Där emellan raderna, där finns den. En osynlig barriär som gör det svårt för vissa, lätt förandra. Det är grunden i vårt syfte i denna uppsats. Den osynliga barriären – normer somuppfattas som begränsande för individer samt den kritik som lyfts mot normer och dessbegränsningar. Vi tillämpar en analysmodell vars syfte är att kritiskt granska, förståproblembilden bakom representationen av problemen som är underförstådda i styrmedel. Vihar utfört en dokumentstudie där vi har kritiskt granskat Skolverkets allmänna råd - arbetemed studie- och yrkesvägledning (2013) med hjälp av Bacchis (2009) teori och metod“What’s the problem represented to be”. Syftet är att undersöka på vilket sätt Skolverkets allmännaråd- arbete med studie och yrkesvägledning (2013) representerar norm och normkritik samt vilkadilemman som uppstår i representationen. Genom att anamma ett konstruktivistiskt ochnormkritiskt perspektiv försöker vi att förstå representationen av norm och normkritik och vadsom händer där emellan. Mellan raderna. / In between the lines, there it is. An invisible barrier that makes it difficult for some, easy forothers. That is the basis of our purpose in this paper. The invisible barrier – norms that areperceived as limiting for individuals. And the criticism leveled against norms and theirlimitations. We apply an analysis model whose purpose is to critically examine, understandthe problem picture behind the representation of the problems that are implicit in policydocuments. We have carried out a document study in which we have critically reviewed theSkolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) using Bacchi's(2009) theory and method "What's the problem represented to be". The purpose is to examinein what way Skolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013)represents norms and norm criticism and which dilemmas arise in the representation. Byadopting a constructivist and norm-critical perspective, we try to understand therepresentation of norms and norm criticism and what happens in between. Between the lines.

Den här studien vill bidra med kunskap kring normkritisk pedagogik inom dramapedagogiken i Sverige. Det genom att belysa det svenska DRACON-projektet ur ett normkritiskt perspektiv. Det svenska DRACON-projektet är en del av det internationella DRACON-projektet vars övergripande syfte var att bygga  en bro mellan drama och konflikthantering. I bakgrunden till den här studien beskrivs dramapedagogik, svensk dramaforskning och internationell dramaforskning utifrån kritiska teorier. Normkritisk pedagogik är en kritisk pedagogik som vänder blicken mot maktstrukturer och privilegier istället för att fokusera på minoriteter eller förtryckta grupper. I det teoretiska perspektivet förklaras och fördjupas begreppet normkritisk pedagogik utifrån feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och kritiska vithetsstudier, funktionalitet, intersektionalitet och kritisk pedagogik.   Syftet med den här undersökningen var att genom ett kritiskt makt- och identitetsperspektiv belysa det svenska DRACON-programmet. Det utifrån forskningsfrågorna: Vilka föreställningar om makt och identitet finns inbyggda det svenska DRACON-programmet? Hur förhåller sig dessa föreställningar till den normkritiska pedagogikens syn på makt och identitet?   Studien genomfördes utifrån textanalys av boken DRACON i skolan. Analysen strukturerades med hjälp av en analysmall. Resultatet tyder på att DRACON-programmet i Sverige är inkluderande och försöker ta tillvara på alla deltagares erfarenheter. Samtidigt verkar programmet sakna ett ifrågasättande av kön och genus och fördjupade analyser kring makt. Spår av postkolonialism framträder i någon enstaka lek. / The general aim of this study is to contribute to the knowledge of, so called, norm-critical pedagogy (normkritisk pedagogik) as part of Drama in Education in Sweden. This through looking at the Swedish DRACON-project from a norm-critical point of view. The Swedish DRACON-project is a part of the international DRACON-project which aimed at building a bridge between drama in education and conflict management. Norm-critical pedagogy is a Scandinavian term for critical pedagogy that focuses on the structures of power and privilege, rather than the oppressed. The pedagogy is explained in this paper and has its roots in queer pedagogy, queer theory, feminist theory, postcolonial theory and intersectional perspectives.   The aim of this study was to look at the Swedish DRACON-project from the critical point of view of power, privilege and identity.  The study examines the following questions: What conceptions of power and identity can be found in the Swedish DRACON-program? How do these conceptions relate to norm-critical perspectives of power, privilege and identity?   The examination is done through text analysis of the book DRACON i skolan(DRACON in school). The results indicate that the Swedish DRACON-project is inclusive and tries to seize the experiences of all participants. At the same time the project seems to lack the questioning of gender and the immersing of analyzing power structures.