Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten & Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.

Under våra praktikperioder i förskolan har vi sett att förskollärare inte använder litteratur i den utsträckning som vi tidigare upplevt, vi vill av denna anledning ta reda på varför det har blivit så. Studiens syfte har därför varit att skapa en utökad förståelse för barnlitteraturens användning och förskollärarnas tankar samt tillvägagångssätt när det gäller litteraturen inom förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjuer har vi fått en inblick i förskollärarnas synvinkel och handlingssätt i verksamheten. I analysen har vi granskat och kopplat vårt empiriska material till Salmson & Ivarssons teoretiska perspektiv, normkreativitet. Även Björkman & Bromseths normkritiska pedagogik har varit en byggsten i uppbyggnaden av vår analys. De begrepp som blivit centrala för vår studie är: barnlitteratur, normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkreativitet. I vårt resultat har vi sett att känslan av tidsbrist är betydande för förskolans verksamhet och att litteraturanvändningen blir lidande. Syftet och den röda tråden i litteraturen faller på målsnöret och istället används böckerna som ett tidsfördriv utan vidare utformat syfte. Det sätt som litteraturen kan användas på är för att belysa samhällets normer och värderingar men det krävs att det genomtänkta syftet får möjlighet att utformas. Utifrån vår studie tolkar vi att förskollärarna behöver ge sig själva mer tid och prioritera det normkreativa arbetssättet som finns inom en normkritisk pedagogik. Vi menar att lässtunden kan vara det arbetssätt inom normkreativiteten som lyfter verksamhetens litteraturanvändning till nästa nivå.

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

I det här examensarbetet undersöks varför betygsdifferentieringen är större inom svenskämnet i jämförelse med övriga ämnen när det kommer till elevers genus och socioekonomiska bakgrund. Det tycks vara något “särskilt med svenskämnet” som är särskilt utmanande när det kommer till det kompensatoriska uppdraget och elevers olika språkerfarenheter. Vi närmar oss problemområdet genom att undersöka hur svenskämnet påverkas av en differentierad undervisning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer tar vi del av fyra lärares erfarenheter och berättelser om sin undervisning. Vi använder oss av teoretiska begrepp som ämnesparadigm, polyparadigm och normkritisk teori för att analysera materialet. Lärarna resonerar om de strategier de använder för att differentiera sin svenskundervisning och om de utmaningar de upplever och identifierar i spänningsfältet mellan läroplan och elevers utvidgade eller begränsade koder. I resultatet går det att urskilja differentiering som en strategi lärarna använder för att redan i planeringen förbereda för de olika svårigheter som kan uppstå i undervisningen, och därmed ge alla elever bästa möjliga förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Samtidigt är differentiering normerande till sin karaktär då det innebär att man kategoriserar eleverna på olika sätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är därför en förutsättning för en lyckad differentierad undervisning. Vår slutsats är att det i svenskämnet tycks finnas erfarenheter och förmågor som premieras mer än andra och att dessa bidrar till normeringen av en idealelev, samtidigt som skolans resurser inte räcker för att understödja varje elevs utveckling.

Reproducering av normer i relation till genus påverkar och påverkas av människor utifrån olika sociala och kulturella arenor. Dessa normer skapar föreställningar om hur ett specifikt genus ska agera och vara. Det i sin tur påverkar lärares profession och i forskning framkommer det att det återfinns normförstärkande beteenden i lärares undervisning. Därmed kan lärare via normkritisk pedagogik, vilket var studiens teoretiska utgångspunkt granska normer för att kunna göra en förändring. Samtidigt synliggörs normbrytande beteenden bland annat inom svensk förskole- och skolverksamhet trots att liten del av forskning är gjord i Sverige. Därför var syftet med studien att undersöka hur fritidspersonal upplever sitt normbrytande beteende i pedagogiska aktiviteter på fritidshemmet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio fritidspersonal i Sverige. Resultatet visade att planering är en stor faktor i fritidspersonalens normbrytande arbete. Stor del av fritidspersonalen har en god medvetenhet om de normer som finns samt behovet av att bryta dessa. Däremot visade resultatet att medvetenheten är svår att överföra från planering till utförande av pedagogiska aktiviteter och att en omedvetenhet fortfarande finns. Resultatet visade slutligen att förutsättningar för att arbeta normbrytande finns men behöver stärkas för att dels öka fritidspersonals medvetenhet ytterligare, dels öka det normbrytande arbetet på fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek. Sexualitet som identitet och kärlek skapar förutsättningar att tala om sexualitet i klassrummet samtidigt som det aktualiserar betydelsen av likabehandling. Likabehandlingen i perspektivet sexualitet handlar om att synliggöra alternativa sätt att leva, älska och vara i förhållande till heteronormen.