Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött. För att komma fram till svar på alla våra frågor har vi använt oss av intervjuer och livs historier. Resultatet av vårt arbete visar att skolan egentligen bara är en mötesplats dit man kommer för att träffa sina vänner och umgås. Skolan i sig är inte det viktiga för dessa elever, utan det är allt det där runt omkring som spelar roll som till exempel alla de nya vännerna, det nya samhället och att klara sig i det nya landet.

I föreliggande examensarbete undersöks utmaningen bildlärare möter i sitt arbete med nyanlända elever. Genom tre kvalitativa intervjuer undersöks vilka didaktiska och medmänskliga utmaningar bildlärare ställs inför i bildundervisningen av nyanlända elever och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. Resultatet från intervjuerna redovisas i en textbaserad del och i en gestaltande del, där den textbaserade delen och gestaltningen kompletterar varandra för att få fram ny kunskap och nya insikter. Intervjumaterialet sätts i relation till tidigare forskning som belyser vilka fördelar bildundervisning kan ha för nyanlända barn och vuxna. Materialet sätts också i relation till de teoretiska perspektiv som Hetland et al (2013) och Fors & Bäckström (2015) står för, Hetland et als teori sätts främst i relation till det textbaserade resultatet då den teorin berör vilka förmågor elever kan tillskansa sig genom en bildundervisning. Fors & Bäckström teori om visuella metoder används främst i relation till den gestaltande delen då deras teori synliggör hur det visuella kan tillföra en ny dimension till en textbaserad studie. Resultatet från föreliggande studie visar på vikten av att ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar. Även om mötet med nyanlända kan vara utmanande på grund av bland annat elevernas emotionella behov handskas lärarna med det genom att ventilera sina känslor med exempelvis kollegor. Föreliggande studie belyser också hur nyanlända elever kan gynnas av att få undervisning i bildämnet tidigt i sin utbildning.

Sammanfattning: Det är många familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan här i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlända elever. I min studie har jag särskilt fokuserat på dessa elevers inlärning av svenska som andraspråk och hur övergången sker från förberedelseklass till ordinarie klass men också vad modersmålet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlända eleverna har haft olika problem som påverkat deras utbildning och utveckling i skolan. Lärares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svårigheter som elever uppvisar inför inlärning av ett nytt språk. Elever har svårt för inlärning av ett nytt språk om de inte kan sitt modersmål ordentligt. Här är det modersmålslärarens uppgift att entusiasmera eleven om vikten att lära sig sitt modersmål flytande för att tillägna sig ännu ett nytt språk. Genom intervjuer av lärare och elever i förberedelseklass har jag studerat hur skolan organiserat sin undervisning för nyanlända elever dessutom har jag undersökt förutsättningarna för elever på olika nivåer, ålder, kunskap och bakgrund och hur dessa påverkas av svårigheter såväl som möjligheter på sin nya skola.

Ingången till den här studien och mitt intresse väcktes efter att ha spenderat mina två första VFU-perioder på en skola där många klasser bestod av ensamkommande nyanlända elever. Dessa elever läser bild på grundskolenivå för att senare kunna söka in till ett nationellt program på gymnasiet och de har olika bakgrunder, kommer från olika länder och kulturer. Min nyfikenhet väcktes därför kring hur deras syn på bildämnet såg ut utifrån deras olika bakgrunder och kulturella referenser, eftersom deras skolbakgrund ser olika ut. Informanterna har i denna studie fått frågan om att producera en bild som ett komplement till deras verbala utsagor. Fyra av informanterna valde att producera en bild. De bilderna blev också centrala i den gestaltande delen av detta projekt och ställdes ut under Vårutställningen på Konstfack 2018, tillsammans med tillhörande transkriberade intervjuer. Den här undersökningen kan bidra till att utveckla bildundervisningen genom de nyanländas beskrivning av det. Deras röster kan guida och undersökningen och dess resultat kan vägleda i det framtida utformandet av min undervisning, i enlighet med skolans demokratiska uppdrag och vikten av elevinflytande.

De senaste årens stora flyktingvågor har en stor påverkan på skolan och idag har många skolor samt lärare erfarenheter av att ta emot nyanlända elever. Dessa elever kommer från olika länder med olika kulturer, religioner och utbildningssystem. Eleverna har med sig olika kunskaper och erfarenheter som skulle kunna bidra i religionsundervisningen i dagens sekulariserade Sverige. Frågan är hur man kan tillvarata denna kunskap i undervisningen och inkludera de nyanlända eleverna. Detta är frågor som behandlas i denna studie Syftet med denna studie är att identifiera och problematisera vad som karaktäriserar mellanstadielärares didaktiska val och praktiker som på ett framgångsrikt sätt dels tillvaratar direktintegrerade nyanlända elevers erfarenheter och förkunskaper, dels främjar inkludering och deras utveckling av ämneskunskaper. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analysen av data genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns flera strukturella och organisatoriska utmaningar när det gäller religionsundervisning för nyanlända elever. Samtidigt framkommer olika didaktiska val som lärare gör för att överkomma dessa hinder för att så långt som möjligt utveckla nyanlända elevers ämneskunskaper i religion.

Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.

Syftet med denna studie var att undersöka studiehandledares uppfattning om sitt arbete och sin roll i förhållande till andra yrkesgrupper inom skolan. Sju studiehandledare från olika skolor intervjuades för att besvara på studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att studiehandledarna har en viktig roll i skolan och att deras arbete är avgörande för nyanlända elevers lärande samt skolans övergripande funktion. Studien identifierar flera utmaningar, bland annat bristande samarbete mellan lärare och studiehandledare. Resultaten lyfter fram vikten avstudiehandledarnas arbete, de utmaningar de står inför och okunskapen om derasyrkesroll bland övrig skolpersonal. Studien visade också att rollen somstudiehandledare ofta missförstås och förväxlas med andra yrkesgrupper, såsomtolkar, elevassistenter och extra resurser i klassrummet, vilket gör att de ofta måsteutföra arbetsuppgifter som inte ingår i deras egentliga arbetsbeskrivning.Studiehandledarna uttrycker oro över sin anställningssituation och även om deanser att deras arbete är viktigt, riskerar de att förlora jobbet när som helst på grundav att elevantalet snabbt kan förändras.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare fungerar på två skolor. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer som lärarna använder för att hjälpa elever med svenska som andraspråk och nyanlända med att utveckla ämneskunskap i enlighet med skolan styrdokument. En intervjuundersökning har genomförts och i uppsatsen redovisas de uppfattningar lärarna har om modersmålsundervisningens plats i utbildningen. Resultatet av arbetet visar att samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare kan vara ett effektivt redskap för att underlätta elevernas konstruktion av ämneskunskaper, särskilt för eleverna som inte behärskar det aktuella undervisningsspråket. De lärare som har deltagit i studien anser sammanfattningsvis att modersmålsundervisning fungerar som ett redskap för eleven och att den hjälper hen att uppfylla kunskapskraven i ämnet. Lärarna har utvecklat kreativa samarbetsformer för att främja tvåspråkiga elevers respektive nyanlända elevers lärande.

Tidigare fakta: Psykisk ohälsa hos nyanlända barn visas vara på grund av vad de genomgått under flykten till det nya landet eller på grund av svårigheter i det nya landet. Psykisk ohälsa hos nyanlända barn kan påverka deras studier, PTSD från upplevt trauma påverkar deras skolgång på så sätt att de får sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetssvårigheter. Andra problem som nyanlända barn kan möta i det nya landet är språket och kulturkrock, dessa problem påverkar deras psykiska hälsa men även skolgång. Syfte: Syftet med vår uppsats är att få ett större förståelse för skolans roll och betydelse för att skapa en trygg miljö för nyanlända barn, samt att belysa skolans hälsofrämjande arbete för att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos nyanlända barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts för denna studie och semistrukturerade intervjuer har gjorts för att samla in data. För att få tag på intervjupersoner har förmedlingsmodellen och ett målstyrt urval använts. En kvalitativ innehållsanalys gjordes för att analysera och koda datan.  Resultat: Resultatet visar att nyanlända barn är en utsatt grupp. I de fall när de anländer med har psykisk ohälsa eller utvecklar det i landet är det viktigt att kunna fånga upp dem för att kunna stötta och hjälpa dem med deras problematik. Vårt resultat visar att nyanlända barns psykiska ohälsa påverkar deras studier på grund av trauman de upplevt under flykten. Inom skolan finns elevhälsan som samarbetar för att fånga upp dessa elever och erbjuder stöd. Skolan innehåller även aktiviteter där elever kan interagera med varandra. Resultatet visar att interaktioner med andra elever skapar en känsla av samhörighet och gemenskap hos nyanlända barn. Att skaffa vänner eller utöva en sport har visats hjälpa nyanlända barn med psykisk ohälsa. För nyanlända barn har det visats vara viktigt att tillfredsställa sina behov för att kunna må bättre och utvecklas. Resultatet visar även att det är behövligt att förse skolan med de resurser de behöver för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt, både till de nyanlända barnen och för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna så att de inte uteblir från viktig information angående barnens hälsa eller skolproblematik.

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.