All around Stockholm, housing is under construction. But the theme is not housing - it is variation. Varied facades, varied roofscapes, to create variation along the streets. I propose that there is a safety in monotony - the kind that is lacking on the housing market. Anonymity can be a sign that the sender had you in mind, rather than themselves; this was the best we could do, therefore we repeated it over and over again, implying there is a ”we” and not an ”I” behind it all. This that is provided for you - for example a home - is not something you must earn, it can be taken for granted, by you and everyone else. Nya Hjorthagen is an alternative proposal for the site of Norra Djurgårdsstaden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur planeringen av social hållbarhet med fokus på trygghet i den offentliga miljön förändrats i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av två olika planprogram för en hållbar utveckling av Norra Djurgårdsstaden. Planprogrammen är från 2017 och 2021 och har studerats med en jämförande ansats. Uppkomsten av ord har räknats samt en dokumentstudie där olika studier och böcker ligger till grund för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att det finns ett fortsatt arbete för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Planering som är kopplat till det offentliga rummet visar på hur Norra Djurgårdsstaden har ett starkt fokus på trygghet. Planprogrammet från 2021 har ett trygghetsperspektiv med en starkare koppling till jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Det sociala hållbarhetsarbetet har fått ett större fokus på jämställdhet och jämlikhet som är kopplat till Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål.

Världen står inför en rad klimatförändringar, en befolkningsökning och en ökad urbanisering. För att kunnabehärska dessa utmaningar ställs det stora krav på samhällsplaneringen. Ett sätt för samhällsplaneringen attbidra till att fler människor kan minimera sitt ekologiska fotavtryck är att implementera ekologiskt hållbaraavfallsstrategier. Syftet med undersökningen är att ta reda på att hur samhällsplaneringen kan bidra till att skapaekologiskt hållbara avfallsstrategier. Med hjälp av Norra Djurgårdsstaden som fallstudie har intervjuer ochenkäter använts som metod för att skapa en större förståelse och insikt i det praktiska erfarenheterna avavfallsstrategierna i stadsdelen. Resultatet från empirin visar att det finns många aspekter som är bra medavfallshanteringen i Norra Djurgårdsstaden. Vidare finns det en del brister som skulle kunna undersökasnoggrannare. Slutsatserna visar på att det finns flera sätt för invånarna att tillgodose information kringavfallsstrategierna, däremot visar empirin att all denna information inte riktigt når ut till invånarna i NorraDjurgårdsstaden. En strategi som utifrån empirin visar på en god kännedom är Pop-up återbruket. Till sist kansamhällsplaneringen med fördel dra nytta av det praktiska erfarenheterna från empirin i samband med planeringen för ekologiskt hållbara städer.

Harbor developments have been realized in several European cities over the last years, becoming an important topic in the field of urban and regional planning. Despite their presence in innumerous sites with unlike contexts and backgrounds, those developments look pretty similar in terms of design and form. Are we witnessing the born of a generic and similar city? The aim of this paper is to investigate how similar are these areas and their positive or negatives effects upon the existing cities. Through a review on the main urban theories of the twentieth century it is possible to identify what are the contemporaneous trends in urban planning and how they have been employed in harbor developments. Four case studies were selected to illustrate these similarities, two almost completed: Dublin Docklands and Hamburg HafenCity, and two newly ones: Stockholm Norra Djurgårdsstaden and Copenhagen Nordhavnen. The findings indicated the case-studies share several similarities in terms of discourse, implementation strategy, sustainability, publicity and as well social and income inequalities. Contemporaneous urban discourse preaches for diversity which it is still far to be reached by the case-studies

Idag är miljö och hållbarhet en mycket aktuell fråga, inte minst i byggbranschen. Branschen står för en stor del av all energianvändning och det avfall som genereras. I strävan mot ett hållbart samhälle finns ett stort utrymme för utveckling och förbättring. Rapporten behandlar hur en gemensam och traditionell avfallshantering skiljer sig utifrån flera aspekter. En jämförelse av totalt uppkommet avfall, fraktionsfördelning, medeltömning och behandlingskostnader har genomförts. Från produktionsdata har det konstaterats att den gemensamma avfallshanteringen genererat mindre avfallsmängder, både totalt och per BTA. Störst procentuell minskning har skett i fraktionerna blandat avfall och deponi, vilka båda är relaterade till stora kostnader och miljöpåverkan. Behandlingskostnaden per BTA har minskat med 39 % i den gemensamma avfallshanteringen. Oavsett avfallshanteringsmetod utgör brännbart den största avfallsmängden och högsta behandlingskostnaden. Här finns utrymme för förbättringar och vidare sortering. Den gemensamma avfallshanteringen använder främst små avfallsbehållare vilket uppfattats vara en av orsakerna till bättre sortering och minskad total avfallsmängd. En annan orsak är antalet fraktioner som nyttjats i projekten, där en tydlig minskning av mängden blandat avfall påvisats i samband med ett ökat antal fraktioner. Kundnyttor och mervärden har varit svåra att styrka annat än från diskussioner med personer i branschen samt från egna observationer. Exempel på mervärde är flexibiliteten att anpassa avfallshanteringen efter behoven som uppstår på plats. Fortsättningsvis bör man tidigt i byggprocessen utreda om en gemensam avfallshantering är möjlig eller inte. Om möjligheten finns bör denna nyttjas för att minska avfallsmängder och behandlingskostnader. En gemensam avfallshantering kan till exempel användas av bolag med flera projekt inom samma område. / Sustainability and the environment are current issues in today’s world, especially in the construction industry. The industry stands for a big part of the energy consumption and the waste that is generated. There are considerable scopes for development and improvement to pursuit a sustainable community. The report describes, from many perspectives how common and traditional waste management are different from each other and a comparison has been done of total waste, fraction distribution, average voiding and treatment cost. Production data has shown that common waste management is producing less waste, both totally and per gross floor area. The fractions mixed waste and waste dump have the biggest percentage reduction. Both are related to large cost and environmental impact. Treatment costs per gross floor area have been reduced by 39 % in the common waste management. The fraction combustible has the largest amount of waste and the biggest treatment cost regardless of the waste management method. Here is room for improvement and further sorting.                                                                                                                              The common waste management uses mostly small containers which are perceived to be one reason for better sorting and less waste produced. Another reason is the amount of fractions used in the projects. A distinct reduction of mixed waste has been detected with higher amount of fractions. Costumer benefits and other values are hard to justify other than from discussions with people in the business and from our own observations. An example of benefits is the flexibility to adjust the waste management by needs arising on site. Further should an investigation be done early in the building process to see if a common waste management is possible or not. If it is a possibility, it should be used to lower the amount of waste and cost. Common waste management could for example be used when many companies have projects in the same area.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna “cisternstad” kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten. Kan man använda detta industriella hårda kluster av plåtcylindrar som idag används för hantering av petroliumprodukter för att skapa en miljövänlig, identitetsstark, fantastisk, modern stadsdel?

The city of Stockholm has set the goal to build 140 000 new residential units by 2030 to meet the demand of a growing urban population. Simultaneously we are seeing a decline in biodiversity in and surrounding the city. Some of the main factors are climate change, pollution, overexploitation and habitat destruction. As cities grow, they have the potential to aid or accelerate these problems, depending on how this urban growth is approached.In current urban development projects in Stockholm, we increasingly see large scale, high exploitation projects that view efficiency and profitability as their main goal. Biodiversity is largely considered an afterthought. We are chipping away at natural habitats and infrastructure, which has dramatic consequences for other species and ultimately ourselves.This thesis is a study on the city’s impact on biodiversity, and how new developments in Stockholm relate to our surrounding ecosystems. It is an investigation of how we, as urban dwellers, can live with nature. It is also an exploration of how we, as architects and urban planners, can shape cities for urban mutualism.

Daylight has, since the mid 1900’s, been controlled in Swedish construction when Sweden achieved prosperity in society. Since then, the issue in how you plan for the best daylight conditions has had a number of major changes for it to become today’s functional requirement, controlled by Boverket and its building regulations BBR. The requirement has although been questioned lately as the building process has become much more complex which has renewed an interest of the issue during the 2000’s. That humans need daylight to feel good and to stay healthy is commonly known while it also can enable great savings in the energy use. The purpose of this study is therefore to study if the daylight issue is an important urban planning aspect and how good daylight conditions could be achieved when planning new residential areas. The goal is to evaluate the daylight conditions in Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport), Stockholm’s environmentally-friendly urban development project, and its segments Västra, Norra 1 and 2. The goal is also to study how the issue was dealt with during the planning and building process. As a result, I hope that the study will generate interest and knowledge in how the daylight issue may be handled in the early stages of urban planning. The study is designed as a case study in order to, in an explorative way, investigate and briefly evaluate the daylight conditions of Norra Djurgårdsstaden. The study has embraced the method Vertical Sky Component, VSC, in order to provide a first indicator about the daylight conditions and to, in the early stages of urban planning, show upon possible improvements. As complementary work, studies of planning documents and interviews was made in order to investigate if and how the daylight issue was dealt with during the planning and building process. The results showed that the studied segments of Norra Djurgårdsstaden achieves relatively good daylight conditions and the problem lies within the limited daylight access where the segment Västra has the worst conditions. However, the current daylight conditions on the facades was improved in a later stage during the building process to reach the national requirement. The VSC-study alone can’t therefore investigate the actual daylight conditions in houses. The municipality has rarely brought up daylight as an issue in current planning documents but more frequently in later ones. This is also the trend in how the issue has been prioritized over time. The reasons behind this proved to be current urban planning trends and tough energy requirements along with new environmental certifications for buildings. Knowledge is also a key factor for the increasing interest in the daylighting issues, mostly brought up by builders. No discussions about the issues has occurred for the segment Västra in the early stages of urban planning as it is controlled in the latter permit process. This study shows that this is problematic and the issue needs to be discussed earlier in order to create better conditions to fulfil the national requirements. Yet again, knowledge and also awareness of the daylight issue is important. Today’s requirement set by Boverket has proven to be complicated to relate to during the urban planning and building process. Therefore, a development with clearer demands, directives, better interpretations and to some extent new calculation methods is needed. VSC could here be lifted as a possible method in order to easily and comprehensively analyse daylight conditions in early planning stages. The results from this studies’ VSC calculations highlighted some lack of sufficient daylight conditions and that it is possible to improve it and maintain the same degree of exploitation depending on how you plan. / Dagsljus har reglerats i svenskt byggande sedan mitten av 1900-talet då Sverige uppnått välstånd i samhället. Sedan dess har frågan om hur man bäst planerar för goda dagsljusförhållanden genomgått flera större förändringar till att idag vara ett funktionskrav reglerat utav Boverket i deras byggregler, BBR. Kravet har dock blivit ifrågasatt samtidigt som planeringsprocessen blivit allt mer komplex vilket väckt ett förnyat intresse av dagsljusfrågan i stadsplaneringen under 2000-talet.Att människan behöver dagsljus för att må bra och för att hålla sig frisk är allmänt känt samtidigt som det kan möjliggöra stora besparingar i energianvändningen. Syftet med denna studie är således att studera om dagsljusfrågan är en prioriterad planeringsfråga och hur goda dagsljusförhållanden som kan uppnås vid planering av nyproducerade bostadsområden. Målet är att utvärdera dagsljusförhållandet på fasader i Norra Djurgårdsstaden, Stockholms nya miljöprofilerade stadsutvecklingsprojekt, och dess etapper Västra, Norra 1 och 2 samt hur dagsljusfrågorna hanterats i plan- och byggprocessen. Som resultat hoppas jag att studien väcker intresse och ökar kunskapen om hur dagsljusfrågor hanteras i planeringens tidiga skeden. Studien är utformad som en fallstudie för att explorativt utforska och översiktligt utvärdera dagsljusförhållandena i Norra Djurgårdsstaden. Studien har anammat beräkningsmetoden Vertical Sky Component, VSC, för att i ge en första indikator om dagsljusförhållandet och för att i tidigt planeringsskede visa på att det går att förbättra förhållandena. Som komplement har dokumentstudier samt intervjuer gjorts för att utröna om och hur dagsljusfrågan hanterats i plan- och byggprocessen. Resultatet visade på att de berörda etapperna i Norra Djurgårdsstaden uppnår relativt goda dagsljusförhållanden där problemet ligger i att en stor andel svarar för en begränsad tillgång och att etapp Västra svarar för det sämsta resultatet överlag. Dock har de befintliga dagsljusförhållandena på fasader förbättrats i ett senare skede under byggprocessen till att uppfylla dagsljuskravet, och att VSC-studien inte ensamt kan utvärdera den faktiska dagsljustillgången i bostäder. Under planprocessen har kommunen sällan tagit upp dagsljus i gällande plandokument men desto mer i senare dokument. Detta är även en trend sett till hur dagsljusfrågan allmänt varit prioriterad över tid. Anledningarna visade sig vara att rådande byggnadstrender och höga energikrav samt nya sätt att miljöcertifiera byggnader lett till att problematiken och således prioriteringen kring dagsljus ökat. Kunskap är även en nyckelfaktor till att dagsljusfrågan blivit allt mer aktuell där det främst är byggherren som lyfter frågan. I etapp Västra har diskussioner om dagsljusfrågan inte förekommit i tidiga skeden utan kontrollerats i senare skeden under bygglovsprocessen och anmälandelen. Denna studie visar på att detta är problematiskt där dagsljusfrågan behöver lyftas tidigare för att skapa bättre förutsättningar till att klara kravet. Även kunskap och medvetenhet och dagsljusfrågan är viktig. Dagens dagsljuskrav som ställs av Boverket har visat sig vara problematiskt att förhålla sig till under plan- och byggprocessen och att det således behöver utvecklas och bli tydligare med direktiv, bättre tolkningar och i viss mån nya beräkningsmetoder. Det är här VSC kan lyftas som en möjlig metod för att enkelt och översiktligt analysera dagsljusförhållandena i tidigt planeringsskede. Resultatet från studiens VSC-beräkning belyste en viss brist på goda dagsljusförhållanden och att det är möjligt att förbättra det och behålla samma exploateringsgrad beroende på hur man väljer att planera.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.