No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.

Studien handlade om att hitta de bakomliggande faktorer som påverkar elever med utländsk bakgrund i deras val till gymnasiet. Studien baserades på intervjuer med fyra elever som läser första året på vårdprogrammet i gymnasiet. Intervjufrågorna handlade om vilka personer som eleverna har valt att prata med om sina val, vilka intressen de har och om det finns andra faktorer som har påverkat deras val. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är Pierre Bourdieus Habitus och Gottfredssons teori om kompromisser och egenbegränsningar. Studien visade att dessa elever har blivit mest påverkade av sina föräldrar och det viktigaste resultatet var för dem att ha föräldrarnas samtycke innan de gör ett val. Studie- och yrkesvägledarens hjälp uppskattades till en viss del men eleverna hade en del önskningar och förbättringar som dem önskade. Eleverna önskade att de skulle ha fått mer tid med vägledaren, att de skulle ha fått mer information och att dessutom få informationen tidigare för att kunna ta in allt och göra ett bra val utan att stressas.

Den ökade invandringen, särskilt av barn och unga, har inneburit en stor utmaning för det svenska samhället, inte minst för skolan. I takt med den ökade invandringen, ökar andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan och var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska. Studien har ett tvådelat syfte, dels att utveckla kunskaper kring hur lärare i förberedelseklass respektive ordinarie klass arbetar för att nyanlända elever ska utveckla färdigheter i svenska språket, dels att utveckla kunskaper kring deras uppfattningar om placering av nyanlända elever. Studiens empiri består av intervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på två olika skolor belägna i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att lärare arbetar med olika stöttningsstrategier i undervisningen. Utöver detta framkom även att lärare förenklar undervisningen för nyanlända elever. Vidare ansågs en stor utmaning vara att veta för lite om elevens tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter. Samtliga lärare i studien ansåg att nyanlända elever bör placeras i förberedelseklass, under en tidsbegränsad period. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur man som lärare kan ta till vara på flera språk i undervisningen.

Sverige är ett demokratiskt land vilket ska återspeglas inom skolsystemet. Andelen nyanlända harökat i jämförelse mot tidigare år. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle där många olikanationer möts i skolan såväl som i samhället. Skolan har uppdraget att fostra barn och ungdomar tillatt möta det svenska demokratiska systemet. Något som kan vara problematisk för nyanlända attanamma eftersom vardagen präglas av en ny kontext.Syftet med undersökningen är att problematisera förhållandet mellan nyanlända elever och derasdemokratiska kompetens med utgångspunkt i Vilgot Oscarssons analysmodell för skolansdemokratiuppdrag. Avsikten är att på en uppfattning om vilken av de fyra dimensionerna somnyanlända elever behärskar mest men också vilken dimension som de behöver träna mer på.Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats där tio elever, studerandes på språkintroduktionen,har fått besvara ett antal frågor under ett semistrukturerat intervjutillfälle. Eleverna uppvisar att deär mest förtrogna med attityddimensionen och behöver träna mer på den samtalsdemokratiskadimensionen. Ett resultat som antyder att lärare behöver vara tydligare vid kommuniceringen avdemokratins abstrakta delar. Eleverna ges då möjlighet att förstå demokratins principer med ett nyttperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

No description available.

The purpose of this study is to highlight some of the difficulties that newly arrived pupils can encounter during their ordinary tuition when it comes to learning the English language, and to look at what strategies and processes teachers may use in order to individualize their work for these students. The study should be viewed from a teacher perspective and thus focuses on problems that teachers can perceive and how they try to confront them. In today’s multicultural society, where many of the newly arrived students learn English in ordinary classes, it is very important to reveal the problems that can occur and show different ways of how to solve them. My focus has been on strategy and work routine, but I have also looked at other factors such as access to various aids and resources. The study has taken place in two different schools and includes three teachers. The number of newly arrived pupils has varied from class to class as well as their level of knowledge in English. There are students that already are familiar with the English language as well as students for whom the English language is something completely new. Regardless of their English skills one problem remains for both groups: the Swedish language is something that they have never come across before. If it is not possible to have a review in Swedish or when you divide vocabulary that is translated into Swedish only, how will the teacher adapt his teaching? The methods used to collect the empirical material are based on observations during class and interviews with the teachers as well as questionnaires. Results show that reviews in Swedish alone are very hard and to detect the actual knowledge level of the newly arrived students can be very problematic since they cannot participate in any written tests or exams like the other students. The use of body language and slideshows are methods that are being used by all the three teachers in the study. Differences in resources between the two schools are enormous and that alone has a great impact on how the teachers conduct their work. Directives from each municipality look very different which in turn affects the knowledge the teachers get regarding the newly arrived students’ previous school experiences. The importance of equality and customization by considering the newly arrived students’ cultural background and mother tongue can clearly be seen in the teachers’ way of working. / Syftet med denna studie är att lyfta fram några utav de svårigheter lärarna anser att nyanlända kan stöta på under sin inlärning av engelska i den ordinarie undervisningen samt vilka strategier och arbetssätt lärarna använder för att individanpassa undervisningen till de nyanländas behov. Studien ska ses ur ett lärarperspektiv och fokuserar alltså på problem som läraren kan uppfatta samt hur de försöker angripa dessa. I dagens mångkulturella samhälle, där många nyanlända elever läser engelska i ordinarie undervisning, är det viktigt att belysa just de svårigheter som kan uppstå och visa på olika sätt hur dessa svårigheter kan lösas. Fokus har legat på strategierna och arbetssätten men jag har även tittat på andra faktorer så som om det finns möjligheter till olika hjälpmedel och olika resurser. Studien har genomförts på två olika skolor och innefatta tre olika lärare. I de olika klasserna som jag har observerat har antalet nyanlända varierat liksom nivån på tidigare kunskap inom engelska. Det finns några som tidigare haft engelska i skolan och andra som aldrig tidigare mött det engelska språket. Oavsett kunskapsnivå så kvarstår problemet att det svenska språket är helt nytt för dem. När engelska läraren inte kan ha en genomgång på svenska eller när man delar ut glosor från läroböckerna som enbart är översatta till svenska, hur anpassar läraren undervisningen då? De metoder som har använts för att samla in det empiriska materialet baseras på observationer och intervjuer med ämneslärarna samt enkätfrågor. Resultatet visar att just genomgångar på svenska är svårt och att se elevernas faktiska kunskaper är problematiskt då de inte kan skriva prov eller delta i läxförhör på samma sätt som andra elever. Kroppsspråk och bildspel är metoder som används av alla de tre lärarna i studien. Skillnader på resurser mellan de olika skolorna är stora och påverkar även hur lärarna arbetar. Direktiven från respektive kommun ser annorlunda ut vilket i sin tur påverkar de förkunskaper lärarna får om elevens tidigare skolerfarenheter. Vikten av inkludering och individanpassning genom att ta hänsyn till elevernas kulturella bakgrunder och deras första språk är något som syns tydligt i lärarnas sätt att arbeta.

Det ökade antalet nyanlända elever sätter det svenska utbildningsväsendet på hårda prov. Forskningsläget visar på ett ömsesidigt förhållande mellan inkludering och språkinlärning. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om inkludering av nyanlända elever i skolan. Det empiriska materialet består av vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar i förberedelseklass och ordinarie klass. En elev kan vara fysiskt inkluderad i en ordinarie klass, men känna sig exkluderad både socialt och pedagogiskt. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och pedagogiskt inkluderad i förberedelseklassen, men uppleva att förberedelseklassen präglas av exkludering i relation till övriga skolan. Vidare visar resultatet att lärarnas attityd, inställning och kompetens är avgörande för att skapa en inkluderande undervisning. Det saknas dock forskning kring hur skolor och lärare kan arbeta för att undervisningen ska bli mer inkluderande, och tillgodose alla elevers behov. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur förberedelseklassen bör utformas för att ge nyanlända elever förutsättningarna att bli fysiskt, socialt och pedagogiskt inkluderade vid övergången till ordinarie klass.

För att man ska kunna undervisa elever som inte har svenska som sitt modersmål är det önskvärt att det finns en samverkan mellan modersmålslärare och lärare. Samverkan kan bland annat gå ut på att anpassa undervisningen så att eleven lär sitt andraspråk på bästa sätt. Därmed bör elevens behov och förkunskaper kartläggas men samtidigt också bli erbjuden modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för sitt fortsatta lärande. Syftet med denna studie är att redovisa för modersmålslärares uppfattning om samverkan och modersmålsundervisning. För att samla ihop data till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett snöbollsurval intervjuat åtta modersmålslärare. Utifrån de intervjuer vi har haft har vi sett ett behov där modersmålslärarens yrkesroll bör omdefinieras men samtidigt också tas på allvar. När det kommer till samverkan visade det sig att informanterna uppfattade det som ensidigt. Där modersmålsläraren är den partnern som tar mer del av den omfattande helheten gällande elevens behov och lärande än klassläraren.

Jag har gjort en undersökning om nyanlända elevers studieframgång. Det jag ville titta och komma närmare var, aspekter och fenomen som kan ha betydelse för nyanlända elever studieframgång. Jag har intervjuat de som sysslar med yrket d. v. s ämneslärarna, studiehandledarna och språkutvecklarna. Det har varit en intressant process att få möjlighet samtala och prata med intervjudeltagarna och få deras synpunkter om ämnen som är ytterst aktuella. Jag anser att jag har lyckats tydliggöra de faktorer som kan påverka nyanlända elevers lärandesituationer. Undersökningens resultat visar deltagarnas uppfattningar om möjligheter och hinder som finns i den verksamhet de verkar i. Intressanta fenomen tydliggörs i undersökningen. Organisatoriska faktorer, kartläggning och betydelse av samarbete var viktiga aspekter i undersökningen. I arbetet framkom resultat som har associationer med ledningsfråga, kompetens, arbetsformer och samarbete.