This study is based on a qualitative research and the aim is to study how teachers work with gender equality perspective in the classroom with newly arrived pupils from abroad, and how the teachers approach and pay attention to the female and male pupils in class. The study also defines and analyzes the teachers´ perspective on the subject of gender and equality and what approach and educational methods are used when teaching on the subject. Data was collected through observations from four different occasions and interviews with four teachers. The observations revealed no difference in the teachers´ treatment of their male and female pupils where both genders received equal attention. The teachers´ point of view was that gender is a social construct and that equality is linked to gender, and that therefor education on gender and equality is imperative in order to prevent stereotypical roles to take effect. The teachers referred to the curriculum as the primary tool to educate on the topic of gender and equality, but emphasized it requires awareness and familiarity with the topic. It was also found that the teachers considered education on the topic itself to be crucial from a societal and immigration perspective as it could help newly arrived pupils to integrate into their new society. Furthermore, the teachers were critical of the opinion that lack of language skills could be considered a barrier preventing education on the subject. The general consensus among the participating teachers was that the main objective should always be that female and male pupils are treated equally and are given equal opportunities in education, and that finding alternative tools and methods in order to effectively deliver that message is part of their responsibilities.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för undervisning i skolämnet idrott och hälsa. För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå från följande frågeställningar: Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar? – Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen? – Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever? Metod Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer för att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa. Vi har utifrån ett slumpmässigt urval intervjuat sex lärare i idrott och hälsa som är verksamma i Stockholms län och möter nyanlända elever i sin undervisning. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt där ett interkulturellt perspektiv har dominerat i analys och tolkning. Resultat Resultatredovisningen visar att de främsta utmaningarna i undervisningen är språksvårigheter, genomförande av teorimomenten samt aktiviteterna simning, friluftsliv och orientering. Lärarna menar att nyanlända elevernas medverkan i undervisningen bidrar till förståelse för olika kulturer och ett ökat lärande för hela klassen. Lärarna använder sig av de ordinarie eleverna som pedagogiska verktyg, individuella instruktioner samt bilder och eget kroppsspråk för att hjälpa de nyanlända eleverna. En majoritet av lärarna önskar mer kompetens i arbetet med nyanlända elever. Hälften av lärarna menar att de har påverkats som personer av arbetet med nyanlända elever. De beskriver att de har blivit mer öppna för alternativ, mer ödmjuka och att de ser situationer mer utifrån elevernas perspektiv. Slutsats Vid analys av studiens empiri framgår att lärarna är positivt inställda till sin undervisning och sina möten med nyanlända elever. Det finns dock många utmaningar vilka till stor del är kopplade till den kultur som präglar den svenska skolan och det arbetet som krävs för att elever med annan kulturell bakgrund ska kunna etablera sin skolgång. I undervisningen ska lärarna stimulera sina elever till att nå kunskapskraven samtidigt som det är viktigt att de har förståelse för elevernas kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna använder sig inte av pedagogiska verktyg i någon större utsträckning. De pedagogiska verktyg som lärarna använder sig av är ofta kopplade till andra elever. Lärarna försöker ha ett inkluderande arbetssätt, men de påtalar att de saknar kompetens inom området för att kunna stötta eleverna i lärprocesserna. / Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.

Efter flera årtionden av invandring har den svenska skolan fler elever än någonsin som talar ett annat modersmål än svenska. Tyvärr visar också studier (Begler & Ahnborg, 2011; Torpsten, 2012, s. 77–78) att elever med annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka, i ett svenskt sammanhang, dels vilka attityder nyanlända elever och deras lärare i engelska har till flerspråkighet och modersmålsundervisning, dels vilka förutsättningar de anser att nyanlända har för engelskinlärning, och varför, och dels vilka stödstrukturer som bör användas för att inkludera nyanlända i engelskundervisningen. Följaktligen har tretton nyanlända gymnasieelever respektive fem engelsklärare på gymnasienivå intervjuats. Elevernas och lärarnas svar indikerade att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är av låg prioritet, framför allt från elevernas sida, medan det också framkom att elevernas motivation för engelskämnet är mest avgörande för att de ska bli godkända i engelskämnet. Dessutom är det möjligt att koppla de inkluderande strategierna som studiens lärare och elever nämner till vilken potential de har att motivera eleverna till att lära sig engelska. Sammanfattat kan den modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som erbjuds behöva granskas ytterligare och det kan finnas ett behov av att formulera strategier för hur flerspråkighetens potential kan utnyttjas av ordinarie engelsklärare i klassrummet. Dessutom kan studiestödets funktion respektive andra alternativa stödstrukturer behöva diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka vilka rådande diskurser som visar sig i pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer samt att problematisera diskurserna i förhållande till förskolans verksamhet. Insamling av empiri har skett genom ostrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Genom analys studeras de diskurser som pedagogerna använder sig av när de berättar om samverkan med nyanlända familjer. Studiens resultat synliggör fem olika teman samt diskurserna: språkets betydelse, pedagogens positionering och behovet av stöd. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver samverkan med nyanlända som en problematik men att viljan för att samverkan ska fungera är stor. Genom resultat, analys och diskussion synliggörs didaktiska dilemman i samverkan med nyanlända familjer då berättelserna pekar mot att viljan att samverka finns men pedagoger och föräldrar behöver stöd i form av kompetensutveckling och språkstöd.

Syftet med denna studie är att undersöka vad nyanlända afghanska elever födda år 2000 har för kunskaper i namngeografi samt hur man kan jämföra kunskaperna med kunskapskraven i den svenska skolan. Metoden jag använde mig utav var ett test som jag här i studien valde att kalla kartläggningsstudie. Materialet var uppdelat i två delar. Den ena delen var ett eget komponerat frågeformulär med utgångspunkt ur namngeografins centrala innehåll i samspel med en världskarta. Den andra delen hämtade jag ur ett nationellt prov i geografi (2013). Vid undersökningstillfället fick eleverna stöttning på modersmålet av en studiehandledare som hjälpte till med översättning av det som efterfrågades samt kartläggningsstudiens olika begrepp. Undersökningens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna har mycket varierande kunskaper i namngeografi. Men att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven visar sig svårt då kunskapskraven är för vida och inte tillräckligt preciserade. För att ett kunskapskrav ska vara gångbart som bedömningsredskap är det viktigt att de är tydliga och det finns en gräns runt innehållet. Kunskapskraven i namngeografi talar om ”världsdelarnas namngeografi”, ska man tolka det som kunskap om världsdelarnas namn eller kunskap om världsdelarna? Begreppet världsdel och antalet världsdelar definieras olika världen över, vilket också man kan se i undersökningen. När inte heller kursplanen tar upp några specifika namn att hänga upp sig på uppstår det en problematik att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven. Samtidigt framkommer det i undersökningen att 65 procent av informanterna uppnår betyg på namngeografidelen på det nationella provet.

No description available.

There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos eleverna.</p><p>Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå. De flesta av eleverna har bara varit mellan ett och tre år i Sverige och har mycket brister i det svenska språket. Vi har intervjuat elevernas matematiklärare. Vi fann att de som får matematikundervisningen på sitt modersmål utvecklas bättre och har lättare för matematik.</p>

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål. Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever. Studien innefattar intervjuer och observationer i två skolor av ämnespedagoger och specialpedagoger. Resultatet av denna studie visar att skolan erbjuder och möter nyanlända flerspråkiga elever vid ankomsten till förberedelseklass med god introduktion, kartläggning av tidigare kunskap i matematik och en klasstillhörighet. Resultatet visar att mötet i matematikundervisnigen av flerspråkiga elever i klass har behov av förbättringar. Finns det behov av studiehandledare i modersmålet och kommunen har denna resurs får eleven tillgång till det. På matematiklektionerna fanns det inte alltid tillgång till specialpedagogiskt material. All data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.