• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 29
  • 4
  • Tagged with
  • 33
  • 33
  • 14
  • 9
  • 7
  • 7
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Mapping Business Model Success Factors in Low Populated Developing Areas - A Minor Field Study in Northern Namibia with Focus on Agricultural Technology / Kartläggning av framgångsfaktorer för affärsmodeller i lågbefolkade utvecklingsområden - En fältstudie i norra Namibia med fokus på lantbruksteknik

Canclini, Sofia, Liang, Victor January 2018 (has links)
Namibia has the third lowest population density in the world and a large part of the population are dependent on small-scale subsistence farming for survival. What was found during the study is that large distances between communities has created challenges in terms of infrastructure, logistics and communication. These factors needsto be taken into consideration when conducting or starting business. This research examined success factors in existing business initiatives by and for rural farmers in northern Namibia with focus on the implementation of new technology that supports everyday work. Previous literature shows that the best way to implement and startbusiness in scarcely populated areas has not eectively been addressed. The purpose of this study is to gain a general understanding of the context and identify business model success. An eight-week eld study was performed in Namibia during spring of2018. Empirical data was gathered through qualitative interviews and workshops with farmers and business initiative takers that focus on the cultivation and processing of the staple grain mahangu. The main ndings from the research is that more businesses are forming in these rural areas and farmers are slowly adapting to the benets thatnew technology entails, although, full acceptance of new tools is slower due to the long distances, low income, and deeply rooted traditions. A major success-factor is to increase availability through small-scale empowerment of many farmers. Having many smaller businesses in a large area will increase the availability which in turn will lead to increased spread and adaption of technology. The long term benets of new businesses can support the development of the country and also increase quality of life for rural people. It was also identied that a large part of the population conduct business on the informal markets, which implies that no taxes are paid. For future research it is recommended to investigate how a transition from the informal to formal market can aect the lives of the farmers but also the national development of the country. / Namibia har den tredje lägsta befolkningstätheten i världen och en stor del av befolkningen är beroende av småskaligt lantbruk för att överleva. Det som konstaterats under studien är att stora avstånd mellan befolkningen skapar nya utmaningar när det gäller infrastruktur, logistik och kommunikation. Dessa faktorer måste beaktas vid genomförande eller påbörjande av nya verksamheter. Denna forskning undersökte framgångsfaktorer inom befintliga affärsverksamheter, av och för lantbrukare i norra Namibia med fokus på implementering av ny teknik som stödjer och underlättar det dagliga arbetet. Tidigare litteratur påvisade att nuvarande forskning, gällande det bästa sättet att genomföra och starta verksamheter i områden med låg befolkningstäthet för självförsörjande bönder är begränsad. Syftet med denna studie är att skapa en generell förståelse för sammanhanget och identifiera framgångsfaktorer för existerande affärsmodeller. En 8-veckor lång fältstudie utfördes i Namibia under våren 2018. Empirisk data samlades genom kvalitativa intervjuer och workshops med bönder och affärsinitiativtagare som fokuserar på odling och bearbetning av basgrödan mahangu. Resultat visar att ny teknologi är på uppgång och bönder anpassar sig, om än långsamt, till de fördelar som ny teknik innebär. Full acceptans av nya verktyg är emellertid långsam. Detta på grund av långa avstånd, låg inkomst och djupt rotade traditioner. En viktig framgångsfaktor vore att stötta småskaliga jordbruksentreprenörer. Att ha många mindre företag i ett stort område ökar tillgängligheten vilket i sin tur leder till ökad spridning, acceptans och anpassning av ny teknik. De långsiktiga fördelarna med nya företag är att de kan öka livskvaliteten för landsbygden därmed stödja Namibias övergripande utveckling. Det identfierades också att en stor del av befolkningen bedriver verksamhet påde informella marknaderna, vilket innebär att inga skatter betalas. För framtida forskning rekommenderas att undersöka hur en övergång från den informella till den formella marknaden kan påverka böndernas liv, men också landets nationella utveckling.
32

Adoption of a Trackability Tool among Humanitarian Practitioners in Local Units : A Field Study on a Food Assistance Program in Colombia / Införande av Spårbarhetssystem bland Humanitära Praktiker i Lokala Enheter : En Fältstudie av ett Livsmedelsbiståndsprogram i Colombia

Knoops, Lorinde January 2019 (has links)
Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.
33

Arns makt : Representationer av makt, positivt kapital och livsmål i berättelserna om tempelriddaren Arn / The Power of Arn : Representations of Power, Positive Capital and Aims in Life in the Narratives about Arn the Knight Templar

Särnbrink, My January 2011 (has links)
Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant. / My Särnbrink hette tidigare My Ravin.

Page generated in 0.0449 seconds