I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang. Våra frågeställningar är: – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan? – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter? Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys. Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.

During the refugee crises in Sweden 2015, it became clear that there are several disadvantages with the Swedish reception system. It is well known that refugees and other immigrants are not distributed equally among the country's municipalities. An even distribution is important for a successful reception and integration according to the Swedish Authorities and Regions. The purpose of this paper is to analyze what factors could be the reason for an uneven distribution of refugees in Sweden. To analyze the question, secondary data is used from 2006 to 2015 in order to make pooled regressions and Least Squares Dummy Variable (LSDV) models. Different data is collected that may be related to the dependent variable of new arrivals per capita based on previous studies and theories. In addition, we are aware that there are more aspects that can affect the municipal reception but cannot be measured in this study. The study found that the following investigated variables are associated with the number of arrivals received in a municipality. It was shown that the percentage of former foreign-born in the municipality had a positive correlation with the proportion of new arrivals and it also suggested that these new arrivals settle in areas with others from similar backgrounds. An unexpected result was the percentage of seniors in a community that affects the dependent variable positively. Additionally, the average income in a municipality shows a negative correlation, whereby this result could be explained from people with similar incomes living in similar areas. The study also analyzed the education level of people which shows a negative relationship that can be justified in a similar way. It was also found that unemployment affects new arrivals positively but the results are not clear.  It was found that housing deficits have a negative relationship with the dependent variable, whilst housing surplus has a positive correlation which was expected. Countryside municipalities show a positive result that is statistically significant and the metropolitan municipality has a negative impact, however this result is not statistically significant. As for political power, this does not show any connection with the dependent variable on new arrivals. It can be explained by using the median voter theorem which explains how the parties attract the greatest number of voters.   Keywords: Refugee policy, Refugee, Municipality, Regression analysis. / Under flyktingkrisen i Sverige 2015 blev det påtagligt att det finns brister i det svenska mottagningssystemet, det uppmärksammades att nyanlända inte fördelas jämnt mellan landets kommuner. En jämn fördelning är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) viktig för ett lyckat mottagande och integration. Uppsatsens syfte är att undersöka frågan: ”Vad kan den ojämna fördelningen av nyanlända mellan landets kommuner bero på?” För att analysera frågeställningen används i uppsatsen sekundärdata mellan 2006–2015, metoden som används är poolade regressioner och minsta kvadratdummyvariabel (LSDV) modellen. Data samlas över sådana variabler som bör ha ett samband med den beroende variabeln nyanlända/capita utifrån tidigare studier samt teorier. Utöver valda variabler är vi medvetna om att det finns fler saker som kan påverka kommuners mottagande men som inte mäts i denna studie. Studien finner att ett antal av de undersökta variablerna har ett samband med antalet nyanlända som mottages i en kommun.  Andel tidigare utlandsfödda i kommunen har ett positivt samband med andel nyanlända vilket kan bero på att många nyanlända bosätter sig i områden där det finns personer med liknande bakgrund. Medelinkomsten i en kommun visar sig ha ett negativt samband till den beroende variabeln vilket möjligen beror på att personer med liknande inkomst bosätter sig i liknande områden. Utbildningsnivå är också negativt relaterat till andel nyanlända som mottages i en och kan motiveras på liknande sätt som medelinkomst. Andel pensionärer i en kommun har ett positivt samband med den beroende variabeln vilket är ett oväntat resultat. Arbetslöshet har också ett positivt samband med andelen nyanlända men resultaten är otydliga. Bostadsunderskott har ett negativt samband med den beroende variabeln medan bostadsöverskott har ett positivt samband vilket var väntat. Landsbygdskommuner visar ett positivt samband som är statistiskt säkerställt, storstadskommun har ett negativt samband men resultatet är inte signifikant. Politiskt styre visar inte något samband till den beroende variabeln nyanlända per capita vilket kan förklaras med hjälp av medianväljarteoremet.   Nyckelord: Flyktingmottagande, nyanlända, kommuner, regressionsanalys.

No description available.

Denna undersökning syftar till att se vilka uppfattningar gymnasieelever som läst större delen av singrundskoleutbildning i något annat land uttrycker om matematik och matematikundervisning. Genom kvalitativa intervjuer med sex elever från olika delar av världen undersöks elevernas uppfattningar om svensk skolmatematik och matematikundervisning, vilka likheter och skillnader de uttrycker jämfört med sin tidigare skolgång och hur de upplever processen att komma ny med annan förutbildning. Dataanalyseras sedan tematiskt i flera steg. I första steget av analysen används uppfattningar om skolmatematik, uppfattningar om sig själv som matematikelev och uppfattningar om matematikundervisning och hur man lär sig matematik som teman. Som ett andra steg analyseras uppfattningar om matematikundervisning med kategorierna sociala normer, sociomatematiska normer och klassrummets matematiska praxis. Därefter gjordes en induktiv analys inom varje deltema. Huvudresultaten är att matematiska metoder skiljer sig åt mellan länderna, men att det också kan finnas skillnader i exempelvis vilka ämnesområden som betonas. Fokus på problemlösning och vad som anses vara en bra matematisk lösning lyfts fram som särskilt stora skillnader. Att använda formelsamling och miniräknare är något som eleverna är ovana vid sedan tidigare. Eleverna uttycker att lärarna i Sverige är snälla och hjälpsamma, men att lektionerna i stor utsträckning består av självständigt arbete och att det gör att det kan bli rörigt i klassrummet. Ett tydligare ledarskap från läraren och lektioner med mer gemensamt arbete lyfts fram som önskvärt.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka ett antal lärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar nyanlända elevers utvecklande av det svenska språket. Frågeställningarna var: Vilka faktorer uttrycker lärarna påverkar de nyanlända elevernas utveckling av det svenska språket? Vilka framgångsfaktorer i svensklärandet hos nyanlända elever uttrycker lärarna? Vad uttrycker lärarna försvårar svensklärandet hos nyanlända elever? Upplever lärarna att dessa faktorer går att påverka?   Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sju lärare från olika skolor och med olika typer av läraruppdrag. I analysen av intervjuerna kunde 11 olika beskrivningskategorier urskiljas: samhälligtstöd, hemförhållanden, social delaktighet, organisation, undervisning, modersmål, studiehandledning, skolbakgrund, svenska, attityd och ålder. Kopplingar till dessa beskrivningskategorier kan ses i litteraturgenomgången och detta behandlas i diskussionsdelen. Någon hierarkiskordning bland dessa kategorier kunde inte ses. Kategorierna går att dela upp i antingen påverkningsbara eller ej påverkningsbara men kan också ses som faktorer som ligger hos eleven själv, faktorer i skolan eller faktorer i samhället och familjen.

Syftet med studien var att öka vår kunskap om extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisning samt hur och i vilka former det användes för nyanlända elever. Syftet var även att få fördjupad insikt gällande olika synsätt på extra anpassningar och särskilt stöd. Studien tog avstamp i läroplansteorin.   De metoder vi valde till vår studie var webbenkät och kvalitativ intervju. Webbenkäten utformades till idrottslärare i en mellanstor kommun i Sverige och avsåg att besvara i vilken omfattning och i vilka former av extra anpassningar och särskilt stöd som användes i idrottsundervisningen för nyanlända elever. Intervjuerna genomfördes med tre styckna forskare med inriktning idrott och hälsa, nyanlända elever samt specialpedagogik. Intervjuerna avsåg att behandla vilka synsätt som fanns på extra anpassningar och särskilt stöd för nyanlända elever i idrottsundervisningen.   Resultatet visade att fler sorter av extra anpassningar och särskilt stöd förekom i idrottsundervisningen. Extra tydliga instruktioner var den anpassning som flest idrottslärare använde sig av och även forskare på området visade att tydliga instruktioner var en åtgärd som gynnar elevers lärande. En tematiska analysmetod användes på resultaten vilket ledde till nya teman vid analys och diskussion.      Studiens slutsatser visade att idrottslärare använde redan tidigare bevisat framgångsrika åtgärder i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Även då idrottslärarna verkade vara införstådda med framgångsrika åtgärder önskade majoriteten mer kunskap kring extra anpassningar och särskilt stöd.

Hur ser inkludering ut i svenska skolan idag, det pratas om mångkulturella skolor och ökad andel elever med olika etniciteter i våra skolor men hur ser detta ut ur ett inkluderande perspektiv i skolan? Det finns en hel del lagar, förordningar, normer, värden och kultur som skolorna har att förhålla sig till när det gäller inkludering av nyanlända dock är dessa tolkningsbara och det är inte alltid att praktiken de stämmer överens med teorin. Det är en sak att nyanlända fysiskt är inkluderade i svenska skolan men det betyder inte alltid att de upplever en fullständig och positiv inkludering och detta påverkar sedan i sin tur eleverna studieresultat och deras syn på det svenska samhället. Forskningen visar att användningen av ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa lärare och annan personal som arbetar med nyanlända elever att få en fördjupad individuell förståelse för elevens behov. Det är många faktorer som exempelvis etnicitet, kön, klass och funktionsnedsättning som kan påverka elevens förutsättningar och behov av rätt stöd och om läraren tar sig den tiden att nå eleven och skapa en fördjupad förståelse visar resultatet att det är det bästa sättet för att stödja eleven under sin skolgång och för att inkludering på individnivå ska ske på riktigt. / How does the inclusion of newly arrived students into the Swedish school system look today? There are discussions about multicultural schools and an increased proportion of students with different ethnicities in our schools, but how does this look from an inclusion perspective within the schools? There are a lot of laws, ordinances, norms, values ​​and cultures that the schools have to relate to when it comes to the inclusion of newly arrived pupils, however, these are interpretable and it is not always that practice corresponds to theory. It does not always mean that the pupils experience a complete and positive inclusion just because they are included in the school physically, this in turn affects the students learning ability and their views on the Swedish society. Research shows that the use of an intersectional perspective can help teachers, and other staff who work with newly arrived students, to gain an in-depth understanding of the student´s needs. Results show that the best way to support the newly arrived during their schooling is if the teacher takes the time to reach out to the student to create an in-depth understanding of the student´s needs and it also ensures that the inclusion is done properly at an individual level.

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being. / Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående. / Hälsoskolan