Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

Syftet med min undersökning har varit att se hur nyanlända elever upplever att deras olika identiteter aktiveras och omskapas i mötet med Sverige i form av den svenska skolan och dess lärare. Jag har genomfört fem intervjuer på en gymnasieskola. Jag har sedan analyserat mina resultat utifrån tidigare forskning, genom begrepp som identitet, kultur, framtid, respekt, roller och kunskap. Resultatet visar att informanterna tycker att det både kan vara enkelt och svårt att jämka ihop sina identiteter till en identitet som är funktionell i den svenska skolan. Vissa vill behålla hemlandets mer strikta och auktoritära lärarstilar med tydlig distans mellan lärare och elev, medan andra visar på en förskjutning av elevidentiteten mot en mer ifrågasättande och nära relation till läraren.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang?  Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.

This essay illustrates the rules and procedures when it comes to inclusive labor markets. In Sweden we have a labor market program called entry-level jobs, which makes it easier for immigrants to get work since our public employment agency pay remuneration to the employers. In this essay I am answering the following questions: How does the work of our public employment agency and trade union looks like before, during and after an employee has gotten a subsidized employment called entry-level job, and in which way can this work be improved if necessary? How extensive do entry-level jobs contribute to increased integration and establishment on the labor market for newly arrived immigrants? How does the Swedish measure on entry-level jobs approach within the scope of European regulations about measures for inclusive labor market? To find answers to my questions I have used social science methodology and juridical method. I have performed document studies and interviews with concerned parts. The conclusion of above subordinated questions is that we need to extend the Swedish laws covering entry-level jobs so that the concerned parts know which assignments they will be responsible for when problems emerge on a workplace. When it comes to if entry-level jobs contribute to increase integration and establishment on the labor market it seems to be more important to integrate the immigrants quickly, and with which quality it is made does not seems to matter. The public employment agency has to emphasize the importance of Swedish language so that the employees can be independent from authorities in the future.   The Swedish laws are consistent with the European laws when it comes to integration and establishment on the labor market. The European laws are a framework which means that the member countries can choose to introduce them in their own laws.

Abstract Inledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser. I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer. Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända. Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade. Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam. / <p>2013-06-04</p>

When foreign children first arrive to Sweden, the first contact they get with the local society is through primary school. Therefore, the primary school have the fundamental role to attend the foreign and their families. The teacher plan for primary schools (Lpfö98) make it very clear that children with foreign background are given the full support in their development in a multicultural society. The aim of this report is to investigate how two pre-school teachers and one school counselors’ work with these newly arrived children in preschool to support their integration in the preschool. As the role of the primary school is so vital for children with foreign background in this new society, I would therefore like to take the opportunity to explore and show how meaningful the role is of teachers to integrate these children into the Swedish primary schools. In this report, the theory part is treated based on integration and on the schools suspension to multicultural backgrounds. For this report, I even stress the support of the primary school and how they meet the foreign children and their families. I will also explore how they support the children with the development of the Swedish Language. According to previous research, the primary school can really play a key role to make things smother for their foreign children’s integration and stop segregation in the society. The main data for the report is based on quality data method which is based on semi structured interviews. In total, 3 interviews were undertaken with two primary school teachers and 1 school counselor that work together with the preschool and the newly arrived families. All the data from the interviews have been looked at to find out if there are any resemblance or differences. The results show that according to the pre-school teacher and the school counselor is that the security the children feels from the preschool-teachers is the most important thing for them to develop in themselves and in the community.

Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel – oavsett kön – som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b). Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Även undervisningsmaterialet i form av att en lärobok analyseras. I undersökningen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ metod används genom att två utvalda lärare har observerats vid två tillfällen var. Efter observationstillfällena har lärarna intervjuats, vilket är en kvalitativ metod. En utgångspunkt i diskussionen har varit Malmers (2002) sex inlärningsnivåer inom matematik. "Samtliga bör beaktas och bli föremål för undervisningen om en effektiv inlärning och förståelse ska kunna ske för alla elever" (Malmer, 2002: 30). Resultatet av studien visar att de två matematiklärare som har observerats och intervjuats inte direkt planerar sin matematikundervisning med de nyanlända eleverna i fokus, men de har ändå de nyanlända eleverna i åtanke på lektionerna. Lärarna anger att de arbetar mycket med att tala matematik och arbeta med begreppen. Det material som genomsyrar undervisningen är traditionellt, en lärobok i matematik och en whiteboardtavla.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever. De svårigheter som dyker upp är bl.a. att få de nyanlända eleverna att bli en del av skolgemenskapen. De olika aktörerna på skolan spelar en stor roll för arbetet med de nyanlända eleverna men resultatet visar även att samarbetet inte alltid är som det borde vara. Samtliga lärare skulle, trots svårigheter som kan komma att dyka upp, inte vilja se en annan skolform för sina elever än den som råder i deras arbete.

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlända eleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar, syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit i Sverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom en enkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels i Internationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en viss medvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen. Denna medvetenhet som informanterna visar handlar om översättning mellan förstaspråket och det nya språket

Vårt sociala kapital, det vill säga våra relationer med andra, har betydelse för våra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika värde för individen. Kontakter varierar också i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och är en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som är i behov av fler ytliga kontakter är unga nyanlända tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp står längst ifrån det svenska föreningslivet och därför vill projektet AxxessUmeå skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i Umeå. Denna studie undersöker de ytliga kontakternas betydelse för unga nyanlända tjejers sociala kapital. Detta görs genom att undersöka vilka ytliga kontakter AxxessUmeå har bidragit med och vilken betydelse de nyanlända tjejerna upplever att dessa kontakter har. Vi har genomfört två deltagande observationer på fritidsaktiviteter där nyanlända tjejer deltagit och intervjuat sju av deltagarna och projektledaren till AxxessUmeå. Samt tagit del av en enkätundersökning, en sammanställning av tre gruppdiskussioner som AxxessUmeå ha rgjort och statistik över vilka aktiviteter som AxxessUmeå rekommenderat under projektets första verksamhetsår. Resultatet visar att deltagarna har fått olika typer av nya ytliga kontakter vilket har ökat deras sociala kapital. Det har dock gett en större ökning av det sammanbindande sociala kapitalet som ger en trygg miljö och ett psykologiskt stöd än det överbryggande sociala kapitalet handlar om kommunikation mellan olika grupper. Delaktighet i föreningslivet ger också en ökad delaktighet i samhället. Deltagarnas ökade individuella sociala kapital gör att det kollektiva sociala kapitalet ökar vilket leder till ett mer välfungerande samhälle där medborgarna har lättare för att samarbeta spontant.