This qualitative study deals with experiences regarding the teaching of newcomer students in introductory courses, pertaining solely to the newcomer students’ perception of religion as a school subject. The essay is based on an analysis of a series of interviews with teachers of the aforementioned students. The questions are based on pedagogical challenges and usage of intercultural pedagogy. Another important question is how the teaching environment is affected by external factors such as cultural/religious tendencies, student guidance counsellors, interpreters, family of students as well as school leadership. The material comprising five interviews has consequently been analyzed using two different theories: intercultural pedagogy and orientalism. The results of the study divulge a lack of knowledge in intercultural pedagogy among the interviewees and major flaws in the transfer of that  specific pedagogical perspective in both teacher education and school. Experiences have been accounted for that point to the existence of "the other" in introduction to language studies and that core values of the curriculum are not respected to the extent that they should. Another tendency is a general lack of response and guidance from school leadership. Interviewed teachers experience that they are forced to take personal responsibility for the education of newcomer students despite lack of education in the field of intercultural pedagogy. By  illustrating the teacher's perspective of religious studies with newcomer students we are hoping to further promote the importance of competence in introduction to language studies.

Studiens syfte med studien är att undersöka hur några pedagoger ser på undervisningen i förberedelseklass och hur övergången till ordinarie klass bedrivs. Syftet är även att undersöka hur några pedagoger arbetar med att inkludera de nyanlända eleverna i lärandemiljön, samt om det upplevs finnas några kunskapsmässiga och sociala skillnader mellan nyanlända pojkar och flickor. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, med pedagoger i både förberedelseklass och ordinarie klass. Studiens resultat visar att de nyanlända eleverna dras till de som talar samma språk, att informanterna inte vill generalisera någon skillnad mellan nyanlända pojkar och flickor däremot visar resultatet att det finns en skillnad. I resultatet framgår det att förberedelseklassen bedrivs i samspel med den ordinarie klassen och att det finns delade meningar om språkstödets roll. Slutsatsen är att det svenska språket är viktigt för att känna sig inkluderad och att förberedelseklasser är betydelsefullt för de nyanlända eleverna.

No description available.

Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Det innefattar även nyanlända elever, men skolan lyckas inte möta de nyanländas behov. Det framkommer bland annat att många av de nyanlända eleverna inte når kunskapskraven i matematiken, vilket till stor del visar sig bero på att eleverna inte inkluderas i den ordinarie undervisningen. Dessutom saknas det i skolorna resurser och kompetens för att utbilda elever med svenska som andraspråk. Det svenska språket, som spelar en central roll i den svenska skolan, är en förutsättning för lärande då undervisningen sker på svenska. För att de nyanlända eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper innan de förvärvat språket behöver de istället få möjlighet att utveckla dem på sitt eget språk, och få utrymme för sitt språk och sin kultur. De nyanlända eleverna behöver inkluderas i den ordinarie undervisningen och dess sociala sammanhang, och få stöd utifrån kunskapsnivå, vilket också förutsätter att skolan kartlagt vilka kunskaper eleverna har med sig när de anländer. Flera utredningar som ska undersöka skolans behov är under utredning och Skolverket har också nyligen publicerat allmänna råd som syftar till att vägleda skolorna i vilka skyldigheter de behöver förhålla sig till i fråga om att ta emot nyanlända elever.Syftet med denna studie är att belysa matematiklärares erfarenheter av att ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet för att förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i mottagandet och undervisningen. Som metod har den kvalitativa metoden intervju använts , och har vidare tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv.Resultatet visar att det inkluderande arbetet med nyanlända elever i matematikklassrummet innebär i första hand ett socialt fokus, och inte ett lärandefokus. Även då lärarna uppger sig ha ett tillåtande dialogiskt klassrum så inverkar flera olika faktorer på att en kunskapsutveckling är svår att övervaka och genomföra. De svårigheter som framkommer i resultatet rör elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar som hindrar deras lärande. Vidare framkommer bristen på resurser, och en bristfällig samverkan mellan de insatser och resurser som finns som en ytterligare svårighet. Resultatet av detta blir att förutsättningen för att på ett bra sätt ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet blir beroende av vilka förutsättningar som råkar finnas hos varje enskild lärare och deras elever i klassrummet.

Primärmaterialet i denna studie är semistrukturerade intervjuer med tio nyanlända elever. Intervjufrågorna tematiserar inlärningsmetoder som de nyanlända eleverna upplever som mest effektiva vid inlärningen av svenska. Eleverna som intervjuas har varit i Sverige högst fyra år och är mellan åldern 16-20 år. De skiljer sig från varandra ifråga om härkomst. Syftet med den här studien är att undersöka vilka inlärningsmetoder som nyanlända elever anser vara effektiva vid inlärningen av svenska. Studiens utgår från följande frågeställningar: • Vilka tillvägagångssätt anser nyanlända elever vara de mest effektiva vid inlärning av  det svenska språket?•    Vad anser eleverna om svenska som andraspråksundervisningen som de deltagit i?• Hur kan man tolka elevernas svar mot bakgrund av tidigare forskning andraspråksinlärning? Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna har spelats in och delar av dessa har transkriberats. Intervjumaterialet har analyserarats med utgångspunkt i Stephen D. Krashens fem motoriska hypoteser tillsammans med Lev Vygotskijs begrepp Den närmaste utvecklingszoonen och John Deweys begrepp Learning by doing. Resultatet i studien visar att elever anser att vänner som stöd, grupparbeten och praktiska moment är de mest effektiva inlärningsmetoderna för att lära sig svenska. Eleverna menar dock att det som är allra viktigaste är att ha lärare och målspråkselever som stöd för att kunna utvecklas alltså det som relaterar till det affektiva filtret i Stephen D. Krashens  monitormodell.

This essay provides a study of the plans for the spaces that is used to integrate newly arrived immigrants that occurs within the society of Kalmar. A qualitative analysis consisting of two official documents provided by the local authorities of Kalmar have been used, to examine what kind of strategy the local government use, when it comes to creating space to host and integrate newly arrived immigrants to the local society. Recent researches in the field of human geography and immigrants have shown that previously focus has been with the immigrants travel and what occurs at the borders. Recently the focus has shifted towards what happens on a regional scale when the immigrants settle down. This study provides results that show the desired spaces are constructed as places for integration both in action and in thought. Although many of the spaces that are constructed are with the intention to both integrate the new immigrants and create a multicultural society that benefits from the many cultures that flourish in it. The focus is not only on integration but also on a perspective of growth to be able to use the immigrants as work resources. And by doing so, the local government assure not only an integrated city but also makes the immigrants fill the gap in an economic and growth perspective. Conclusions that are drawn from this study shows that most spaces that is planned to be created will indeed help to bring different groups closer and bond to each other, but some of the plans may backfire and create segregation instead of integration.

Denna studie syftar att undersöka olika insatser för etablering som kan erbjudas nyanlända i samband med SFI-studier samt vilken roll studie- och yrkesvägledarna spelar i processen. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare verksamma vid SFI- verksamheter i en specifik kommun där yrkessvenska erbjuds att läsas i form av så kallade Sfx- utbildningar. Resultaten visar att svenskundervisning i kombination med en viss yrkesbakgrund verkar agera stimulerande för såväl genomströmningen i utbildningen såsom möjligheten till etablering inom relevant utbildning/arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll i nätverkande med den relevanta bransch- och fackverksamheten vilket ger målgruppen möjlighet till lärande på arbetsplatser och mentorskap. För de SFI-elever som faller utanför ramen för Sfx-utbildning finns istället på vissa skolor yrkesförberedande SFI och möjligheter att själva skaffa etableringsfördelar genom bland annat mentorsprogram. I sitt uppdrag anser sig studie- och yrkesvägledarna arbeta mer som dörröppnare än grindvakter. Potentiella utvecklingsområden inför framtiden anser man vara en vidareutveckling av utbildningar med yrkessvenska inom ramen av de nya lagförändringar som möjliggör kombinationer av SFI och gymnasiekurser men framförallt lyfts samverkan med Arbetsförmedlingen som ett område som behöver utvecklas. I dagsläget pekar man även ut resursbrister i verksamheterna som ett hinder för att erbjuda aktiv vägledning till eleverna.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur några utvalda lärare arbetar i sina ämnen för att utveckla nyanlända elevers språk- och kunskaper. Nya krav ställs på läraren för att möta elever som är nya i Sverige. Våra vägledande frågor var hur läraren arbetar för att utveckla elevernas språk och kunskaper samt vilka möjligheter och svårigheter de finner i undervisningen av nyanlända elever. Studien genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer med sex behöriga lärare i tre grundskolor både i förberedelseklasser och i reguljära klasser. I resultaten kom det fram att lärarna såg på elevernas modersmål som resurs i undervisningen och stöttade eleverna på olika sätt för att utveckla deras språk- och kunskaper. Lärarna uttryckte att det fanns andra faktorer som de inte kunde styra över och som möjligtvis skulle kunna underlätta för lärare och för eleverna, bland annat antal elever i klassen. Vår slutsats är att det är viktigt med stöttning och dialogrika klassrum när man arbetar med nyanlända elever.

Studiens syfte är att med fenomenologisk forskningsansats undersöka hur förskollärare uppfattar sina kompetenser att möta nyanlända barn i förskoleklass. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilket spelats in med diktafon, med åtta förskollärare, alla verksamma i förskoleklass. Materialet har sedan transkriberats och analyserats för att få fram resultat som har varit relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarnas olika kompetenser har stor betydelse för hur de ska bemöta de nyanlända barnen och skapa relationer tillsammans. Resultatet visar även att förskollärarens förhållningssätt och människosyn präglar deras arbete med nyanlända barn. Det framkommer även i studiens resultat, att förskollärarna efterfrågar konkret kompetensutveckling i form av utbildning, för att bemöta nyanlända barn på bästa sätt.

Syftet med denna studie var att analysera nyanlända elevers berättelser om lärmiljöns sociala klimat, samt att urskilja och definiera olika dimensioner av möjligheter och hinder i skolans lärmiljö. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar, ”Hur beskriver nyanlända elever lärmiljöns sociala klimat?” och ”Hur beskriver nyanlända elever möjligheter och hinder skolans lärmiljö?”, har sex nyanlända elever mellan 10 och 13 år intervjuats. Resultatet visar på hur eleverna längtar efter att få räknas in; att få tillhöra. Likt en röd tråd genom berättelserna beskrivs den betydelsefulla vänskapen, en vänskap som möjliggör stödjande relationer och som är avgörande för att de nyanlända eleverna ska finna sin tillhörighet i lärmiljöns sociala sammanhang. I berättelserna hörs även en klang av ensamhet och rädsla, men trots de svårigheter som de nyanlända eleverna möter återger de hopp inför framtiden. Anmärkningsvärt för studien är hur få elever spontant reflekterar över relationer till lärare. Sammanfattningsvis indikerar studien på vikten av att utveckla lärmiljöns sociala klimat i syfte att skapa inkluderande lärmiljöer för nyanlända elever.