiskt granska, förståproblembilden bakom representationen av problemen som är underförstådda i styrmedel. Vihar utfört en dokumentstudie där vi har kritiskt granskat Skolverkets allmänna råd - arbetemed studie- och yrkesvägledning (2013) med hjälp av Bacchis (2009) teori och metod“What’s the problem represented to be”. Syftet är att undersöka på vilket sätt Skolverkets allmännaråd- arbete med studie och yrkesvägledning (2013) representerar norm och normkritik samt vilkadilemman som uppstår i representationen. Genom att anamma ett konstruktivistiskt ochnormkritiskt perspektiv försöker vi att förstå representationen av norm och normkritik och vadsom händer där emellan. Mellan raderna. / In between the lines, there it is. An invisible barrier that makes it difficult for some, easy forothers. That is the basis of our purpose in this paper. The invisible barrier – norms that areperceived as limiting for individuals. And the criticism leveled against norms and theirlimitations. We apply an analysis model whose purpose is to critically examine, understandthe problem picture behind the representation of the problems that are implicit in policydocuments. We have carried out a document study in which we have critically reviewed theSkolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) using Bacchi's(2009) theory and method "What's the problem represented to be". The purpose is to examinein what way Skolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013)represents norms and norm criticism and which dilemmas arise in the representation. Byadopting a constructivist and norm-critical perspective, we try to understand therepresentation of norms and norm criticism and what happens in between. Between the lines.