Under den senaste tiden har många barn och ungdomar kommit till Sverige, utan medföljande föräldrar, för att söka asyl. Många av dessa nyanlända barn börjar sin skolgång mitt i eller sent in i skolterminen. De undervisande lärarna får alltför ringa eller ingen information alls om elevernas tidigare kunskaper inom ett visst ämne, ändå gäller samma regelverk vid betygsättning som för alla andra elever. (Skolverket, 2016). Studien har ett hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutik är en tolkningslära där tolkningen är själva processen för förståelsen. Studien har använt hermeneutiken för att nå förståelse för praktiken genom att tolka elevernas berättelser. Syftet med denna undersökning var att förstå vad eleverna har för uppfattning om bildämnet samt hur deras syn, på vad ämnet innebär och betyder, förstås av mig som bildlärare. Resultatet har besvarat frågeställningarna om vad nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet har för uppfattning om bildämnet, nyttan av att en bildlärare känner till de nyanlända elevernas tidigare erfarenheter om bildämnet och om hur hermeneutiken kan användas som avstamp i mötet med ny kunskap. I samtal har frågor ställts vilka respondenterna fick besvara skriftligt. Eleverna fick skriva ner sina åsikter som självrapporter och dessa blev själva underlaget för denna studie. Resultatet visar att eleverna inte riktigt förstår vad ämnet bild står för eller vad som förväntas av dem enligt läroplanen. Eleverna associerar bildämnet med finkultur, men samtidigt ser de ämnet som något onyttigt, ej konkret användbart ute i livet. Den didaktiska lärdomen av undersökningen är att om en ämneslärare förstår vad eleven har för uppfattning om bildämnet kan läraren hjälpa eleven att hitta sin egen proximala utvecklingszon och stötta den konkret i sitt arbete mot måluppfyllelsen.

Sammanfattning   Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet.   Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.    Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.  Förberedelseklasser är en skolform som de flesta kommuner använder sig av och syftet är att ge de nyanlända elever en möjlighet för en lugn start samt förbereda eleverna för att så fort som möjligt börja i en ordinarieklass. Trots att det är många forskningar som ser på förberedelseklasser som en lämplig skolform för nyanlända elever finns det ändå olika nackdelar med förberedelseklasser enligt olika forskning.   Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare ser förberedelseklasser som en bra skolform för nyanlända elever där eleverna har gott om tid och trygghet i en liten grupp som de behöver.  Lärarna var även medvetna om de olika svårigheter som de nyanlända har, men när det gäller att samverka med olika aktörer så som klasslärare, modersmålslärare och föräldrar varierade svaret mellan olika lärare.       Nyckelord: nyanlända elever, förberedelseklass, modersmål, modersmålsundervisning.

I mitt examensarbete har jag skrivit om fem nyanlända elever och hur deras skolstart i den svenska skolan ser ut. Det jag har intresserat mig för är vad som är deras drivkraft för att lära sigdet svenska språket. Många av dessa nyanlända elever saknar eller har en mycket bristfällig skolgång från sina tidigare hemländer. De elever som har deltagit i min studie är fem ensamkommande pojkar från Afghanistan. Dessa pojkar har bott i Sverige mellan två och tre år och talar en relativt god svenska. De har olika skolbakgrunder med sig från sitt hemland, två av dem har haft regelbunden skolgång i sju år, en har haft möjlighet till undervisning kortare perioder och de två övriga saknade all form av skolgång sedan tidigare. De tillfrågade pojkarna har en hög studiemotivation och ser sin skolgång som en stor förmån. Det som driver demär deras tro på en bra framtid i sitt nya hemland. Studien har jag gjort genom kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas. Slutsatsen i denna uppsats är därför att strukturer återspeglas i skolans aktörers föreställningar och sätt att tala och agera och detta är något som utgör hinder för både elevens möjligheter att bli en fullvärdig medlem av den sociala gemenskapen men också för elevens möjligheter att få sina behov tillgodosedda för att nå målen med utbildningen.

No description available.

Studien undersöker hur Arbetsförmedlingen och två privata utbildningsföretag jobbar med och ser på validering av utrikesfödda människors kompetens. Fyra personer intervjuades med hjälp av två semistrukturerade intervjuguider. Materialet som framkom under intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken utmynnade i resultatdelens kategorier. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på- och arbete med validering skiljer sig avsevärt i förhållande till varandra. I resultatanalysen uppkom frågan om vem valideringen är till för, människan, företaget eller arbetsmarknaden och hur dessa splittringar som verkar föreligga inom valideringsbranschen hanteras. Slutligen konstateras det att samarbete och kommunikation mellan olika organisationer i valideringsbranschen är viktiga delar i valideringsprocessen. För vidare forskning kan det vara intressant att få en djupare förståelse i hur olika aktörer jobbar med varandra i valideringsprocessen.

No description available.

No description available.

Media brukar kallas den tredje största maktcentrat i Sverige och är både upplysningscentral och påverkar allmänheten att se på det som händer i samhället på ett visst sätt. Under de två senaste åren har antalet asylsökande till Sverige fördubblats. Denna uppsats syftar till att studera hur nyanlända konstrueras, kategoriseras och positioneras i nyhetsmedia. Det har även undersökts vem som kommer till tals i samband med rapporteringen om nyanlända. För att besvara studiens frågeställningar har analysverktyg från kritisk diskursanalys används. Med dessa verktyg analyserades nio nyhetsartiklar från Aftonbladet och nio från Dagens Nyheter, vilka publicerades under perioden februari till april år 2016. Även om nyhetsmedia har kritiserats för att ge en överdrivet positiv bild av nyanlända, visar denna studie på motsatsen, att nyanlända framställs genomgående i negativa ordalag och som en belastning för samhället. De kategoriseras in i positioner som exempelvis bidragsberoende och arbetslös, vilket innebär att de hamnar i en underordnad position gentemot de som inte är bidragsberoende eller har ett arbete. Det empiriska materialet genomsyras av en ekonomisk diskurs som behandlar den ekonomiska aspekten av att nyanlända ska etablera sig i det svenska samhället. De som kommer till tals i nyhetsartiklarna är genomgående politiker som använder media som en arena för att föra fram sitt politiska budskap där de ekonomiska aspekterna blir tydliga.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur lärare arbetar för att inkludera nyanlända elever i skolan samt hur lärarna anpassar lektionerna efter nyanlända elevers behov. För att få svar på våra forskningsfrågor användes en kvalitativ metod. Vi intervjuade totalt åtta lärare från två olika skolor med sju intervjufrågor. Studiens resultat visar hur läraren anpassar lektionerna och inkluderar eleven i lektionen för att elevens inlärning ska kunna utvecklas. En del lärare hade svårt med att anpassa och inkludera de nyanlända eleverna under lektionerna.