I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskapsutvecklingen rörande undervisningens pedagogiska förutsättningar vad gäller nyanlända elever i grundsärskolan.   De senaste åren har ett flertal nyanlända elever mottagits i den svenska grundsärskolan. Undervisning av tvåspråkiga elever med utvecklingsstörning ställer höga krav på lärarna då inte bara funktionsvariationerna kräver specialpedagogisk kompetens utan även språkförbistringar ska överbryggas. För att undersöka hur grundsärskolelärare som undervisar nyanlända elever beskriver detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Deras svar har sedan analyserats med hjälp av Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori.   Studien innehåller även en forskningsöversikt med både nationell och internationell forskning och då framförallt forskningsresultat utifrån tvåspråkiga elever i behov av särskilt stöd. Forskningen visar att tillgång till modersmålsundervisning är en viktig del i tvåspråkiga elevers språkutveckling, både vad gäller modersmålsutvecklingen och andraspråksutvecklingen. Forskningen påvisar även vikten av att frekvent utsättas för båda språken och då helst med tillgång till språkstöd på både modersmålet och andraspråket för att i undervisningen få till en så optimal kunskapsutveckling som möjligt hos eleverna.   Studiens resultat visar att de intervjuade grundsärskolelärarna beskriver en fungerande kommunikation som den viktigaste ingrediensen i arbetet med nyanlända elever. För att lyckas med detta så använder sig lärarna ofta av olika tekniska och icke-tekniska kommunikationshjälpmedel. Vidare beskriver de en näst intill total brist på alla former av språkstöd för sina nyanlända elever. Modersmålsundervisning ges bara några elever tillgång till och då endast korta stunder. Studiehandledning saknades för alla elever och ingen av de intervjuade lärarna ansåg att de hade tillgång till språkstödjare i klassrummet.

Det händer ofta att lärarna möter nyanlända elever i sina klassrum och uppmärksammar att de eleverna har annorlunda syn på skolämnen än eleverna som har växt upp i Sverige. På grund av detta valdes denna studie som har behandlat ett problem som kan uppstå när bildlärare möter nyanlända elever. Syftet med den har varit att belysa nyanlända elevers förkunskaper i bildämnet och få en tydlig förståelse om hur de uppfattar ämnet bild. På detta vis kom forskningsfrågan: Vad har nyanlända elever för bildkunskap, och kan detta mätas genom att fråga eleverna hur bildundervisningen såg ut i deras respektive länder? I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som metod för att förstå vad forskningsdeltagare tycker och anser. Materialet som behandlas består av inspelade intervjuer med 7 elever som går på introduktionsprogram i Sverige. Undersökningen har visat att intresset för ämnet bild som skolämne i elevernas länder beror mycket på vilka skolor de har gått på eller vilka lärare de har haft.

Studiens syfte är att få mer kunskap hur lärare använder bilder som stöd i undervisningen för att hjälpa inlärning av det svenska språket hos nyanlända elever samt andraspråkselever. Vidare undersöks hur lärare motiverar valet av bilder. För att uppnå syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Dessa intervjuer utfördes med fyra verksamma klasslärare i årskurs ett och två. Resultatet visade att lärare främst använder sig av tecknade bilder från bildstödsprogrammet Inprint 3 tillsammans med ord i undervisningen. Det skrivna ordet ska representera bilden. Resultatet visade även att enkelt utformade samt tydliga bilder är det som majoriteten av lärarna tycker är viktigast för att eleverna ska kunna göra kopplingar mellan bild och ord. Studien tar även upp andra aspekter som är av vikt vid val av bilder samt vad som kan vara problematiskt med en bild.

Sveriges utbildningssystem präglas av valfrihet, vilket kräver att elever har information och kunskap om olika valalternativ. Forskning som undersökt utbildningsval har ofta fokuserat på elever i allmänhet och mer sällan uppmärksammat elever som är nya i det svenska utbildningssystemet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet upplever sina valmöjligheter och hur de navigerar på den svenska utbildningsarenan. Ett särskilt fokus riktas mot hur tillgångar kopplade till familj, sociala kontakter och nuvarande skolsituation påverkar valet av gymnasieprogram. Materialet, som består av elva kvalitativa intervjuer med nyanlända elever, analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och praktiskt sinne. Resultatet visar en varierad bild av tankar och upplevelser av att välja gymnasieutbildning. Eleverna har olika bakgrund och tillgångar som tillsammans samspelar i orienteringen mellan olika valalternativ. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att elevernas val påverkas mer av sociala kontakter än av familj och skola. Det visar också att elevernas ekonomiska situation påverkar valen som görs. Familjens utbildningsbakgrund verkar ge avtryck på elevernas tilltro till utbildningssystemet, men fungerar inte som informationskälla för elevernas val. Skolans studie- och yrkesvägledning har liten betydelse, men resultatet pekar på att lärares undervisning kan ha inverkan på vad eleverna ser som möjligt. Eleverna har generellt litet kulturellt kapital, och vad de ser som möjligt och vilka val som görs beror på det sociala kapitalets volym. Vilka tillgångar de sociala kontakterna besitter har i denna studie visat sig spela stor roll i orienteringen mellan olika val.

Invandringen har på senare år varit den största bidragande orsaken till den befolkningsökning som nu sker i landet. Det finns samtidigt en problematik med att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Invandrares arbetsmarknadsetablering är av central betydelse att studeraför att kunna urskilja arbetsgivares synsätt kring detta och utifråndet kunna arbeta för en snabbare arbetsmarknadsetablering, vilket är nödvändigt för att kunna åtgärda den arbetskraftsbrist som finns i landet. Vård-och omsorgsbranschen är inget undantag, branschen står inför stora utmaningar där det finns ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. I Luleå kommun är behovet av personal med rätt kompetens stort inom vård-och omsorgssektorn och de beräknar att det kommer krävas många nya medarbetare till år 2025. Utifrån detta har jag i denna studie undersökt arbetsgivares syn på invandrares arbetsmarknadsetablering.Undersökningen har tillämpat en kvalitativ metod där sju intervjuer har genomförts med arbetsgivare som är verksamma inom Luleå kommun och som bedriver verksamheter som innefattar vård-och omsorg. Ämnesområdet har undersökts utifrån tre olika aspekter som är; Kommunikation, normer och värderingar och sociala nätverk. Utifrån dessa tre aspekter har jag identifierat möjligheter och hinder för invandrares arbetsmarknadsetablering.Resultatet av undersökningen visar att språket är den mest betydelsefulla faktorn för invandrares arbetsmarknadsetablering,i synnerhet för en snabb etablering. I takt med att språkkunskaperna ökar finns det en möjlighet till ett bredare socialt nätverk. Detta ökar dina chanser till att erhålla en anställning, då nätverksrekrytering är vanligt förekommande bland de arbetsgivare jag har intervjuat. Olika kulturella tillhörigheter ser arbetsgivarna som något positivt inom verksamheterna och således inget hinder. Däremot har det framkommit misstankar om att det kan förekomma fördomar gällande kulturell tillhörighetsomkan utgöra ett hinder för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Flyktingkatastrofen har under de senaste åren varit enorm runtom i hela världen. Sverige har därmed tagit emot ett stort antal nyanlända människor. Dagligen tar de svenska skolorna emot elever med olika bakgrunder, erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Många nyanlända elever bär med sig traumatiska händelser som kan leda till psykisk ohälsa som framförallt utgörs av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Skolorna och särskilt berörda undervisande lärare får stora utmaningar att bemöta dessa elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver förutsättningarna att bemöta nyanlända elever med PTSD. Studien behandlar olika faktorer som påverkar förutsättningarna för lärarnas arbete beroende på vilka resurser och stöd skolan erbjuder. Utgångspunkten i studien är Urban Dahllöfs ramfaktorteoretiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet som grundades av Lev Vygotskij. Denna studie baseras på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra grundskolelärare i Uppsala kommun. Analysen presenterar hur lärarna upplever förutsättningarna för bemötandet av nyanlända elever med PTSD men även hur mottagande- och bemötandeprocessen sker generellt inom skolan. Likheter och skillnader mellan olika skolors arbetssätt behandlas också i analysavsnittet. Resultatet visar att det framförallt krävs större kunskap och mer kompetens inom området, som det råder brist på i nuläget.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem lärare från tre olika skolor i en kommun isydvästra Sverige arbetar med nyanlända elevers skolintroduktion och vilka pedagogiskametoder de använder sig av. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med lärarna där vi harutgått från deras beskrivningar av skolintroduktionen och deras arbetsmetoder.Undersökningen visar att samtliga skolor har förberedelseklasser där eleverna placeras i ochdet framgår att skolorna väljer att utforma undervisningen i förberedelseklasser på varierandesätt. De ämnen eleverna läser i förberedelseklasserna och hur övergången till ordinarie klassgår till ser ungefär likadant ut på de undersökta skolorna. De intervjuade lärarna beskriver attstudiehandledning på modersmålet är ett viktigt inslag i skolintroduktionen samt attregelbunden kartläggning av elevens kunskaper görs, men att det krävs mer riktlinjer frånskolverket om hur en kartläggning bör se ut för de nyanlända eleverna. Några av deframgångsfaktorer i förberedelseklasserna som lärarna i studien upplever är höga krav påeleverna, bra föräldrakontakt, flerspråkig personal och studiehandledning på modersmålet.Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv där vissa tongivande begrepp ur perspektivethar kopplats till resultatet. Det framgår också att ansvaret över skolintroduktionen vilar på denenskilda läraren i de flesta fallen, rektorn skall ha ansvaret men det är lärarna som oftast får tahand om det mesta. Det som enligt tidigare forskning visar sig vara bäst är att göraskolintroduktionen till ett gemensamt ansvar för hela skolan, men så är inte fallet idag.Samtliga skolor som vi har undersökt har regelbundet kontakt med varandra där de diskuteraroch sammanställer egna riktlinjer kring hur arbetet ska ske för de nyanlända eleverna.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända barns placering, mottagning, inkludering och språkutveckling sker utifrån verksamhetsansvariga och förskollärares perspektiv i tre olika förskolor, med utgångspunkt i det interkulturella förhållningssättet och perspektivet samt den sociokulturella teorin. I den sociokulturella teorin är den pedagogiska teoretikern Vygotskjis teorier centrala. Barn anses vara sociala aktörer i förhållande till sin omvärld och lärandet sker kollektivt. Kärnan i det interkulturella perspektivet är möten mellan olika kulturer. Förhållningssättet grundar sig på att Sverige är ett mångkulturellt land där det är en förutsättning att alla språk och kulturer blir sedda, respekterade och bekräftade. Intressant i denna studie blir att undersöka hur dessa förhållningssätt och perspektiv genomsyrar verksamheten i tre förskolor. Syftet och frågeställningarna till denna studie är strukturerade på ett sätt som skapar möjlighet till diskussion kring nyanlända barns integrationsprocess och språkutveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers språkutvecklande arbetssätt och huvudmännens uttalanden om hur mottagningsprocessen för nyanlända barn egentligen går till. Metoden som har använts för denna studie är kvalitativa samtalsintervjuer med två biträdande förskolechefer och en förskolechef som respondent, samt tre förskollärare som arbetar på samma förskola som respektive verksamhetsansvarig. Studien visar att det finns delade åsikter om hur bra förskolorna har möjlighet att förbereda sig innan de nyanlända barnen börjar på förskolorna. De råder även en enighet om vad som är det mest gynnsamma gällande barnens språkutveckling i förskolan. Enigheten grundar sig i att det är väsentligt att de nyanlända barnen får samma förutsättningar som alla andra på förskolan. Detta innebär att pedagoger skapar möjlighet till att de nyanlända barnen blir delaktiga i verksamheten. Utifrån intervjuerna märkte vi att de verksamhetsansvariga och förskollärarna kontinuerligt yttrade sig utifrån de teoretiska ramarna som vi har för denna studie. Diskussion kring de nyanlända barnens tidigare bakgrund och erfarenhet samt hur viktigt det är att barnen får socialisera sig på förskolan med andra barn, för att utvecklas är centralt för denna studie.

Studiens syfte är att söka kunskap om lärares förhållningssätt vid bemötande av nyanlända elever i skolan och hur elevernas bakgrund tillvaratas i undervisningen. Nyanlända elever slussas in i den svenska skolan på olika sätt idag, via förberedelseklass eller direktintegrering. En kartläggning ska genomföras för att kunna årskursplacera och anpassa undervisningen, om detta inte görs riskeras elevernas fortsatta lärande. Utgångspunkten i denna studie är ett demokratiskt perspektiv med elevernas individuella behov i fokus. Som underlag till studien har åtta lärare med varierade erfarenheter från olika kommuner och län intervjuats för att erhålla ökad bredd. Resultatet visar att nyanlända elever som kommer till skolan inte alltid är kartlagda vilket bryter mot Skolverkets riktlinjer gällande obligatorisk kartläggning. Detta leder till att lärarna får svårigheter att individanpassa undervisningen för nyanlända elever och slutsatsen är således att det inte går att säkerställa en likvärdig utbildning för alla.