I detta examensarbete får du följa en aktionsforskningsprocess genom alla dess delar. Forskaren och två verksamma lärare på en grundskola vill undersöka hur normkritisk pedagogik kan bedrivas i undervisningspraktiken. Normkritisk pedagogik är ett verktyg för att förstå och synliggöra hur olika normer samverkar och skapar obalans i makt samt hur de kan ifrågasättas för att förändra ojämlika strukturer. Syftet med studien är att bidra till att utveckla normkritiska undervisningspraktiker i historieundervisningen. Vi ville ta reda på vad det innebär att arbeta normkritiskt och hur ett avgränsat tema i historieundervisning kan utformas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det har också undersökts på vilket sätt normkritisk pedagogik kan förändra lärares pedagogiska grundsyn samt hur normkritiska perspektiv kan bli en inkluderad del av lärares undervisningspraxis. För att finna svar på frågeställningarna har de kvalitativa metoderna intervju och videoobservation använts. Både forskningsprocessen och dess resultat har granskats med hjälp av de tre följande teoretiska områdena: Judith Butlers (1990) queerteori, Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris (2005) intersektionalitetsteori samt Kevin Kumashiros (2002) utbildningsstrategier för arbete mot diskriminering. Resultatet visar på hur lärares insikter kring betydelsen av sin egen roll i normförmedlingen växer fram parallellt med arbetet med eleverna. Vidare redovisas olika sätt att bjuda in eleverna till det kritiska granskandet av normer. Läsaren får följa hur lärarna provar sig fram för att synliggöra och ifrågasätta normen samt inkludera normbrytande perspektiv på ett självklart sätt i undervisningen. Några specifika normkritiska metoder och mer generella förhållningssätt provas i klassrummet och lärarnas reflektioner kring utfallet porträtteras. Slutsatserna visar på att lokalt värdefull kunskap har skapats samt att flera slutsatser är generellt intressanta för pedagogiska verksamheter i allmänhet. Utifrån de erfarenheter studien har gjort har det därför utformats en normkritisk checklista för lärare.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

Då normer spelar en sådan stor roll i samhället och i skolan, inte minst för alla elever är syftet i denna undersökning därför att bidra med kunskap och nya infallsvinklar i hur ett normkritiskt arbete kan se ut i SO-undervisningen i F-3 för att inspirera andra lärare att själv implementera detta arbete i sin undervisning för att skapa en bättre skola. Utifrån detta syfte formulerades och besvarades frågeställningar kring hur lärare beskriver och upplever det normkritiska arbetet samt hur de själva reflekterar över normer. Dessa frågeställningar besvarades genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Resultatet och analysen visar på att lärarna är positivt inställda till en normkritisk SO-undervisning då de säger sig använda en rad olika normkritiska strategier i undervisningen, bland annat genom att utgå ifrån ett förändringsperspektiv och lyfta flera olika perspektiv i undervisningen. Det går inte heller att undgå vikten av kunskap om normer och normkritik bland lärarna, och vikten av att vara självreflekterande för att på bästa sätt bidra med att förändra förtryckande normer. Det finns också en del utmaningar med normkritisk SO-undervisning och en av dessa är att hemmets värderingar kan skilja sig från skolvärdens värderingar.   Slutsatsen av undersökning blir därmed att olika strategier används i den normkritiska SO-undervisningen för att skapa acceptans kring varandras olikheter. Samt att det är viktigt att inneha kunskap om normkritik och normer för att bli medveten om vilka normer som påverkar eleverna för att dels kunna bemöta eleverna på rätt sätt, dels för att bidra till en jämlik skola.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching. The conclusion of the study is that there is no fixed manual or one single method, for democratic teaching. However, if possibilites are created through educational politics, teacher tranining, existing norms at the school, and individual teachers ability to reflect upon their own position of power, democratic and anti-oppressive education is possible.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering.

This litterature study is an analysis of the concept of tolerance, as it is a central value in the curriculum for the Swedish upper secondary school (Gy11) and therefore an important part of interpreting the specific curriculum for religious studies. The scientific approach is drawn from curriculum theory and the method of analysis is hermeneutic. Four different understandings of the concept are presented from academic literary sources. To further problematize the understandings of the concept, critique against a ”pedagogy of tolerance” as expressed by normcritical pedagogical writers and scholars is presented and analyzed. Implications regarding didactical practice are discussed in the light of previous analysis. Two main criteria for tolerance were found in all four understandings. These criterias outline the necessary components of an act of tolerance. The critique mainly focuses on said act, as it is an act of power and differentiation. This implies the didactical importance of awareness regarding the complexity of an act of tolerance.

This study investigates whether teachers working with children ages 6 – 9 are including an LGBTQ perspective in their teaching methods. The purpose is to critically examine sexuality and gender as part of the teaching methods in Swedish schools; whether teachers are working with LGBTQ questions in their classes, and if so, how. The following research questions are answered:  Are the teachers incorporating an LGBTQ perspective in their classes, and if so, in what sense? Are LGBTQ questions relevant and of interest in the education? Do teachers feel like they have gained the right tools in their pedagogical education and/or in their workplace to work with LGBTQ questions in their class room? And if so, in what way?  The method used is qualitative research in the form of interviews and observations. The conclusions reached are that in theory most teachers agree that an LGBTQ perspective is of importance in the classes; however in practice it is not that easy. Most teachers agree that is it difficult to incorporate this perspective. All teachers stress that their pedagogical education lacked in providing an LGBTQ perspective, but a couple teachers point out that they have received it from their workplace instead.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

Med denna kunskapsöversikt har vi haft för avsikt att undersöka vad forskningen säger om hur kanoniserade verk kan läsas på ett genusmedvetet sätt för att främja en reflekterande undervisning på högstadiet och gymnasiet. I undersökningen av detta område har vi identifierat fyra teman, som alla kopplats till genusmedvetenhet, i vilka vi tagit avstamp för att besvara arbetets frågeställning  Hur kan kanoniserade litterära verk läsas för att främja genusmedvetenhet?  Dessa fyra teman är genusmedvetenhet i förhållande till kanonbegreppet, teoribildning, pedagogiska strategier och förhållningssätt samt ett litterärt exempel i form av förankring i August Strindbergs Fröken Julie (1888).  Resultatet har grundat sig i metodisk läsning och sammanställning av olika forskares perspektiv på ämnet. Frågeställningen besvaras med att läsning av kanoniserade verk behöver anpassas efter nutida värderingar såväl som den historiska kontexten i vilken verket blev skrivet. Vidare har resultatet pekat på att feministisk litteraturteori är en aspekt av vad vi idag kallar genusmedvetenhet och därav är nödvändigt att ha i åtanke när pedagogiska strategier ska formas i arbetet med litteratur i klassrummet. De pedagogiska strategierna behöver ta avstamp i inkludering och normkritik. Slutsatsen av detta resultat är att kanoniserad litteratur kan läsas genusmedvetet då de pedagogiska strategierna kring verket påverkar hur läsaren förhåller sig till innehållet.