This study investigates the role of public libraries in creating and promoting integration. More specifically, the aim of this thesis is to contribute with knowledge about how public libraries can help newcomers. During the last few years Library and Information Science scholars have conducted several studies in order to gain better knowledge regarding newcomers’ use of the library and their information practices. Fewer studies focus on the way librarians understand and describe their practices. This study aims to be a contribution in this direction, investigating librarians’ descriptions of their practices. Moreover, this study aims to understand the way librarians perceive and describe their professional identity in relation to their work with newly arrived people. The study is qualitative. The empirical data comes from semi structured interviews I conducted with seven librarians who work with newcomers. Data has been analyzed with narrative method. The findings show that library staff tends to establish with newcomers meaningful relationships based on reciprocity, curiosity and openness. Concerning the description of the daily work they conduct for newcomers, three “pillars” has been identified: the social work and the work with languages; the pedagogic work; the work with literature. Moreover, among the elements that enable and facilitate librarians’ work emerged communication and cooperation with external partners. The three “pillars” that resulted from the analysis are also indicative of the way respondents perceive their professional identity in relation to the work they conduct for newcomers. Concerning this last aspect, this resulted in an internal discussion between what should be considered as part of the profession and what should not. The profession of librarianship, in fact, is traditional but even wellconnected to the society. Societal changes generate change in the way libraries perceive their role and identity. Finally, all study participants are aware of the importance of the work they conduct and of the crucial role that libraries may have in the lives of many newcomers.

Nyanlända är föremål för politisk debatt i flera skikt. Denna studie berör skiktet vuxenutbildning. Målet är att belysa vuxna delatagares villkor inom vuxenutbildningens kontext sfi. Den presenterar sfis struktur samt introducerar begreppet anställningsbarhet. Studien omfattar tidigare studier om sfiutbildningens historik, politiska incitament för vuxenutbildning och personliga utmaningar för dem som utbildningar avser samt lärandeteori. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom en intervjustudie och tolkades med hjälp av inspiration från hermeneutiken. Resultaten bekräftar lärandehinders konsekvenser och indikerar på att problematiken inom sfi har mer än strukturella anledningar. / <p>2020-08-28</p>

In this paper we examine how well the ideal type for citizenship is fulfilled according to the overall goals and guidelines for the compulsory school and in the teachers' speeches about civic studies teaching. With qualitative methods and based on an analysis model and our interpretation of the ideal type for citizenship, it is possible to show results for the asked questions in this paper. The results show that the ideal type of citizenship is not maintained by the school, neither in the guidelines nor in the teachers' speeches for many reasons, one of them being the teachers don't find the time to discuss nor teach about the social aspect of the citizenship. We find that school and its curriculum is greatly influenced by the ideology that permeates society.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnesmässiga och pedagogiska utmaningar som väntar den lärare som ska undervisa nyanlända elever i engelskämnet. Studiens bakgrund presenterar viktiga begrepp inom området för studien, som exempelvis definitionen av nyanlända, innebörden av tvåspråkighet och flerspråkighet samt kodväxling och transspråkande. Tidigare forskning visar fördelar för en metalingvistisk medvetenhet vid språkinlärning och begreppen vardagsspråk och kunskapsspråk står i fokus. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet som handlar om att människor lär tillsammans och av varandra, samt behaviorismen och audiolinguismen som handlar om imitation och förstärkning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån studiens frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier; vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen, vilka utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen samt vilka arbetssätt lärare använder sig av i undervisningen. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att erfarenheterna av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen varierar och att den största utmaningen är språkförmågan hos eleverna. Samtliga lärare beskrev bland annat att skrivningen och läsningen är en utmaning hos eleverna. Det arbetssätt samtliga lärare beskrev som framgångsrikt inom engelskundervisningen med nyanlända är visuellt stöd i form av bilder.

Sammanfattning Studien handlar om hur lärare inkluderar nyanlända elever i klassrummet. Hur lärarna anser är bästa sättet för inkludering av nyanlända elever. För att ta reda på detta intervjuades fyra lärare som har eller har haft nyanlända elever i sina klassrum. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om lärarnas inkluderingspraktik gällande nyanlända elever. Frågeställningarna i studien är 1) Hur arbetar lärarna för att inkludera de nyanlända eleverna? 2) Hur anpassar lärarnas sitt språk för att inkludera nyanlända elever? 3) Vilken relation har lärarna gentemot de nyanlända eleverna? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Studien bygger på intervjuer från fyra lärare som arbetar på en och samma skola, fast i olika arbetslag. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån ett analysprotokoll som skapades utifrån teorin praktikarkitektur. Resultat Resultatet visar att lärare beskriver studiehandledare som viktiga att ha tillgång till när man inkluderar nyanlända elever. Andra viktiga sätt att inkludera nyanlända elever är digitala verktyg, bildstöd och translanguaging. En annan viktig sak som visar sig i resultatet är att lärarna förenklar språket och upprepar ord och meningar för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att de nyanländas relation till lärarna anses vara viktigt. Relationen till andra elever i klassen anses också vara viktig.

Denna studie handlar om hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Intervjuerna fokuserar vårdnadshavare som är eller har varit nyanländ inom de senaste sex åren. Detta för att undersöka hur deras syn på mötet med svenska förskolan har varit och hur deras erfarenheter av den första tiden i förskolan sett ut. Språket innehar en central del i uppsatsen och målet med studien är att få en djupare förståelse för vårdnadshavarnas upplevelser med den svenska förskolan. Samt undersöka om vårdnadshavarna eventuellt upplevt något som saknats i samband med inskolningen. Tanken är att arbetet ska bidra till en mer grundläggande förståelse för hur det känns att vara nyanländ i ett land där mycket är främmande och nytt. Interkulturell teori kommer användas som analysverktyg i arbetet och resultatet av vår undersökning visar att majoriteten av vårdnadshavarna upplevt att mötet med förskolan varit positivt och tryggt. Undersökningen har däremot visat att det funnits svagheter i kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Trots brister i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare, har dialogen fungerat bra med hjälp av kroppsspråket, bilder och annat hjälpmedel som har funnits tillgängligt.

AbstractSyftet med min kvalitativa studie var att undersöka svårigheter och möjligheter som en engelsklärare kan möta vid inkludering av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning inom grundskolan senare år. Två engelsklärare och en specialpedagog som ofta besöker engelska lektioner har deltagit och svarat på intervjufrågorna. Analysen är baserad på teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Jag har kommit fram till att lärarna som jag har intervjuat saknar kompetens om att undervisa nyanlända elever och ingen av de lärarna som jag har intervjuat har gått någon utbildning om att undervisa nyanlända. Studiens resultat visar även att lärarna som har deltagit i min studie har stort engagemang och försöker att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov dock är alla tre också överens om att det är en stor utmaning såsom klasserna är oftast mycket heterogena och man måste nå både eleverna som kan lite eller inte alls engelska samt de eleverna som behärska det engelska språket på en mycket hög nivå. Att jobba med nyanlända elever som kommer till Sverige under sina sista skolår och kan lite eller inte alls engelska är en av de största utmaningar. Vidare poängteras vikten av nyanlända elevens skolbakgrund i sitt ursprungsland samt familjens socioekonomiska situation. Samtidigt belyser lärarna om de möjligheter som finns när man har nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning. De nyanlända elever som har använt engelska som kommunikationsspråk i sitt ursprungsland är trygga med att använda engelska på lektioner som i sin tur påverkar de andra eleverna på ett positivt sätt. Lärarna belyser även möjligheterna som finns i heterogena klassrum där elever med olika bakgrund och erfarenheter mötts.

Sverige har tagit emot massor av flyktingar varav många av dessa är familjer, men även ensamkommande barn. Barnfamiljerna har blivit erbjudna förskoleplatser i mån av plats. Trycket är högt och det är många barn som väntar i kö. De som fått plats får tar del av hur den svenska förskolan fungerar och dess verksamhet. Studien som är gjord på en förskola i Skåne har studerat hur förskolan mottager flyktingbarnen. Studien utgår från intervjuer som görs på förskolan där frågor ställts och pedagogerna svarar. Pedagogerna finns nära till hands på bästa möjliga sätt, de är som ett nav för familjerna där man försöker besvara frågor mellan himmel och jord. Många av barnen har familjemedlemmar kvar i hemlandet vilket gör att pedagogerna blir ett fysiskt stöd genom närhet och omsorg för de behövande barnen. Studien analyserar pedagogernas upplevelser och berättar hur pedagogerna gör för att hjälpa barnen att komma på rätt spår , från introduktionsförskola till en vanlig förskola. / Sweden has received plenty of refugees, of which many of these are families, but also unaccompanied children. Children's families have been offered pre-school places subject to availability. The pressure is high and there are many children waiting in line. The receiving site must take note of how the Swedish preschool works and its activities. The study is made in a kindergarten in southern Sweden have been studying how preschool receives refugee children. The study is based on interviews conducted at the preschool where the questions asked and the teachers responsible. Educators are close at hand in the best possible way, they are like a hub for families where one tries to answer questions between heaven and earth. Many of the children have family members left at home, which means that teachers will be physically supported by the closeness and care for the needy children. The study analyzes the teachers' experiences and tells how educators are doing to help kids get on track, from the introduction kindergarten to a regular kindergarten

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar. Vi anser att ett bra samarbete och bättre inställning till nyanlända elever skulle bidra till ökad utveckling och lärande.

Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet.Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder.Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.