Primary health care reform is currently underway in Ontario with the goals of improving health care access, quality and continuity of care while increasing patient and provider satisfaction and cost effectiveness. Interprofessional collaboration in the provision of primary health care has been widely espoused in the health care literature as a means of achieving the goals of primary health care reform. Primary health care nurse practitioners in collaboration with physicians and other allied health professionals have a fundamental role in enhancing primary health care in Ontario. The purpose of this study was to explore and describe nurse practitioners’ experiences and perceptions of interprofessional collaboration with physicians in the provision of primary health care in Ontario. A qualitative descriptive study design was used and six nurse practitioners working in a variety of primary health care settings in Ontario were purposively sampled and interviewed regarding their experiences and perceptions of interprofessional collaboration with partnering physicians. Interviews were analyzed using qualitative content analysis techniques and themes were identified. Seven themes were identified as key factors influencing collaboration within the nurse practitioner – physician dyad from the nurse practitioner’s perspective. These themes included: quality of communication, complementary vision, physician remuneration methods, establishing and maintaining relationships, investing time and energy, nurse practitioner competency and expertise and mutual trust and respect. A model of nurse practitioner – physician interprofessional collaboration is used to organize the themes identified. The findings of this study support current recommendations for joint education initiatives for health care professionals and practice initiatives aimed at improving collaboration between partnering nurse practitioners and physicians. Areas for future research include incorporating the client’s experiences and perceptions within collaborative practice as well as developing and evaluating interventions that strengthen collaboration within the health care team / Thesis (Master, Nursing) -- Queen's University, 2009-09-22 12:06:31.203

Background: Losing an infant is difficult for parents to face. To improve EOL care for dying neonates and their families, NICU nurses need to overcome obstacles and implement supportive behaviors. Understanding the size of obstacles and supportive behaviors will better enable NICU nurses to provide quality EOL care. Objectives: To determine the largest obstacles and supportive behaviors in NICU EOL care. Methods: A descriptive quantitative study of a random national sample of 1058 NICU nurses who were members of NANN (National Association of Neonatal Nurses). The National Survey of NICU Nurses' Perceptions of End-of-Life Care questionnaire was mailed twice yielding 234 usable questionnaires for a response rate of 26%. Results: Three themes emerged in the top rated obstacles: (a) obstacles related to families, (b) obstacles regarding language and communication, and (c) obstacles concerning ethical dilemmas. The lowest rated obstacles were nurses believing that life-saving measures/treatments were prematurely discontinued and unit visiting hours being too liberal. The top eight supportive behaviors included helping families cope with the infant's death and those involving helpful physician behaviors. Lowest rated supportive behaviors were those related to the nurses' own family death experience and behaviors promoting nurse convenience. Conclusions: Obstacles and supportive behaviors for NICU EOL care have been identified. Issues regarding families, communication, and ethical dilemmas need to be addressed. Efforts should be made to more quickly align the plan of care with the projected outcome to limit both infant suffering and nurse distress from inappropriate use of life-extending measures.

Background: Every day Lesbian, Gay, Bisexual and Transsexual (LGBT-persons [LGBT]) meet difficulties in life. Within healthcare they face discrimination and difficulties. The development of LGBT in society is on the rise, but still persons who don't fit the sexuality norm struggles to be accepted. Aim: The aim was to discover if nurses values effect on the meeting with persons who don't fit the sexuality norm. Method: This paper is a literature review which is based on nine quantitative articles. All the articles were analyzed by the authors looking for similarities and differences. Results: The result of the literature review was that the nurse's values do effect on their attitudes toward LGBT-persons. The result showed that nurses who had previous experience in LGBT-persons was more accepting in their meeting. It also shows that the nurse's ethnicity and religious values had effect on their attitude toward LGBT-persons. Overall majority weighs toward difficulties in the meeting with persons who don't fit the sexuality norm. Subcategories became accepting in the meeting, difficulties in the meeting, ethnicities and accepting and previous experience with LGBT-persons. Conclusion: Nurses today is more accepting in the meeting with LGBT-persons than they were 10 years ago. Still persons who don't fit the sexuality norm is feeling discriminated because of their sexuality. Nurses need more knowledge about how they can make LGBT-persons feel more accepted in their meeting. More research about LGBT-persons in healthcare is needed.

Bakgrund: Den psykiatriska heldygnsvården ämnas att vila på samma värdegrund som övriga vården; en humanistisk människosyn med respekt och omtanke för den som vårdas. Patienten som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård har i samma utsträckning rätt till en god vård där hens självbestämmande och integritet respekteras. Trots detta kräver situationen ibland att detta frångås och sjuksköterskan blir i stället tvungen att ta till tvångsåtgärder av olika slag, som riskerar att kränka patientens värdighet och skada vårdrelationen. Samtidigt som psykisk ohälsa har blivit alltmer vanligt förekommande i samhället har psykiatrin diskuterats och granskats i media. Allt fler visar ett stort missnöje kring hur vården bedrivs och har starka åsikter kring det faktum att patienterna fråntas sina rättigheter och vårdas med tvång. Sjuksköterskan slits mellan viljan att göra gott och att göra rätt gentemot patienten samtidigt som den egna hälsan står på spel. Syfte: En litteraturöversikt för att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Strukturerad litteraturöversikt enligt granskningsmallen av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Kvalitativa artiklar från tre olika databaser analyserades och sammanställdes i en kvalitativ innehållsanalys. Tretton artiklar relevanta för ämnet analyserades och la grunden till litteraturöversiktens fem kategorier för att belysa sjuksköterskors erfarenheter av tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultat: Baserat på de tretton artiklar som valdes ut för denna litteraturöversikt skapades fem kategorier som uppmärksammar sjuksköterskans utsatthet och etiska dilemma vid tvångsåtgärder, hur viktigt det är med en god vårdrelation, stöd i arbetet och slutligen hur tvångshandlingar är en balansgång mellan gott och ont. Slutsats: Att som sjuksköterska utsätta patienten för tvångsåtgärder kan ses som en nödvändighet men även vara ett svårt etiskt dilemma som sätter både den vårdande relationen och patientens välbefinnande på spel. Sjuksköterskor inom den psykiatriska heldygnsvården har ett uttalat behov av ökad utbildning och stöd samt tid för reflektion där de får möjlighet att bearbeta de känslor som uppkommer vid utförandet av tvångsåtgärder. Det krävs även er tid och möjlighet för sjuksköterskor att skapa en god vårdrelation till patienterna då det inte bara kan underlätta vid tvångsåtgärder utan även kan fungera förebyggande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

<p>Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus.</p> / <p>The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.</p>

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning. Tio distriktssköterskor intervjuades. I resultat framkom att informanterna upplevde att arbetet i telefonrådgivning innebär att ta snabba beslut, en del beslut är svåra och vissa beslut upplevdes som obekväma. Informanterna upplevde att de alltid måste balansera olika krav. Informanterna beskrev att de känner tacksamhet för sin egen kompetens och erfarenhet som kommer väl till användning vid de ständiga prioriteringarna och den fördelning av resurser som förekommer. Informanterna beskrev flera olika känslomässiga upplevelser. Informanterna menade att tiden ofta är för begränsade för varje patientärende och finns tidsutrymme för noggrann dokumentation, känns det som en bonus. / The phone has become an important tool för people seeking contact in health services this has led to greater demands on the availability of telephone advice given at the health centers. Telephone counseling at health centers conducted by the district nurses, is a difficult, important and responsible task which requires both patience and flexibility. Telephone counseling involves sometimes difficult priorities for the district nurse. Telephone counseling has resulted in a change of district nurse tasks and occupies more of the district nurse working hour than before. The purpose of this study was to gain insight into how district nurses experience working with telephone advice and how they experience the ability to write in the patient records. Ten district nurses were interviewed for the study, all working in health center with telephone counseling and with home nursing, reception work or child health. The results found that the informants experienced that working in a telephone counseling means above all, to make quick decisions, some difficult decisions and some decisions are perceived as inconvenient. The informants experienced that they always have to balance various demands. The informants described that they feel gratitude for their own skills and their own experiences for use at all these priorities and allocation of resources at the present. The informants had various emotional experiences. The informants believed that time is often too limited for each patient case and if time is sufficient for careful documentation, it feels like a bonus.

Bakgrund : Sjuksköterskans roll i omvårdnad inom rättspsykiatrin är komplex. Detta på grund av att utöver omvårdnaden, skall även en säker miljö upprätthållas. Tvångsåtgärder kanske också måste utföras, vilket kan påverka sjuksköterskans etiska och moraliska principer. Den mest framträdande uppgiften sjuksköterskan har är dock att genom en sjuksköterska-patient relation skapa hälsa och välbefinnande samt ge patienter en chans till att växa och utveckla sina beteende. Syfte: Syftet med studien var att beskriva aktuell forskning om sjuksköterskans attityder inom den rättspsykiatriska omvårdnaden. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar elva kvalitativa studier. Studierna som tagits fram har analyserats och teman identifierats. Databassökningar har genomförts i PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO. Resultat: Tre huvudteman och två subteman identifierades. Första huvudtemat var sjuksköterskans roll med subteman relationens faser och säkerhet och tvångsåtgärder. De andra två huvudteman som identifierades var maskulinitet och copingstrategier. Slutsats : De affektiva attityderna som sjuksköterskan upplever kan styra mycket av de beslut och handlingar som utförs. Detta kan påverka patienters hälsa, välbefinnande och utvecklande. Män ansåg sig själva att genom handlingskomponenten bidra till en trygg och säker miljö. / Background: The nurse has a complex role of nursing care in a forensic care setting. This due to in addition to nursing care, also a safe environment should be preserved. Coercive measures may also have to be carried out, which can affect nurse´s ethical and moral principles. The most prominent task the nurse has are however to create health and wellbeing through nurse-patient relation as well as to offer the patient an opportunity to grow and to develop his behavior. Aim: The aim with this study was to describe current research of the nurse’s attitudes about nursing care in forensic care settings Method: Literature review including eleven qualitative studies. The studies have been analyzed and themes has identified. Database searches are made in PubMed, CINAHL, SveMed+ and PsycINFO. Results: Three main themes and two sub themes were identified. The first main theme was the nurse role with the sub themes the phases of a relationship and safety and coercive measures. The two other main themes that were identified are masculinity and coping strategies. Conclusion: The affective attitudes that the nurse experiences can control much of the decisions and actions that are performed. This can affect patients' health, well-being and development. Men considered themselves to contribute, through the action component, to a safe and secure environment.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem. Sjuksköterskorna inom primär och akutsjukvård har ett viktigt ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor i nära relation. Sjuksköterskorna ställs inför utmaningar i mötet med dessa kvinnor för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod en litteraturstudie som följer Polit och Becks niostegsmodell och med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Redovisas i två kategorier Komplexitet i vårdmötet och Arbetsmiljöns inverkan. Komplexitet i vårdmötet beskrivs i två underkategorier Att känna sig ambivalent, Känslomässiga reaktioner, Arbetsmiljöns inverkan beskrivs i tre underkategorier Utmaningar i det dagliga arbetet, Behov av tid och Behov av mer kunskap. Slutsats Sjuksköterskor känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, frustration och hjälplöshet kan uppstå. Behov av mer tid till personcentrering och kunskap ses som avgörande för att sjuksköterskorna ska kunna ge en god omvårdnad i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background Intimate partner violence is a global problem. The nurses in primary and emergency care have an important responsibility to identify intimate partner violence. The nurses are faced with challenges in meeting these women to be able to provide good nursing care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature study that follows Polit and Beck’s nine-step model with qualitative content analysis. Results Reported in two categories Complexity in the care meeting and the impact of the Work Environment. Complexity in the care meeting is described in two subcategories Feeling ambivalent, Emotional reactions, The impact of the work environment is described in three different subcategories: Challenges in the daily work, Need for time and Need of more knowledge. Conclusion Nurses feel inadequate in their professional role, frustration and helplessness arise. The need for more time and knowledge is seen as crucial for the nurses to be able to provide good nursing care in the meeting with women exposed to intimate partner violence.

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>