Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete. Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är interkulturellt lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.   I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit. The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på. Slutligen är tidsbrist en faktor somkan påverka samarbetet mellan de lärare som arbetar med nyanlända elever. Uppsatsen avslutas meden diskussion och en allmän diskussion som ligger utanför studiens syfte och frågeställningar.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst. Slutsatsen i denna uppsats är att eleverna vill uppfattas och identifieras som en del av den svenska gemenskapen, både av sig själva men även av det omgivande samhället. De eftersträvar en ny identitet och beskriver en social kategorisering, där de själva såväl som resterande elever i skolan är delaktiga i att skapa kategorier som står i motsats till varandra.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan. Mina slutsatser är att lärarna skapar en trygghet för eleverna och är väl medvetna om språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Även att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledning och Skolverket för att dessa elever ska integreras mera i skolan och för att de ska få en mer jämlik utbildning som resten av jämnåriga elever i samhället.

The purpose of these studies is to see how the reception and education of non-Swedish speaking newcomers are organized in a small county, and what you can do to improve this process to achieve a better and quicker integration into the Swedish language and society. To do this, interviews have been performed with four headmasters and different categories of teachers representing all schools in the actual county. In the result it was clear that both headmasters as teachers saw a need to change   and improve reception to provide consistent but flexible support. The headmasters wanted to create written instructions to assure equivalence between the different schools. The majority of teachers wanted to change the current system whereby some pupils, based on their origins, were placed in a preparatory class to learn the language whilst others were placed directly into a Swedish class. All teachers also thought that the help the non-Swedish speaking newcomers were offered was insufficient. The conclusion is that the county must decide and create instructions according to Skolverket’s recommendations and it also ought to offer all pupils the possibility of learning the basis of the language in a preparatory class. The county needs to create a system of estimating the language level of pupils speaking Swedish as a second language and decide a suitable level before placing them into a Swedish class. On the basis of the language level the county also needs to decide which and what further help the individual pupil needs to achieve the goals in his education.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

No description available.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola – en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative Study Den senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer som redskap att samla data. De nyanlända eleverna får sin utbildning på gymnasie- och vuxnivå.  Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:       Hur upplever eleverna mötet med det svenska språket i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna undervisningen i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna mottagandet i den svenska skolan? I studiens resultat framkommer en ambivalent erfarenhet av mötet med den svenska skolan, det vill säga både ett positivt och ett negativt möte. Det svenska språket upplevs som både svårt och inte svårt. Undervisningen uppfattas som både inkluderande och strukturerad samt inte inkluderande och ostrukturerad. Mottagandet ses både som välvilligt och inte välvilligt.