Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar och antaganden som ligger till grund för vår förståelse av begreppen kön, genus och sexualitet: hur sådana normer existerar och visar sig i skolan och undervisningen, samt hur lärare kan gå tillväga inom undervisningen för att synliggöra dessa normer. Analysen utgår ifrån det queerteoretiska perspektiv som granskar heteronormativiteten och dess antaganden om vad som är normalt eller inte. Som grund för arbetet ligger den intervju jag har gjort med M, en elev i grundskolan. M är 12 år och könsneutral. I intervjun framkommer att M ofta känner sig sårbar i förhållandet till vuxna, när det handlar om att vara öppen med sin identitet och sina pronomen. Vuxna i skolan behöver bli bättre på att låta elever komma till tals- och erkänna deras kunskaper om sig själva som giltiga. Genom kunskaper om maktförhållanden mellan barn och vuxna, och i arbetet med normkritisk pedagogik, närmar vi oss ett sådant mål. / The aim of this study is to investigate how gender and sexuality in the Swedish education system is understood and practiced by teachers, and in which ways they can highlight and illustrate norms in our everyday life. The study is based on queer theory, which main purpose is to study heteronormativity. As a basis for this study, an interview with M, a 12 years old gender neutral person was conducted. It appears that M often feels vulnerable when talking about their gender and pronoun to adults. In conclusion, broader knowledge about assymetrical power relations between adults and youths should narrow the gap, and be a step towards the right direction for a more tolerant school environment.

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras. / One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

“To understand why we are doing what we do now” – a qualitative study of dance historyteaching within the course Dansteori. This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course“Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed inrelation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain fromtheir studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

This essay illustrates how teachers at upper secondary schools relate to teaching dance history within the course “Dansteori”, focusing on the aim that students should critically review different dance history writings. The study uses interviews and open-ended questionnaires, and the material have been analyzed qualitatively and discussed in relation to historical thinking and norm-critical pedagogy. The study shows that a historical-scientific perspective is important in how teachers talk about the subject, but less important when it comes to what students should gain from their studies. Instead, a general knowledge of dance history and an ability to connect ones dancing to a historical context, is at the center. The study also shows a conflict between the content and the time given as well as the student’s maturity. In relation to the theoretical perspectives, the historical-scientific perspective is prominent. By contrast, the norm-critical perspective is not as clear, and as I understand it, the critical scrutiny lies primarily within the norm rather than as a means of looking outside the Western box. The next challenge is therefore to not only review the conditions for how history is created, but also to question and change the structures that create knowledge.

The cis norm could be described as the norm that forces everyone to be either female or male and that genitals, gender identity and juridical sex should be constant throughout a person’s lifetime. “Cis” means “on the same side” in Latin, and in this study Wendel Strömbeck, student at the Pedagogy Institution of Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, has coined the notion “the cis gaze”. “The cis gaze” refer to a performative act of sorting bodies into a female or male category. Wendel study how people with trans* experiences could experience gazes and pictures in relation to the cis norm. The study is based on the queer community that Wendel is a part of, and includes interviews and self-reflections. “Trans” means “to move over” in Latin and “trans*” refers to the whole spectra of possible ways of transgressing the cis norm. The study is devided into two parallel works, an essay and an artistic figuration, a comic book. The comic book includes rendering of the interviews that Wendel has carried out and an irreverent study of cis gendered persons. The essay also includes rendering of the same interviews and an analysis of a poster for the Hollywood movie Glen or Glenda from 1953

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.

<p>By means of text creation I approach, reflect upon and try a number of aspects of my own professional existence as a joker in forum theatre and as a forum play pedagogue.This essay is structured like the days of a week and it specifically relates three problematic situations: first, a Monday containing a case of discrimination during the performance, then, a glimpse from a Wednesday when I failed to use the time with enough consideration of our common work and, finally, a Thursday when I was professionally questioned.These three situations are described thoroughly and then they are tried by me. This is carried out partly by reasoning, partly by using for example sociological, pedagogical and above all philosophical texts in order to widen my understanding of my existence as joker and forum play pedagogue. When writing this essay I really realized the importance of taking the reactions of the spec-tators into consideration. I have had the opportunity to develop thoughts about the way in which reflection is created and thoughts about different layers of reflection. I have also pondered over the way in which I distinguish between forum play and therapy as a forum play pedagogue. Yet another question I consider is to what extent the interaction between myself and my clients influences the performance of my work. I have also included thoughts about in what way a person’s professional position and power influence our common work.Finally, my intention is to make my text in some way illustrate its contents. The importance of striving towards this aspect became more and more obvious as the text developed. Among other themes I have focused on for example norms, constructions of time and language metaphors. When writing this essay, I have detected gaps, or inconsistencies, in my performance where ways of thinking are contradictory. I believe these gaps, or inconsistencies, to be the very means for a continued dialogue in the future.</p> / <p>Genom textskapande närmar jag mig, reflekterar och prövar några sidor av min egen yrkestillvaro som joker i forumteater och som forumspelspedagog. Essän är strukturerad som en vecka och rymmer tillbakablickar på tre problematiska situationer: en måndag med diskriminering under en föreställning, en glimt från en onsdag där jag inte disponerade tiden med tillit till det gemensamma arbetet, och en torsdag då jag blev ifrågasatt i mitt yrke.Situationerna gestaltas ingående genom texten och därefter prövar jag dem. Detta sker dels genom eget resonerande, dels via genomlysning med hjälp av texter till exempel hämtade från fälten sociologi, pedagogik och yrkeskunnande men i synnerhet genom filosofiska texter. Arbetet med essän har gjort mig observant på vikten av att uppmärksamma publikreaktioner. Jag har fått möjlighet att utveckla tankar om hur reflektion görs, hur den uppstår och tankar om olika lager av reflektion. Vidare har jag begrundat hur man som forumspelspedagog drar gränsen mellan arbete med forumspel och terapi. Essäskrivandet har likaså fått mig att fundera över hur samspelet med mina uppdragsgivare påverkar utförandet av uppdraget. Genom essän har jag också belyst tankegångar om hur personers ställning och makt påverkar mitt arbete. Jag har genom texten i sig velat ge gestalt åt delar av dess innehåll. Denna aspekt växte sig starkare allteftersom texten växte fram. I texten har jag också belyst till exempel normer, tidskonstruktioner och språkets metaforer. Genom att skriva essän har jag fått syn på glipor där sätt att tänka delvis går emot varandra. Jag menar att just glipor skapar möjlighet till fortsatt dialog.</p>

By means of text creation I approach, reflect upon and try a number of aspects of my own professional existence as a joker in forum theatre and as a forum play pedagogue.This essay is structured like the days of a week and it specifically relates three problematic situations: first, a Monday containing a case of discrimination during the performance, then, a glimpse from a Wednesday when I failed to use the time with enough consideration of our common work and, finally, a Thursday when I was professionally questioned.These three situations are described thoroughly and then they are tried by me. This is carried out partly by reasoning, partly by using for example sociological, pedagogical and above all philosophical texts in order to widen my understanding of my existence as joker and forum play pedagogue. When writing this essay I really realized the importance of taking the reactions of the spec-tators into consideration. I have had the opportunity to develop thoughts about the way in which reflection is created and thoughts about different layers of reflection. I have also pondered over the way in which I distinguish between forum play and therapy as a forum play pedagogue. Yet another question I consider is to what extent the interaction between myself and my clients influences the performance of my work. I have also included thoughts about in what way a person’s professional position and power influence our common work.Finally, my intention is to make my text in some way illustrate its contents. The importance of striving towards this aspect became more and more obvious as the text developed. Among other themes I have focused on for example norms, constructions of time and language metaphors. When writing this essay, I have detected gaps, or inconsistencies, in my performance where ways of thinking are contradictory. I believe these gaps, or inconsistencies, to be the very means for a continued dialogue in the future. / Genom textskapande närmar jag mig, reflekterar och prövar några sidor av min egen yrkestillvaro som joker i forumteater och som forumspelspedagog. Essän är strukturerad som en vecka och rymmer tillbakablickar på tre problematiska situationer: en måndag med diskriminering under en föreställning, en glimt från en onsdag där jag inte disponerade tiden med tillit till det gemensamma arbetet, och en torsdag då jag blev ifrågasatt i mitt yrke.Situationerna gestaltas ingående genom texten och därefter prövar jag dem. Detta sker dels genom eget resonerande, dels via genomlysning med hjälp av texter till exempel hämtade från fälten sociologi, pedagogik och yrkeskunnande men i synnerhet genom filosofiska texter. Arbetet med essän har gjort mig observant på vikten av att uppmärksamma publikreaktioner. Jag har fått möjlighet att utveckla tankar om hur reflektion görs, hur den uppstår och tankar om olika lager av reflektion. Vidare har jag begrundat hur man som forumspelspedagog drar gränsen mellan arbete med forumspel och terapi. Essäskrivandet har likaså fått mig att fundera över hur samspelet med mina uppdragsgivare påverkar utförandet av uppdraget. Genom essän har jag också belyst tankegångar om hur personers ställning och makt påverkar mitt arbete. Jag har genom texten i sig velat ge gestalt åt delar av dess innehåll. Denna aspekt växte sig starkare allteftersom texten växte fram. I texten har jag också belyst till exempel normer, tidskonstruktioner och språkets metaforer. Genom att skriva essän har jag fått syn på glipor där sätt att tänka delvis går emot varandra. Jag menar att just glipor skapar möjlighet till fortsatt dialog.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.